Hem » Läsvärt, Nyheter, Ombord

Läsvärt   Nyheter   Ombord

Dagvatten största källan till kopparförorening

7 december 2018 – 11:35 8 kommentarer

Koppar som löses ut från fritidsbåtar i vatten är försumbar i jämförelse med hur mycket som tillförs från dagvattnet vid fritidsbåtshamnar. Det är slutsatsen av en undersökning från sommaren 2018.

Fritidsbåtshamnen i Björlanda kile är en av norra Europas största småbåtshamnar med cirka 2 400 båtplatser i vattnet sommartid och utrymme för 1 500 båtar på land. I hamnen i Björlanda kile samt i den mindre hamnen innanför Göteborgs södra skärgård, Fiskebäck, har provtagningar för bland annat koppar och zink gjorts under sommaren. Det är Svenska Kryssarklubben och Båtunionen som har låtit företaget DGE utföra mätningarna.

Resultatet visar att kopparhalten i vattnet steg till en koncentration över EU:s gränsvärde under båtsäsongen 2018. Från halten 4 microgram per liter, μg/L, i juni ökade halten koppar till 5,5 μg/L i september. EU:s gränsvärde för koppar är 4 microgram per liter. Den kopparmängd som kan tas upp av växter och djur översteg däremot aldrig EU:s gränsvärde, enligt mätningarna.

Provtagning

Provtagning vid Kornhalls färja i Nordre älv. Bild: DGE

Det har även utförts provtagningar i Fiskebäck och vid Kornhall i Nordre älv för att kunna jämföras med småbåtshamnarnas värden. Provtagningarna under försäsongen togs den 14–28 juni och för eftersäsongen den 12–26 september.

Undersökningsföretaget DGE konstaterar i sin rapport att ”halten biotillgänglig koppar i hamnbassängerna är låga men att dagvattnet har mycket höga halter. Vi föreslår att halten biotillgänglig koppar i vatten förs in som den viktigaste kontrollparametern för att utvärdera god vattenstatus”.

Undersökningens slutsats är också ”att kopparinnehållande båtbottenfärger är en källa till biotillgänglig koppar men att andra källor är mycket mer betydelsefulla för den totala belastningen. I tillägg tyder resultaten på att den största källan till biotillgänglig koppar i småbåtshamnar kommer från dagvatten via landavrinning och inte från båtskrovens bottenfärg när de ligger i vattnet. Dagvattnets höga halter kan både komma från biltrafiken i hamnen och slipning / skrapning av båtskrov när de ligger på land. Även atmosfäriskt nedfall bidrar till halten biotillgänglig koppar i marinan. Bidraget från båtar som ligger i hamnen förefaller mindre betydelsefull.”

SXK och SBU arrangerar ett symposium om koppar på Chalmers i Göteborg den1 februari. Syftet är att visa på förekomst och tillförsel av koppar- och zinkföreningar från olika källor, belysa egenskaper och reaktioner, framför allt i havsvatten, och de risker för levande organismer och miljö som är förenat med kopparförekomsten.
Bland annat företrädare för båtbottenfärgbranschen, teknikkonsulter och forskare vid Göteborgs och Örebros universitet samt från KTH föreläser. En paneldiskussion avslutar arrangemanget. Intresserade är välkomna att anmäla deltagande till roland(at)ortengren.nu senast den 10:e januari, 2019. Symposiet dokumenteras i form av sammanfattningar av föreläsningarna.

LÄS MER: Rapporten i sin helhet på sxk.se

Björlanda kile

Utloppet av Nordre älv och fritidsbåtshamnen vid Björlanda kile.

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

, , ,

8 kommentarer »

  • Lennart Falck skriver:

    Hej !

    Nu handlar detta inte om grundämnet koppar utan i första hand om olika svårlösliga kopparföreningar, som inte är bioaktiva.
    Normalt analyserar man grundämnet koppar både i sediment och i vatten, men i verkligheten handlar det om olika kopparföreningar som inte är bioaktiva. Hur tror ni att de 200 tonnen från de 4 norrländska älvarna ser ut, likaså de 35 tonnen i Göta älv?
    Grundläggande oorganisk vattenkemi är en bristvara.
    Det finns viss möjlighet att närvara på det kopparsymposium i Göteborg 2019-02-01
    där koppar och zink skall behandlas av specialister på detta område.

    MVH

    Lennart Falck, SXK:s miljönämnd

  • Susanne Selin skriver:

    Den viktiga frågan är väl om båtfärger tillför koppar till vattnet oavsett om båten ligger i vattnat eller inte. Är kopparfärger tillåtna kommer de att slipas på uppe på land. Det skulle vara intressant att jämföra värden från den här viken coh andra liknande vikar som inte har vare sig landuppställning eller bryggor men väl ngn bäck som kommer från ngt samhälle….

  • Jan Jarelius skriver:

    Alla koppartak, hängrännor, stuprör och kopparskoningar på bostadstak, i framför allt i stadsmiljö, måste bidra med en stor andel av kopparutsläpp vid regn till dagvattnet.
    Tittar man på ett tegeltak finns ingen algbeväxning nedanför skorstenens kopparskoning.
    Jag har inte hört något förslag för att förbjuda koppartak på t.ex. kyrktak ???

    //Janne

  • Fritiof Ponten skriver:

    Det som ju hade varit intressant att få en bild av är hur mycket kopparbelastning dagvatten som inte är kopplat till fritidsbåtar över huvud taget bidrar med, dvs hur mycket koppar rinner det ut i ”viken bredvid”. Kommer kopparn från båtar som står på land eller från tak, vattensystem etc?
    Kopparledningar finns över allt i byggnader mm. Detta leder till förhöjda kopparhalter i vanligt avloppsvatten från hushåll.

  • Johan Fägerskiöld skriver:

    Det vore bra att veta om dessa mätningar och observationer kan göras så de är representativa för en kuststräcka eller ett större område. Att båtuppläggningsplatser läcker koppar är nog inte förvånande. Men hur skulle det se ut på andra ställen längre från hamnarna? Jag gissar att de normer och gränsvärden som gäller skulle vara genomsnitt av något slag över större områden och inte bara mätta i en hamnbassäng.

    Dvs om alla nu har lyckats skrapa bort all giftfärg från båten och målat med snällare kemikalier är det väl rätt naturligt att mätningarna fick just detta resultat. Ett flertal har väl slipat och skrapat utomhus och alstrat damm som inte uppfångats i dammsugare etc.

  • Kjell Hilding skriver:

    Bra att analysen lyftes till helhetssyn. Då kan mest kostnadseffektiva åtgärder vidtas.
    Samma nivå borde gälla redovisningen av laddbilarnas 0 i CO2-utsläpp trots att de alla kräver elenergi vilken genereras av CO2-resulterande elproduktion. Elbilsladdning lägger ”sig på topp” eftersom om bilarna inte laddade el skulle resterande elproduktion klara sig på vatten, vind och sol med lite kärnkraft.

  • Kaj Jörgensen skriver:

    Det tror väl f-n det,varje höst spolar ju båtägarna av bottenfärgen på land. Vad som sedan händer kan ett barn räkna ut.

  • Tommy Grunbaum skriver:

    Kommer inte en betydande del av kopparföreningarna från vattenledningssystemet? Det består till största delen av kopparledningar inom fastigheterna.

    Tommy Grünbaum