Hem » Läsvärt, Nyheter

Läsvärt   Nyheter

Mindre siklöja, men uppåt för sik och torsk

5 februari, 2018 – 13.52 3 kommentarer

Både fritids- och yrkesfiskare drar upp för mycket fisk längs våra kuster och många bestånd minskar. Bland de fiskarter som mår bäst hör marulk, rödspätta och sik. Men för siklöja, strömming i Bottenhavet, gös och gädda längs Östersjökusten och hummern är läget sämre.

[ Länk till hela rapporten om fiskbeståndet längst ned på sidan ]

Varje år kartlägger Statens Lantbruksuniversitet, SLU, och Havs- och vattenmyndigheten fiskbeståndet i Sverige. Det är en omfattande inventering som publiceras i en översiktlig rapport indelad efter arter och vatten. Rapporten för 2017 drar slutsatsen att fisketrycket generellt är för högt från fritids- och yrkesfiskarna.
– Orsaken till att många bestånd är i dåligt skick beror på att fisketrycket historiskt har varit, och i många fall fortfarande är, för högt. Det gäller både svenska och andra länders fiske, säger Magnus Appelberg, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I rapporten presenteras bestånden för 48 fisk- och skaldjursarter i detalj och med beskrivningar av varje arts olika bestånd. Det framgår exempelvis att strömmingen mår bra och ökar i centrala Östersjön, men att beståndet längre norrut i Bottenhavet minskar.

Så här sammanfattar forskarna läget i de olika vattnen:

  • Östersjön. Bestånden av rödspätta och skrubbskädda har god status i södra Östersjön och Öresund. Detta gäller också strömmingen och öringen i centrala Östersjön. Även öringen i Bottenhavet och siken i Bottenviken har utvecklats positivt. Sämre ser det ut för gös och gädda längs kusten i Egentliga Östersjön (från Ålands hav till de danska sunden), liksom det gör för siklöjan i Bottenviken. Torsken i östra beståndet har dålig tillväxt och är mager.
  • Skagerrak/Kattegatt. Beståndet av rödspätta och lokala bestånd av öring har relativt god status, medan det ser sämre ut för bestånden av hummer, havskatt, hälleflundra och skoläst. Beståndet av torsk i Kattegatt är fortsatt litet, men visar viss positiv utveckling.
  • Nordsjön. Bestånden av marulk, rödtunga och skarpsill samt i någon grad också kolja och kummel bedöms ha en god status. Beståndet av torsk i Nordsjön håller successivt på att öka. Värre ser det ut för pigghajbeståndet, som bedöms vara i mycket dåligt skick.
  • Stora sjöarna. I Hjälmaren och Mälaren har bestånden av gös en relativt god status. Detsamma gäller bestånden av sik, öring och lake i Vättern, och i Vänern är beståndet av sik stabilt. För alla sjöarna gäller att bestånden av braxen är livskraftiga.

Rapporten har presenterats under många år, men nytt i år är redovisningen av fritidsfiskets inverkan.

LÄS MER: Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 [ HaV ]

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

, , ,

3 kommentarer »

  • Bertil Hansson skriver:

    Tack Knud
    Det skall naturligtvis inte vara fritt fram for jakt pa sal men det skulle inte skadda med en battre balance, detta galler inte bara sal o fisk utan hela naturen.

  • Knut Haugen skriver:

    I følge Svenske naturvårdsmyndigheter er det ca 2500 sel bare i Kosterområdet. En sel spiser ca 4 kg fisk i døgnet (i følge akvariet i Bergen). Det blir 10 tonn fisk i døgnet eller 3650 tonn fisk pr år. Samtidig bærsjer de ca det samme, altså ca 100 fullastede vogntog med massiv dritt 2 ganger pr uke. En sel er et varmblodig pattedyr og har omtrent samme fordøyelse som oss mennesker, og de har ingen septiktank som skal tømmes i et landanlegg.
    For 30 år siden var det knapt en Skarv å se, nå sitter de på rekke og rad og tørker vingene. Ikke lett å vokse opp som en liten sardin når det finnes så mange og effektive fiskere langs kysten.
    I gamle dager hadde vi noe som het jakt, men selen ser så søt ut, så jakt på den er vel politisk ukorrekt (som mye annet som er fornuftig)
    Kanskje vi burde slutte å le av Indias hellige kuer?


  • Anders Fahlgren skriver:

    Hur många skarvar finns i västra Östersjön, Ålands hav och Bottenhavet? Vad, hur mycket och var äter skarven per dag?

    Vilken inverkan har skarvens aptit på bestånden av våra vanliga matfiskar och deras föda?

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar