Hem » Läsvärt, Nyheter

Läsvärt   Nyheter

Färre dödsfall, fler sjöräddningar

1 augusti, 2017 – 09.00 Ingen kommentar

För andra året i rad har antalet sjöräddningsinsatser ökat under första halvåret. 477 insatser gjordes fram till juli och i de flesta fall är det fritidsbåtar som behövt hjälp. 15 personer har omkommit i samband med fritidsbåtsliv.

Värmen kom relativt tidigt i år med med högtryck i maj och många som gav sig ut tidigare än vanligt för säsongen. Det är en förklaring till det högre antalet sjöräddningsinsatser första halvåret i år jämfört med förra årets 416 under motsvarande period.
Både i maj och juni har det tidvis varit starka vindar vilket kan vara ytterligare en förklaring till det ökade antalet larm och insatser via Sjöfartsverket.

276 av fallen rörde fritidsbåtar och den vanligaste larmorsaken har varit maskin/propellerhaveri (19 procent av larmen), följt av grundstötning (13 procent), observationer av drivande båtar (12 procent), hårt väder/utsatt läge (10 procent) samt drunkningstillbud (6 procent).

När det gäller allvarligare fall med dödsolyckor har det hittills inträffat 15 dödsfall i samband med fritidsbåtar till och med juli.
– Det är ungefär som förra året då vi hade 16 döda under samma period, säger Lars-Göran Nyström, sjösäkerhetssamordnare vid Transportstyrelsen, som poängterar att statistiken är preliminär.
Alla utom fyra dödsolyckor inträffade på kommunalt vatten och de förolyckade är framförallt äldre män över 60 års ålder och alla utom tre är svenska medborgare. Endast en kvinna har omkommit i samband med sjöolyckorna.
– Dödsfallen utanför kommunalt vatten har inträffat i skärgårdsmiljö varav en paddlade kanot, en annan paddlade sup och de två andra föll överbord varav den ena från en förtöjd båt, säger Lars-Göran Nyström.

Även de mindre akuta insatserna har ökat, enligt Sjöfartsverket. Att allt fler fritidsbåtsägare hör av sig till Sjöräddningssällskapet om hjälp även när läget inte är akut är en trend, enligt Sjöfartsverket. SSRS tar emot allt fler larm vid händelser som motorstopp eller att man fått in en tamp i propellern, händelser som alltså inte klassas som räddningstjänst.

I början av 2016 införde Sjöfartsverkets larmcentral, JRCC, ett nytt ärendehanteringssystem vilket innebär att vissa delar av statistiken inte blir direkt jämförbar med tidigare år. I dag registreras mer fakta per registrerat räddningsfall. Att dra slutsatser om båtägare råkar ut för fler nödsituationer, om fler väljer att larma vid situationer som tidigare inte larmats vid eller vilka andra orsaker som ligger bakom det ökade antalet räddningsinsatser är svårt att dra.

I På Kryss nummer 3, 2016, sammanställde räddningsledaren Tobias Nicander följande tips för att själv slippa hamna i olycksstatistiken:
* Lyssna på väderprognosen.
* Håll telefonen torr. Täta fodral finns för telefoner som saknar eget skydd mot väta.
* Ha flytvästen på dig, den köper tid.
* Se till så att du kan ta dig upp på båten från vattnet.
* Visa besättningen var båtens nödutrusning finns och hur den fungerar.
* Larma i tid, innan du försöker dra upp någon som hamnat i vattnet.
* Berätta för anhöriga om planerad rutt, och meddela ändrade planer.
* Informera anhöriga om vilken typ av båt du har för att underlätta vid en eventuell sökning.

Mer om sjöräddningen i Sverige och hur myndigheter och organisationer samarbetar går att läsa i På Kryss nr 2, 3, 4 och 5, 2016.

FAKTA OM SJÖRÄDDNING I SVERIGE:

Sjöfartsverket ansvarar för all sjöräddning i Sverige och jobbar med utbildning och samordning av alla organisationer som hjälper till när någon är eller befaras vara i sjönöd. Sjöfartsverket har också tillgång till egna räddningshelikoptrar och lotsbåtar.

Sjöräddningscentralen JRCC, Joint Rescue Coordination Centre, har huvudansvaret för att ta emot larm, kalla in tillgängliga resurser och koordinera själva insatsen.
JRCC tar emot vidarebefordrade nödsamtal via 112, vhf-anrop ”Sweden Rescue” och larm från aktiverade nödsändare.

Sjöräddningssällskapet, SSRS, är en ideell förening med närmare 2 000 frivilliga sjöräddare som har jour dygnet runt, året runt. De rycker ut inom 15 minuter, har närmare 200 båtar vid 68 stationer runt om i landet och medverkar vid 70 procent av alla sjöräddningsinsatser.

Kustbevakningen har fartyg, övervakningsflygplan och dykare som även används vid sjöräddning. Ansvarar för miljöräddning i samband med olyckor till sjöss.

Försvarsmakten har helikoptrar, flygplan och fartyg som kan kallas in för att hjälpa till vid olika räddningsinsatser.
Ibland tar JRCC även hjälp av frivilliga försvarsorganisationer som Sjövärnskåren och Frivilliga Flygvärnskåren.

Räddningstjänsten har egna båtar och dykare som till vardags jobbar med räddningsinsatser på land, i hamnområden och vattendrag i den egna kommunen.

Landstinget bidrar vid olyckor där personer är i behov av vård. De möter upp räddningsbåtarna med ambulans i iland och följer ibland med Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar ut till olycksplatsen. En ambulansbåt finns i Göteborgs skärgård.

Polisen bidrar med personal, båtar, helikoptrar och hundar för att rädda personer i sjönöd. De hjälper också till med efterforskningar på saknade personer, fattar beslut om efterlysningar och ansvarar för att lämna eventuella dödsbesked.

Övriga till sjöss. Alla fartyg, fiske- och fritidsbåtar är skyldiga att delta i räddningsinsatser om de blir uppmärksammade på att en människa är eller befaras vara i fara.

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

, ,

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar