Hem » Nyheter

Nyheter

Delade meningar om kopparens miljöpåverkan

5 februari, 2019 – 13.59 20 kommentarer

Ja, koppar påverkar levande organismer. Det är därför vi har det i våra bottenfärger. Nej, koppar är inte farligt för miljön och behöver inte förbjudas. Den uppfattningen försöker Svenska Kryssarklubben tillsammans med Svenska Båtunionen få större förståelse för och hade därför bjudit in till ett symposium i frågan den 1 februari.

Symposiet arrangerades tillsammans med konsultföretaget DGE Mark och Miljö i Göteborg och hölls på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

Ett av de bärande budskapen var att koppar finns naturligt i miljön. Där har den funnits sedan jordens uppkomst – i berg och mark – vittrat sönder, lakats ur och med bäckar och älvar förts ut i haven. De organismer som berörts under resan har efterhand anpassat sig till detta.

Anders Jönsson, doktor i biokemi, kunde berätta att det genom Stockholms Ström varje år rinner 35 ton koppar ut i Östersjön. Hela Mälardalens stora avrinningsområde bidrar till detta, dels från naturliga källor i berg och mark, dels från industri och trafik med mera.

Dessbättre inte till större förfång för miljön, hävdade Jönsson.

Kopparns kretslopp

Vänern och dess tillflöden förser via Göta Älv Västerhavet med uppskattningsvis 25-30 ton koppar varje år. Att jämföras med Göteborgsregionens 20 000 fritidsbåtar som bidrar med 3,8 ton.

Och av all koppar som kommer ut i Vättern sjunker 70 procent till botten. En knapp tredjedel rinner ut via Motala ström.

På botten sedimenteras metallen och pressas allt längre ned mot sprickorna i urberget och väntas på sikt – väldigt lång sikt – komma upp igen i vulkanutbrott någon annanstans på jordklotet.

Uppenbar ambition

Den outtalade men uppenbara ambitionen med symposiet var att påverka myndigheterna: Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och Vattenmyndigheten samt alla miljöförvaltningar i kommuner och vid länsstyrelser – som var rikligt representerade på symposiet.

Hur kan då kopparn vara giftig och effektiv för sjöfarares syften men ändå harmlös för miljön? Detta ägnades åtskillig tid, på hög vetenskaplig nivå, under endagssymposiet.

Nästintill naturligt nyttig

Koppar är alltså ickeskadlig, nästintill nyttig. Vi behöver få i oss lagom dos av koppar för att överleva, precis som vi behöver järn och andra metaller. Det är när vi blandar samman kopparn till olika kemiska cocktails som den blir en biocid, ett ämne som kan döda levande organismer.

En ickeskadlig biocid?

– Just så, hävdar kemisten Lennart Falck, ledamot av Kryssarklubbens miljö- och tekniska nämnder.

Kopparn gör avsedd nytta just när den sitter på skrovet, men i det ögonblick den fälls ut ur färgens ytskikt ändrar den ”blixtsnabbt” skepnad och blir mer som nyttig, eller åtminstone ofarlig, koppar.

Några högljudda röster som ifrågasatte detta hördes inte på symposiet. Därmed är det inte okomplicerat. Tvärtom. Koppar beter sig på många sätt.

Vit fläck på kartan

Bland de inbjudna talarna fanns en samsyn. Kopparn är inte så farlig. Men kanske skulle vi ändå behöva forska lite mer på metallens inverkan just på det lokala marina livet lite här och där.

– Ingen vet vad som är biotillgängligt eller inte, sa docent Bäckström.

Till exempel är Bohuslän i det här avseendet – två marina forskningsstationer till trots – ett hittills outforskat område.

Farligt för vissa

Vad säger då myndigheterna? Bör kopparfärger förbjudas?

– Nja, kanske inte förbjudas, men det är bättre att lägga resurserna på att ta fram biocidfria metoder, säger Transportstyrelsens sakkunniga på båtmiljö, Lina Peterson till På Kryss. Hon var en av de få på åhörarplats som anmälde avvikande åsikt:

– Det finns andra studier som visar att kopparn är farlig för vissa vattenlevande organismer. Biocider är inte framtiden. Vi har ett uppdrag att minska den negativa påverkan på miljön.

Patrik Ernby från Kemikalieinspektionens juridiska enhet var också på plats:

– Det var ett bra symposium med tanke på vilka som arrangerat. Frågan blev ganska allsidigt belyst. Det är svåra frågor. Förbud? Fråga någon annan!

I fiskarnas barnkammare

På Kryss har också ringt Fredrik Lindgren, utredare på Havs- och Vattenmyndigheten. Han deltog inte i symposiet men var informerad ändå:

– Den uppfattning som Lennart Falck & Co för fram delas inte av forskarsamhället, hävdar han.
– När kopparn lakas ur en båtbottenfärg – fem till tio mikrogram per kvadratcentimeter och dygn enligt en studie från i fjol – kommer den i sin mest giftiga form. Den förändras inte ”blixtsnabbt”. Det sker över tid först när den fallit till botten och bundit sig till andra partiklar.

Och så påminner Fredrik Lindgren:

– Fritidsbåtar rör sig i grunda vatten, i fiskarnas barnkammare.

BJÖRN HANSSON

redaktion@pakryss.se

20 kommentarer »

  • Ann Ericsson skriver:

    Hävstångseffekten av båtbottnarnas obefintliga koppartillskott ligger i en mycket samhällsfarlig ineffektiv byråkratisk myndighetsutbredning.

    Fake fakta news används alltmer regelmässigt och är i dagens upplysta internet tidsålder enbart löjeframkallande.
    De myndigheter som regelmässigt använder faktaförvrängning i kampen om ytterligare skatte anslag borde omedelbart läggas ned.
    I kommentarerna så anges bl.a att den utfiskning som skett med bottentrål över lekområden har ett klart samband med båtbottenfärger…

    Att giftigheten i koppar motverkar beväxning är en mycket märklig men oerhört lönsam myndighets-hypotes.

    Allt pekar däremot på att det är elektrolyten och alltså inte ”giftigheten” som kopparn åstadkommer som framkallar ”el-obehaget” för alla organismer.

    Att ”sätta ned sin baby-trampdyna” på elektricitet upplevs inte som så ”trevligt”…
    Att påstå någonting helt annat är en ren och skär fake fakta = bluff.

    Koppar utfällningar som sker ifrån båtskroven medför så små ”elektrolyt” utbredningar i det naturliga bottensedimentet så att dess elektriska förmåga för att kunna reducera marint liv är en ren ”skrivbordsprodukt” s.k Fakta fake …

  • Hans Elwing skriver:

    Tyvärr kunde jag inte närvara på koppar-symposiet den 1 Feb men jag har läst symposie sammanfattningen och alla kommentarerna. Det är mkt uppmuntrande att kopparfrågan väcker så stor uppmärksamhet. Tack Lennart Falck och andra för att ni organiserade detta symposium !
    Skälv har jag arbetat/forskat med frågan om ”koppar i båtfärger” i över tjugo år som professor vid Göteborgs Universitet. Jag har ingen båt. Större delen av vårt forskningarbetet gick ut på att finna en mer miljöanpassad ersättning till kopparföreningarna. Efter alla år av forskning isolerade vi två substanser, medetomidine (Selektope) samt avermectiner (makrolider) som kan ersätta koppartillsatsen vid inblanding i anti-fouling färg. Båda substanserna är mkt effektiva mot havstulpan – kolonisering, men till skillnad från kopparföreningarna, var dessa nya substanser fullt nedbrytbara och var verksamma i minst 30 ggr lägre koncentraton i färgen, jämfört med koppar. Selektope saluförs nu av I-Tech AB och företaget har haft stor framgång de senaste åren även om produkten har ännu inte nått småbåtsmarknaden.

    Men jag är ändå ingen miljö-taliban i kopparfrågan. Kopparföreningar har en viss påverkan på marint liv, men koppar är betydligt mindre farlig för marin miljö jämfört med än tidigare använda biocider t.ex. tri-butyl tenn oxid (TBT).

    Jag tycker att båtägarna skälva ska få förtroendet att skälva bestämma vilken vilken metod de vill använda för att motverka marin påväxt. Plånboken tillhör båtägarna i denna fråga.

    Det är min förhoppning att båtägarna i framtiden får tre val.

    1. Använda helt biocidfria metoder som båttvätt skrovduk och silikonfärger o.s.v. Dessa metoder är i allmänhet rätt dyra, och tidskrävande men den enskilda båtägaren gör god miljöinsats.

    2. Att måla skrovet med tillåtna koppar innehållande färger. Metoden är enkel och laglig, men det finns en viss risk att man ställer till det för havs miljön.

    3. Använda godkända färger som ej innehåller koppar, men förbättrats genom tillsatser som utvecklades vid mitt lab eller annorstädes. Metoden är enkel men risken för miljöskada är betydligt mindre än för kopparfärgerna.

    Hans Elwing

  • Anders Fällman skriver:

    Hej
    Jag tror att diskussionen i en tråd som denna skulle få en högre kvalitet om alla som gör inlägg deklarerar om man har båt eller inte, vilken typ av båt, utbildning, jobb, intresse, var man bor och så vidare, för tolkningen av inlägget. Efternamn är en självklarhet. Jag är agronom med biologisk inriktning, har en 34 fot segelbåt i Mälaren och tycker det finns en tilltagande tendens att kampanjpolitiska åsikter ifrågasätter ett vetenskapligt synsätt, en oroande tendens.

    I referatet från seminariet deklareras inga data på koppartaks bedömda andel av utsläppen i olika avrinningsområden. Vad är andelen i vattnen utanför våra städer?
    Mvh
    Anders Fällman

  • Erik Petersson skriver:

    Sluta låtsas som att man genom att ”utmana varandra” som enskilda båtägare i att finna alternativ som fungerar även på västkusten när inte företag och organisationer lyckas med det. Nämn ett alternativ som i oberoende studier visat sig fungera på en 35 fots segelbåt på västkusten. Borsttvättar fungerar inte mot havstulpaner. Ultraljud är ren bluff. Massor har testat men ingen kan påvisa resultat i saltvatten. Siliconfärg fungerar bara på snabbgående båtar (och måste väl utgöra en bra mycket större miljörisk än koppar). Scrubbis två gånger i veckan kanske funkar för unga atleter men inte för de flesta. Man kanske inte vill vara bunden till båten hela sommarhalvåret heller. Lyft och bottentvätta. Tjena, vem skall bekosta alla dessa kranar för att lyfta alla västkustens båtar två gånger per vecka? Båtduk fungerar som bekant inte för segelbåtar. Det allra mest världsfrånvända måste vara GREFABs förslag att ”satsa på en båtlyft” enligt egna hemsidan. Då är det OK att installera detta på sin GREFAB-båtplats? Undrar vad båtgrannarna säger? Nej inse att om man bara förbjuder koppar utan fungerande alternativ så kommer båtlivet på¨västkusten som vi känner det idag att dö ut. Det blir vattenskotrar och liknande för hela slanten. Men det är kanske det Transportstyrelsen vill? Skall ni nu för tredje gången censurera mitt inlägg SXK så undrar jag vems sida ni står på egentligen?

  • Erika Lindström skriver:

    Som Biolog och Forskare samt Seglare så måste jag för Marina miljöns återväxt och Hållbara hav, anse att bottenbeväxning måste bekämpas med smartare metoder än bottenfärger med koppar mm. Det funkar mycket bra med bra bottentvättar, SMS om när havstulpaner är på G ( då får man tvätta lite extra)…Det är så många fritidsbåtar i Sverige idag så problemet med att fiskarter utrotas/försvinner mm är viktigt att uppmärksamma och GÖRA RÄTT…Jag tror att vi (de flesta) vill att våra hav ska ha den biologiska mångfald som behövs för att ekosystemen ska fungera på rätt sätt (och ha ett friskt hav att segla i)…Så testa nytt och använd det som funkar och det blir ju bra med företag/jobb i gästhamnar/hamnar om det ska skuras och tvättas…(tänk på att kopparmetoden utvecklades när det var andra volymer och båttyper…nu är det mesta nöjesbåtar…) Ha en härlig segling i sommar och utmana varandra med nya knep att fixa bra botten…! / Erika

  • Herman Andersson skriver:

    Det finns ett antal träbåtar fortfarande.då är det inte tal om beväxtning längre .nu handlar det om skeppsmasken som problem .skall kopparfärgen förbjudas då blir det inte bra för träbåten.då får det bli upphuggning av en kulturskatt.Min fråga är skall kopparfärgen förbjudas?

  • Roland Örtengren skriver:

    Att vara inbjuden och att delta är inte samma sak. Inbjudningar mejlades ut i början av december till personer som bedömdes intresserade av att medverka och delta i diskussionen. Med på mejllistan var ett flertal personer på Havs-och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna, miljöförvaltningar och vattenråd. Även Båtmiljörådets medlemmar och forskare på Havsmiljöinstitutet och marina vetenskaper, Göteborgs universitet, även Chalmers, samt miljövetenskap, Stockholms universitet, m.fl. var inbjudna. Tyvärr kom bara några.
    Syftet med symposiet var att förmedla kunskaper om koppars påverkan på miljön i havet, kopparföreningarnas reaktioner i vatten med komplexbildning och utfällning och visa på det viktiga i att använda biotillgänglig halt vid bedömning av toxisk verkan på vattenlevande organismer. Genom symposiet och dokumentationen som kommer hoppas vi ha uppnått detta.
    Hugo Norell förslår ett nytt symposium eller samråd med berörda myndigheter och båtorganisationerna med inriktning på att diskutera åtgärder och rekommendationer. Vi har också tänkt på det, men frågan är när. Kanske bäst att vänta tills det pågående projektet Skrovmålet har avrapporterats nästa år.

  • Per Sundberg skriver:

    Nej, detta var inte ett symposium på ”hög vetenskaplig nivå”, det var en partsinlaga och en lovsång till Koppar – en metall som är ”nästintill naturligt nyttig” Myndigheters beslut och åtgärder avfärdades som grundade på tyckande snarare än sakkunskap. Resultaten från forskningsprojektet Change beskrevs som hafsiga och dåligt underbyggda, till skillnad mot de mätningar som SXK utfört i några hamnar runt Göteborg. Detta framställdes som väl genomförda medan de knappast hade gått att få publicerade i en vetenskaplig tidskrift med tanke på replikat och statistiskt urval. Just bristen på publicerade resultat var annars ett av argumenten för att diskreditera Change (”CHANGE resultat är ej publicerade och har så lång som kan bedömas diskutabel hållbarhet” SBU PM 17-12-03)

    Men, det märkligaste är att arrangera ett symposium som det här utan att ha med någon sakkunskap från det som frågan faktiskt gäller – det vill säga hur påverkas ekosystemet i och omkring småbåtshamnar av biociden koppar? Var fanns biologerna, ekotoxikologerna? Vill man framställa sig som att ge en balanserad och väl underbyggd bild av frågan om hur biociderna i båtbottenfärger påverkar närmiljön, så räcker det inte med att mäta halter, det krävs ett helt annat grepp. Det missade symposiet fullständigt, och tappade därmed också i trovärdighet vilket motverkar arrangörernas syfte: att ge en riktigt och väl underbyggd bild av hur koppar i antifouling färger påverkar den biologiska mångfalden.

    ”Vetenskap” definieras normalt med att det formuleras testbara nollhypoteser som går att falsifiera. I det här fallet skulle hypotesen kunna vara att ”biocidfärger har ingen påverkan på ekosystemet i småbåtshamnen” och det hade gått att testa detta på ett stringent sätt. Men, det räcker inte med att mäta kopparhalter. Jag är övertygad om att det finns många biologer som skulle kunna hjälpa SXK med att formulera bra och kvalitetssäkrade undersökningar. Ett vetenskapligt hållningssätt betyder också att man har ett öppet sinne för att man faktiskt kan ha fel.

  • Urban Lantz skriver:

    Jag håller med Christert Jednell: Färg ska sitta fast. Förr målade vi bottenfärg vart 4:e år. Den innehöll visserligen mer koppar än dagens färger men en stor del av kopparn satt kvar i färgen som skrapades bort innan nymålning. Rent matematiskt borde de gamla färgerna vara bättre än de nya förutsatt att den bortskrapade färgen togs om hand på ett korrekt sätt. Kanske en kemist eller liknande kan förklara varför det inte är så? Eller har jag rätt?

  • Hugo Norell skriver:

    Talade med ekotoxikologer på Göteborgs Universitet. De ger en mycket mer sammansatt bild om hur koppar påverkar vattenlevande organismer. Känns konstigt att de inte var inbjudna när båtfolk anordnar symposium om koppar. Varken vetenskapliga experter från Havs- och vattenmyndigheten eller från universitetet bjuds in då det är känt att de har en annan syn på frågan. Inte bra att anordna ett så ensidigt symposium när situationen för vårt kustvatten är så ansträngd. Trots mycket låga fångstkvoter för torsken i Kattegatt så återhämtar sig inte beståndet. Plattfisken utanför Göteborg försvann plötsligt för några år sedan. Mängden sill är på mycket låga nivåer. Koppar från båtbottenfärg läcker ut i första hand i grunda vikar där hamnarna ligger och detta är yngelplatsen för fisken. Yngel är extra känsliga för enskilda gifter och från sammanlagda gifter.

    Vore rimligt att Svenska Kryssarklubben anordnar ett nytt symposium med vetenskaplig expertis från Havs och Vattenmyndigheten och Universitetet och Chalmers. Då med inriktning på vad båtorganisationer och enskilda båtägare kan göra för att förbättra för de vattenlevande organismerna och fiskarna.

  • Lennart Sindahl skriver:

    I mailets rubrik står
    Forskare: koppar i bottenfärg är ofarligt
    I artikeln är man mer försiktig och rubricerar att det råder delade meningar om riskerna med koppar. I artikeln finns ett antal förespråkare som på för mig oklara grunder stöder SXK syn att koppar är ofarligt. I slutet framgå att relevant myndighet anser att forskarsamhället ( exklusive de av SXK inbjudna experterna) anser att koppar är mycket skadligt för miljön, speciellt som Fritidsbåtar till skillnad från yrkessjöfart rör sig på grunda vatten. För mig som är ute i skärgårdarna med båt för att jag njuter av naturen känns det viktigt att i alla avseenden göra minsta möjliga avtryck. Det är ju inte givet, snarare tvärtom, att den Färg som är avsett att döda beväxning på skrovet inte också påverkar organismer bortom skrovytan negativt. Därför tycker jag att det är viktigt att SXK intar en professionell inställning i frågan och inte söker bevisa något som möjligen kan vara fel när vi har mer fakta på bordet

  • Henrik skriver:

    Lina och Transportstyrelsen är åter igen på krigsstigen mot båtlivet. Efter tömningsförbud har detta hamnat under luppen. Som den läskunnige kan notera är koppar från bottenfärg på marginalen av den totala mängden, sila mygg och svälja elefanter för enkla politiska poäng verkar vara drivkraften?

  • Hugo Norell skriver:

    Pratade igår med ekotoxologer på Göteborgs Universitet angående biocider i bottenfärg och främst koppar. De gav en mycket mer sammansatt bild om hur koppar påverkar vattenlevande organismer än vad denna artikel ger. Dessutom berättade de att de inte blivit inbjudna till symposiet. Känns ganska otäckt att man från båtfolk inte vill ha med expertisen som redogöra hur komplicerat dessa frågor är. Vår roll som aktiva på sjön bör vara att skapa bästa möjliga förutsättningar så att haven kan återhämta sig från utfiskningen, kväveövergödningen och olika gifter bland annat från bottenfärg.

    Som det nu är finns det bara lokalt livskraftigt torskbestånd i ett litet område nära Uddevalla. Resten av bestånden längs västkusten är i stort utslagna. Det finns enstaka procent kvar av det torskbeståndet som fanns i Kattegatt på 1970 talet. Sillen är i stort utrotad. Det som finns är makrill som rör sig över större områden. Plattfisken på bottnarna utanför Göteborg försvann plötsligt för några år sedan. Även om fisket av torsken är mycket begränsad i Kattegatt så har den inte återhämtat sig. Likadant är det i Östersjön. Att i detta läge ordna symposium av båtfolk om att få fortsätta frigöra koppar i de grunda vikar där hamnarna ligger är enligt mitt synsätt mycket märkligt. Vi behöver göra allt vi kan som båtfolk för att få igång yngeltillväxt i fiskens barnkammare som är de grunda områdena längs kusten. Vi har faktiskt ett stort ansvar för detta när vår generation nästan slagit ut fiskbestånden och skapat något som närmar sig ett manethav.

  • Jakob skriver:

    Beklämmande att branchen lägger så mycket kraft, tid och energi på att försvara biocider.
    Bygg ut antalet båttvättar, gör lyft på marinor för avspolning mer lättillgängligt, investera i float on demand, bygg fler ramper och marknadsför dom, osv osv istället. Så kan vi lägga ner ALLA biocidfärger. Helst igår.
    Tvätta våra bilar på ett bra sätt funkar och inte skulle vi få för oss att lacka dom med biocidfärg som läcker…

    Jakob

  • Boel Lanne skriver:

    Alla grundänmen är inte ofarliga. I artikeln står: Ett av de bärande budskapen var att koppar finns naturligt i miljön. Där har den funnits sedan jordens uppkomst – i berg och mark – vittrat sönder, lakats ur och med bäckar och älvar förts ut i haven. De organismer som berörts under resan har efterhand anpassat sig till detta.

    Andra metaller har också funnits sedan jorden bildades, bry, arsenik, kvicksilver med flera.
    Boel Lanne docent Biokemi

  • Boel Lanne skriver:

    I artikeln ovan står följande ”Ett av de bärande budskapen var att koppar finns naturligt i miljön. Där har den funnits sedan jordens uppkomst – i berg och mark – vittrat sönder, lakats ur och med bäckar och älvar förts ut i haven. De organismer som berörts under resan har efterhand anpassat sig till detta.”
    Det uttalandet måste korrigeras, eller menar SXK att bly, kvicksilver, arsenik med flera metaller är ofarliga?
    Boel Lanne, docent Biokemi

  • Mattias Sköld skriver:

    Seminarier för diskutera miljöfrågor är viktigt, likaså att de frågor som diskuteras har en vetenskaplig utgångspunkt och är nyanserade. Jag är medlem i både Kryssarklubben och Båtunionen men har aldrig blivit tillfrågad av organisationerna om på vilket sätt de skall ta tillvara mina intressen gällande båtbottenfärger. Varför har ni som utgångspunkt en uppfattning och tolkningsföreträde för era medlemmar i denna fråga? Jag delar inte er uppfattning ”koppar är inte farligt för miljön och behöver inte förbjudas”.

  • Hans Göran Ivarsson skriver:

    Ta en titt på I-techno hemsida!
    Där har vi lösningen på hela problemet.

  • Johan Fägerskiöld skriver:

    Kan vi verkligen hoppas på en ändring i reglerna? Dte skulle behövas forskning omkring det mesta som regleras omkring fritidsbåtar och miljö. Så reglerna återspeglar äkta förhållanden och inte bara farhågor.

  • Christert Jednell skriver:

    Hur mycket släpper våra handelsfartyg ut i Göta älv och vårt hamninlopp antar att det är mycket mer än de ynkliga 3,8 ton som fritidsbåtarna släpper ut. För övrigt anser jag att botten färg som man målar på båten skall sitta fast och inte släppa ifrån sig färg som den gör idag. Nu måste man ju måla två till tre gånger så mycket som man gjorde förr.

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar