Hem » Läsvärt

Läsvärt

Debatt: ”Sluta upp med klappjakten på bottenmålade fritidsbåtar”

22 januari, 2019 – 10.10 15 kommentarer

Den 1 februari arrangerar Svenska Båtunionen och Svenska Kryssarklubben ett symposium om kopparföroreningar i våra vatten. Symposiet hålls i Göteborg och syftar bland annat till att visa på förekomst och tillförsel av koppar- och även zinkföreningar, och vilka risker som är förenat med detta.

En av personerna bakom symposiet är kemisten fil. dr Lennart Falck. Han sitter i Svenska Kryssarklubbens Båttekniska nämnd och hävdar att halterna av koppar som kommer från målade båtskrov är ytterst små, och inte innebär någon skada för miljön.

Svenska Båtunionen (SBU) och Kryssarklubben (SXK) har letat efter biocider från bottenfärger i havsvatten 2017 och 2018. Vi har analyserat vattnet i några av de största fritidsbåtshamnarna på Västkusten. Man kan tycka att sådant borde ha gjorts för länge sedan. De enda andra undersökningar som jag hittat utfördes i Bullandö Marina 1994 och 2003. Det finns en del kritik mot den typ av stickprovsanalyser som då genomfördes. Våra undersökningar har istället utförts med samlingssonder, vår och höst. De har legat i sjön under 14 dagar innan analys. Rapporterna finns på www.sxk.se/miljo/dokument.

Resultaten av våra analyser visar sammanfattningsvis att Naturvårdsverkets krav på biocidfritt havsvatten uppfylls och att halten av TBT (giftiga tennföreningar från gammal bottenfärg) inte är mätbar. Däremot, att bottensediment i hamnar innehåller gott om tungmetaller och TBT är väldokumenterat längs hela Västkusten.

Till saken hör att man såväl i vattnet som i sedimenten, förutom biociden TBT, enbart analyserar halten rena tungmetaller. Varför kan man undra? Det är enkelt och billigt, förstås. Dessvärre säger sådana mätresultat inte så mycket om vilka kemiska föreningar som finns, hur de uppstår och hur de reagerar med havsvatten, vare sig ämnena påverkar djur och växter eller inte.

Dessa kemiska reaktioner är mycket komplicerade och svårstuderade. De varierar från plats till plats och vid olika tidpunkter eftersom havsvatten skiljer sig avsevärt åt mellan geografiska platser. Att dra slutsatser om biocidrisker enbart från uppmätta metallhalter är inte möjligt. Bidrar fartyg och båtar? Det brukar påstås att när större fartyg passerar ett kontaminerat sedimentområde, så virvlar dessa kemiska föreningar upp och påverkar växter och djur. Var finns analyserna av vatten efter en dylik uppslamning? Svårt att mäta kan jag förmoda, men ändå dras stora växlar på faran för miljön. Muddringen av Mölndalsån för ett antal år sedan blev omskriven som en kommande miljökatastrof. Vad blev det? Helt tyst, inga rubriker. Möjligen finns det någon uppföljning, några mätningar, som jag inte känner till.

I Göteborg pågår en miljöstrid om gamla Götaverkens utsläpp till älven och älvens botten. Det är i första hand en ekonomisk/juridisk fråga, men hur stor är biocidrisken och hur skall den bedömas? Givetvis är TBT-problemet stort, här målades länge och mycket. Men andra tungmetallrester torde sedan länge vara omvandlade till mycket stabila kemiska substanser som inte löses i vattnet, som knappast är bioaktiva.

Som till exempel koppar till sulfider, som är ytterligt svårlösliga och påminner om de kopparkiser som bryts i gruvor. Fyra norrländska älvar transporterar varje år ut 200 ton naturliga kopparföreningar, Göta älv ungefär 35 ton – som inte anses vara farliga för havets djur och växter. Så vad är problemet?

Det pågår en klappjakt på biocidmålade fritidsbåtar. Speciellt i Stockholmstrakten tar kommunen båtklubbarna som gisslan – båtägare med bottenmålade båtar får inte nyttja sina gamla uppläggningsplatser. Forskare har lagt ner mycket kraft på att visa hur mycket koppar som läcker från målade båtskrov. Men den biocid som läcker ut i vatten omvandlas blixtsnabbt till i huvudsak ofarliga kopparkomplex. Det finns modeller som kan beräkna vad som är bioaktivt. Det mesta av allt naturligt utsläpp av kopparföreningar är inte bioaktivt.

Utsläppen från bottenmålade sjösatta båtskrov är ytterst små jämfört med utsläppen via dagvatten från land. Dagvatten innehåller kopparföreningar från skrapade och slipade båtar, men också mycket från fordon. Att filtrera dagvatten från tätorter, vägar och parkeringsplatser skulle vara mycket effektivare, men kapacitet I våra reningsverk saknas. Det är alltså en ekonomisk fråga.

Man behöver inte komma många meter ut från hamnen för att analysvärdena skall vara långt under gällande krav. Sveriges Varvsförening har studerat detta. En ren målad båtbotten reducerar friktionen hela säsongen och man kan enkelt göra beräkningar på hur mycket utsläppen av koldioxid reduceras.

Varför finns ingen helhetssyn? Sveriges riksdag har fastställt att vi skall ha ett hav i balans utan giftiga kemikalier inom en snar framtid (kanske 2020?), men det förstår säkert de flesta att detta är en utopi. Det finns inget som är giftfritt, bara mer eller mindre farligt. Det är på tiden att istället prata mer om riskbedömningar. Det är klart att vi skall ha visioner, men utan realism blir det symbolpolitik och suboptimering.

Vidare har vi försiktighetsprincipen, dvs att enligt lag förebygga skada på människor och miljö – en bra tanke, men lever vi efter denna princip. Är det politiken som alltid styr?

Substitutionsprincipen, som innebär att kemikalier ersätts med något som har mindre miljöpåverkan, används ofta som argument men enkelt uttryckt: man vet vad man har. Långtidseffekter på produktkvalitet och miljöbelastning är ytterst svåra att bedöma. Alla ska bidra. Det är ju självklart, men nog borde det väl vara rimligt att de som kan bidra mer – och skadar mer – får dra det stora lasset. Nyttokalkyler och prioriteringar efterlyses!

Utsläppen från båtsemestrare och kappseglare är mycket små jämfört med utsläppen från exempelvis bil- och flygresor. Min förhoppning är att fokus på blygsamma utsläpp av koppar omvandlas till någon viktigare debatt för oss, för djur och växter i våra hav – till exempel plastskräpet.

Lennart Falck, medlem i Svenska Kryssarklubben

Om debattören

Lennart Falck lämnade den akademiska världen 1975 och doktorerade i oorganisk kemi 1978. Han har jobbat inom industrin sedan 1975 och de sista 26 åren på Volvo Personvagnar, bland annat som miljöskyddsansvarig för alla Volvos fabriker.

redaktion@pakryss.se

,

15 kommentarer »

  • Rainer Schramm skriver:

    Bengt Hellqvist skriver att ”Bottenfärgen VC 17 m bildar en hård yta som INTE släpper ifrån sej någon koppar”.
    Det betyder väl att man inte måste måla om varje år, färgen kommer att fungerar livet ut? Tack för tipset! Jag trodde att det är bara Coppercoat, som är betydligt dyrare, fungerar 15 år utan att man får påväxt på skrovet.

  • Erik Petersson skriver:

    Kan signaturen Nina vara vänlig och redogöra för sambandet mellan kopparfärg och klimatet?

  • Jörgen Borevius skriver:

    Båtbottentvättarna verkar vara den populäraste lösningen för de klubbar som vill förbjuda bottenfärg. Båten liksom borstarna, som med tiden slits, är av plast.
    Vad händer med avfallet då man öppnar kortsidan för att köra in resp. backa ut. Propellern ser till att det blir omsättning på vattnet dvs avfallet – och plastpartiklarna. Jag har kontaktat HaV, Naturvårdsverket och SGU men det tycks inte finnas någon undersökning som kan ge svar på den frågan.
    Visst är det märkligt att man enbart vill analysera det ena alternativet!?

  • Ann Ericsson skriver:

    BOTTENFÄRGERNA ÄR JU BARA ”TOPPEN AV DET GIGANTISKA MILJÖ BLUFF BERGET”

    Båtfolket har avlurats både skattemedel samt mångmiljarder i fullständigt meningslösa ”miljö”åtgärder.

    Upplysningsvis så anges härmed att:

    Fosfor är det 11:e vanligaste grundämnet i jordskorpan med en medelkoncentration av ca 1 120 g/ton och som i handelsledet kostar jordbrukaren mellan 12-22 kr/kg

    Fakta:

    Ca 36000 västkust-fritidsbåtar är utrustade med ruff som används ca 25 dagar/år.
    *74 bäddnätter anges/båt/år där varje person maximalt kan åstadkomma 1,5 g fosfor/dygn.

    Tank-tömnings-bestämmelsen som införts har motiverats av miljövinsten * med maximalt 0,11 Kg fosfor/År/båt som motsvarar ca 1-2 kr/år /båt ”skall tas om hand” i land, istället för att som tidigare tömmas utomskärs.

    Dessutom så använder *74,9 % av de båtägare som har toalett ombord
    alltid eller ganska ofta toalett i land eller uträttar sitt behov i naturen
    istället för att använda toaletten i båten, om de har möjlighet.
    Källa: Källa:*Båtlivsundersökning 2010

    Ägare av de äldre båtarna som är försedda med toaletter drabbas av ett mycket omfattande extra-arbete.
    Komplettering och tillståndskrav av hamnanläggningar samt mycket stor byråkrati avkrävs för att arrangera sugtömning.

    Tanktömning i land kräver nya byggnader, anläggande av tömningsstationer med påföljande drift, skötsel och serviceåtgärder.
    I små hamnar med 200-300 båtar så är uppsamlingskostnaden bisarr då man räknar på kilopriset för fosforreduktionskravet i jämförelsen med de tusentals ton som jordbruket tillför via bäckar, åar o älvar.

    Enbart västra Götaland samt Hallands *** odlingsytor uppgår till 530600 ha.

    Varje år så tillförs 9 936 000 kg fosfor i kreaturs-träck som blandats med kemiska gödämnen varav Cirka 2 022 000 kg fosfor läcker ut ifrån åkermarkerna och som fritt “flödar ut” med vattendragen ut i västkustvattnet.
    (****läckaget är Ca 5 Kg/ha)
    *** Enligt jordbrukets statistik SCB 2015 anges miljöpåverkan i tab. 12.3
    .
    **** Källa(SJVFS 1991:128):
    Av 23 Kg tillförd fosforgödning/år anges 18 Kg för skörden samt 5 Kg i markavgång/ha.

    ” Fosfor-återtaget” kostar förutom en oerhört stor och helt meningslös arbetsinsats motsvarande flera gånger guldpriset kr/kg.

    SÅ!
    Vad f,n får jag för alla de skattepengar som helt utan kontrollåtgärder löpande betalas till Naturvårdsverket Hav och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Jordbruksverket Riksdagsledamöterna osv osv…

    DET RÄCKER NU

  • Marianne M skriver:

    TACK Lennart Falck för ett kunnigt och vettigt inlägg i en för övrigt snedvriden debatt om bottenfärg. Det var det bästa inlägg jag läst på länge. Hoppas bara våra okunniga politiker kan ta del av dina forskningar på något sätt!

  • Jim Huzell skriver:

    Äntligen att någon kunnig biter ifrån Naturvårdsverkets och alla aktivisters tendetiösa påståenden och krav. I andra länder är detta en ickefråga – med stöd i vetenskapen.

  • Bengt Hellqvist skriver:

    Ohoj igen! Bottenfärgen VC 17 m bildar en hård yta som INTE släpper ifrån sej någon koppar. Kopparpulvret blandas ner i en teflonlösning som sen den rullats på båtbotten torkar snabbt. Kopparn bildar sen med i vattnet befintliga ämnen ett supertunt joniserat skikt som gör att havstulpanlarverna inte vill sätta sej på den målade ytan. Det som verkar är alltså en mycket svag elektrisk ström, inte något som lossnar eller förgiftar. Dessutom skall vi människor ha ETT gram koppar varje dag för att må bra, enligt de danska forskarnas utredning!
    Detta är de fakta som skall spridas genom alla medier inte annat icke verifierat tyckande från folk som kallar sej miljövärnare.
    Läs gärna mitt tidigare inlägg nedan. Hälsar Bengt

  • Ulf Sjöberg skriver:

    Tack för intressant artikel. Andemeningen är såvitt jag förstår att kopparn i bottenfärg inte är något större problem, men för att kunna bemöta de rådande förhållningssättet, koppar ska inte användas, saknar jag lite konkret fakta, t.ex. hur många ton koppar släpps ut via bottenfärgen från fritidsbåtar. Att jämföras med de 235 ton som älvarna för med sig (naturligt eller av människan förorsakat?). Så här skriver Naturvårdsverket på sin hemsida:

    Påstående – Kopparledningar, koppar från reningsverk och kopparjoner från älvarna i Norrland. Det är de stora källorna till koppar i havet. Ingen behöver bry sig om kopparhaltig bottenfärg.

    Svar – Det finns många större källor av koppar till havet än båtbottnar. Men en rapport från Kemikalieinspektionen visar att kopparhalten är högre i anslutning till hamnar och marinor.

    Den koppar som lossnar från båtbottnar lossnar också i ett väldigt känsligt ekosystem – grunda vikar – och under en känslig och högproduktiv period – sommaren, vilket påtagligt förvärrar effekterna av dessa utsläpp.

  • Bengt Hellqvist skriver:

    Ohoj alla som målat sin botten med VC 17 m, ni har gjort alldeles rätt. För drygt 20 år sen beställde SXK en undersökning av just den bottenfärgens egenskaper av ett danskt forkarpar som jag just nu inte kommer ihåg namnen på, men deras resultat visar att kopparpulvret i färgen bildar ett mycket tunt joniserat skikt som de små havstulpanlarverna, 0,7 mm, inte gillar så dom simmar vidare till en ”oelektrisk” yta.
    Jämför kopparns verkan med ett elstaket runt djurhagar.
    Jag har de danska forskarnas resultat som en grafisk bild med alla data och någonstans skall all textsidor ligga. Om SXK sekretariatet letar i sitt arkiv borde forskningsresultatet finnas där.
    Sensmoral; att låta politiker ta makten över allt i samhället leder bara till att vi alla snart inte har en planet där vi kan leva…. Eller hur?
    Skrivet med egen erfarenhet från 1960 talets början då VC 17 m kom ut på marknaden och sex olika typer av fritidsbåtar.
    Sen kan Nina Eskilson ta och läsa på lite bättre före sina helt felaktiga påstående, de gagnar ingen att sprida felaktiga påstående!
    Vi ses den 1 februari, då skall jag visa grafiken.

  • Torsten Egerö skriver:

    Havsforskningslaboratoriet på Askö har ännu inte träffat på några skador av koppar vare sig hos växter eller djur i Östersjön. Tången växer bra under en kopparmålad båt.

    Enligt metallurger så dör inte havstulpanlarverna av en kopparfärgsbotten, de bara låter bli att sätta sig där.

    Kopparns påstådda giftighet är en ren fördom. Lanserad av okunniga fältbiologer för många år sedan, svår att utrota.

  • Mats Ohlsson skriver:

    Det är skrämmande hur mycket av vår miljöpolitik som är symbolpolitik, speciellt när det finns så många konkreta miljöproblem att ta tag i. Författaren nämner plastskräpet av vilket det finns öar stora som kontinenter i världshaven (enl utsago), jag vill lägga till mikroplaster som har en farlig påverkan på näringskedjorna i haven, skogsskövling, läkemedelsläckage till haven mm. mm. Här finns konkreta mätbara fall att ta hand om.
    Men naturligtvis ska det utses syndabockar och båtägare tillhör ju de förkastliga bemedlade, en tacksam måltavla i symbolpolitikens lekstuga.

  • Nina Eskilson skriver:

    Jag tycker det är tråkigt att Svenska Kryssarklubben skickar ut ett nyhetsbrev med en debattartikel med så mycket ”äpplen och päron” att ingen orkar bemöta den i sak. En artikel i samma anda som används för att ”någon annan” ska göra åtgärder för att minska påverkan på klimatet. Nina

  • Jonas skriver:

    Miljö är a&o. tyvärr är sällan politiska utredningar gjorda med helhetspåverkan i fokus.
    Det känns som man letar efter just det den regerande politiskt populistiskt vinner på
    Jag önskar uppföljning och svar på totalpåverkan innan politiska beslut tas just för att åtgärden faktiskt gör nytta

    Själv botten målar jag inte båten. Vi ligger i Mälaren vid sjösättning och upptagning men, Brukar båten i Östersjön.

    Ev blir det större miljöpåverkan då jag ska åka till Waxholm för bottentvätt med alla faktorer inräknat mot att måla botten vart 7år med VC17 för det har räckt under de 25 år jag seglat egen båt innan förbud

    Klart att överdriven målning bör stävjas men att rakt av omräkna liter färg som säljs till utsläpp stämmer dåligt
    Först är färgens största del lösningsmedel därpå ökar tjocklek på bottenfärg vid överdriven målning

    Vad blev miljövinsten i slutändan nu när vi tagit en firma som blästrat, slipat och epoxi målat båten
    Fortsättningsvis måste jag nu kallstarta och besöka en eldriven bottentvätt ett par gånger per sesång
    Allt detta vägt mot tidigare…

  • Johan Sluiter skriver:

    Varför finns ingen helhetssyn?(Kopierad från artikeln)
    Tror det har lämnat Sverige efter jag flyttade till Sverige(2005)
    Finns liknande forskning i andra länder som säjer samma,att det finns inte mer smuts i hamnens botten en utanför hamnen.
    Exempel från kommuner som har reserverad stor summa med pengar , for rengöring av hamn botten, som inte behövdes använda.

  • Christer skriver:

    Hoppas vår nya miljöminister blir inbjuden till symposiet de 1 februari

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar