Båtliv på en holme

Agneta Santesson och Bobo Engström bytte båten mot en stuga i åländska ytterskärgården för fem dagar. Men de var inte alldeles strandsatta. Med den lilla utombordaren kunde de utforska närområdet.

Vi älskar ytterskärgård, kobbar, hav och vind, men ville pröva något annat än den vanliga båtsommaren. Hur skulle vi klara oss i en eremitstuga utan el och rinnande vatten i Ålands yttre skärgård?

Vi letade och fann en stuga på en egen ö, utan el och vatten och med strålande utsikt över horisont och ytterskärgård. Bekvämligheten skulle vara bättre på en segelbåt, men nu ville vi pröva något nytt.

En tidig augustimorgon lämnade vi vårt bekväma sommarboende på Väddö och tog färjan från Grisslehamn. 
Vi bunkrade som om vi skulle ut och segla i fem dagar, inklusive nödproviant. Efter ytterligare en färja och båttur med stuguthyraren lämnades vi ensamma på Långharan utanför Föglö. Det blåste ordentligt rakt in, men solen var där. Havsutsikt genom alla fönster. Våra hjärtan klappade förväntansfulla.

Äntligen! Nu var vi här igen – i ytterskärgården!

Som på 50-talet

Till vårt förfogande hade vi en liten båt för utflykter och strandhugg. Skärgården var som Stockholms på 1950-talet. Inga människor, få sommarstugor och i princip inga båtar. Naturen påminde om Utfredel. Vi kände att vi var hemma!

Huset ligger ju där det ligger. Båten förtöjer man i en lävik och äter middag i sittbrunnen. Ibland tvingas man att äta middag inne, även om solen skiner. Men när vinden ökar och vrider behöver man inte omförtöja eller lägga ut spring eller oroligt lyssna på klucket i akterspegeln. I ett hus ”står man stadigt”.

De dagar man tvingas äta i ruffen har man ingen sjöutsikt. I vår koja har vi bara fem meter till stranden. När vi sitter inne är det bara vatten och kobbar vi ser.

Nattsömnen är god. Ingen oro för stormande hav. Vi vet att vi blir hämtade i en rejäl båt av Conny på hemresedagen. Vi vaknar rejält utsövda. Det finns inte el så vi har lämnat radio och telefoner avstängda. Det ger oss mycket tid till samtal och läsning. Tänk, vi har känt varandra i tio år och ändå hittar vi saker vi aldrig talat om tidigare. Detta gör att vi kommer nära varandra.

Morgonutsikt från bingen

Och naturen är verkligen inpå knuten. Svalorna dyker irriterat när vi närmar oss boet, ormskrämmaren piper, en liten mus pilar in under huset och sjögräset lindar sig runt smalbenen. Vi spanar förgäves efter sälar och simmande älgar. Allt vi ser på fem dagar är fåren på grannön, ett gäng kajakpaddlare och vår värd Conny på väg ut på fiskafänge.

Precis som på båten sköter vi hygienen i havet, morgondopp och kvällsdopp. Så gör vi även den sista morgonen före hemresan. Det blåser och regnar och det blir ingen längre simtur. Hårtvätten får vänta tills vi är hemma på Väddö. När vi ser Conny komma med sin båt för att hämta oss är det med blandade känslor vi lämnar vår ö. Vi måste tillbaka. Tack för i år kära Långharan!

TEXT & BILD AGNETA SANTESSON & BOBO ENGSTRÖM

redaktion@pakryss.se

Åland, ytterskärgård