Hem » Långfärd, Läsvärt, Löpsedel, Nyheter

Långfärd   Läsvärt   Löpsedel   Nyheter

”Försvunne” Magnus nästa projekt: segla jorden runt

1 december, 2015 – 23:05 2 kommentarer

”Jag har nog aldrig känt mig så lättat i hela mitt liv som när det där regnet kom”


Magnus Reslow tillbringade 85 dygn ensam i en sexmeters segelbåt, utan möjlighet till kommunikation med omvärlden. Här berättar han för På Kryss reporter, om resan som inte riktigt blev som han tänkt sig.

BILD: Andres Cruz

BILD: Andres Cruz

55-årige Magnus Reslow hade bestämt sig. Han ville inte tillbringa ännu en vinter som arbetslös hemma i Malmö. Istället använde han sina sista slantar för att bunkra den lilla Havsfidran full med mat. Han skulle segla till värmen. Till Gibraltar, där han visste sedan tidigare att han har lätt att få jobb.

Tanken var att avsegla från Kristiansand på norska sydkusten, runda de brittiska öarna och sedan fortsätta direkt till Gibraltar. Utan att gå in i hamn. En sträcka på drygt 2000 sjömil, nästan lika långt som från Kap Verde till Karibien. Den 19 augusti bar det av från Kristiansand.

Jag hade förberett familj och vänner på att resan kunde ta lång tid. Kanske fyra till fem veckor, eller längre, berättar Magnus.

Efterlyst av Interpol
Både fyra, och fem veckor gick. Men ingen Magnus hörde av sig. Hans far, som själv varit sjöman, tog frånvaron med ro. Medan Marina, en av hans bästa vänner, var utom sig av oro. Efter åtta veckor kunde hon inte vänta längre. Marina kontaktade sjöräddningscentralen, JRCC, i Göteborg.

Polisen gick ut med en efterlysning via Interpol. Lappar sattes upp i hamnarna, och budskapet om den saknade seglaren spreds på nätet. Det framkom snart att Magnus hade köpt en GPS-navigator i en butik i Kristiansand innan han avseglade, och att båten hade bordats av kustbevakningen utanför Irland den 6:e september. Där tog spåren slut.

Magnus beskrevs i media som en erfaren seglare, han hade tillbringat många år i Medelhavet. Havsfidran var hans fjärde båt med samma namn, Nymue. Den var mycket liten med sina sex meter, och mycket sparsamt utrustad. Båten saknade både motor och självstyrning, men också all form av modern kommunikationsutrustning. Enligt ryktet fanns inte ens några sjökort ombord.

85 dygn senare
Magnus förblev spårlöst försvunnen, och många befarade det värsta. Ända tills en tidig morgon i mitten av november, när Erik Johansson, en svensk charterskeppare i Las Palmas, plötsligt fick syn på en nyanländ Havsfidra vid bryggan i hamnen. Erik knackade på båten och ut kom en livs levande Magnus. Det hade då gått 85 dagar sedan han lämnade Norge.

Jag blev alldeles bestört när jag hörde om uppståndelsen där hemma. Jag hade ju själv inte upplevt att jag var försvunnen, bara att resan dragit ut på tiden. Jag förstod att släkten skulle bli orolig, men inte att jag skulle bli efterlyst av Interpol, berättar Magnus.
Han fick låna Eriks mobiltelefon för att skicka ett första lugnande meddelande till familjen: ”Anlänt Las Palmas. Allt väl, bara lite trött.” Ungefär så skrev han.
– Benen vek sig när jag gick iland, berättar Magnus. Några dagar senare skrevs han in på sjukhus. Utmattning, löd diagnosen. Magnus hade gått ner tjugo kilo, musklerna var förtvinade efter nästan tre månaders stillasittande. Men redan efter ett dygn med dropp var han tillbaka på sin båt.
– Jag piggnade till snabbt, men har fortfarande lite ont i ena handen, säger Magnus och berättar hur han trillat till sjöss och fått spjälka handen med en bräda och lite silvertejp.

20 dygn utan vind
Magnus är i hamn, och i god form. Det är bra. Men hur hamnade han egentligen i Las Palmas, och varför tog resan så lång tid? Magnus berättar att han loggat närmare 3000 sjömil sedan han lämnat Kristiansand. Det ger en snittfart på knappt 1,5 knop. Det är mycket långsamt även för en liten Havsfidra.
Jag kunde inte föreställa mig att den skulle kryssa så dåligt. Jag hade inte heller räknat med så mycket motvind. Jag hade sydliga eller ostliga vindar nästan hela vägen ner till Portugal.
Och när det inte blåste emot var det stiltje, jag låg och drev i 20 dygn. Det var frustrerande, men också bra. Då fick jag tid att reparera saker som gått sönder, och kunde vila mycket.
Det var sällan som Magnus fick båten att styra sig själv. Ofta var han tvungen att reva alla segel, för att få några timmars sömn.
– Jag brukar hålla mig långt från kusten, för att ha lite extra marginal. Men när jag rundade Irland var jag tvungen att gå nära land. Man höll på att lägga ut en kabel, och hade spärrat av ett enormt område. Det var då jag blev bordad av kustbevakningen.

Kapsejsade två gånger
Norr om Hebriderna drabbades Magnus av en sydlig kuling. Den förde honom så långt norrut att det tog tre dygn att komma tillbaka till samma punkt igen. I samma oväder inträffade resans första nedslagning.
Båten låg och surfade på skrovsidan en lång stund. Sextant och konservburkar kom farandes genom luften, berättar Magnus.
Utanför Portugal lurade nästa oväder, båten kapsejsade igen. Den här gången förlorade Magnus trefärgslanternan och radarreflektorn i masttoppen. Han tyckte inte om tanken på att segla in mot Gibraltar sund utan att synas. Han var också orolig att riggen inte ska klara ännu en nedslagning. Så när nästa stormby slog till bara 80 sjömil från Gibraltar föll Magnus av mot Kanarieöarna. Trots att han hade nästan helt slut på vatten.
Det var resans svåraste beslut, säger Magnus.

Slut på vatten
Magnus hade mat ombord för fyra månader. Men vattentanken rymde bara 150 liter. För säkerhets skull hade Magnus innan avsegling ordnat en praktisk lösning för att samla regn. Den bestod av en 30-liters tunna, en duk på 1,5 meter x 1,5 meter, ett öskar och några svampar. Det hade räddat honom några veckor tidigare. Nu var vattnet på upphällningen igen.
Men Magnus hade tur ännu en gång. Regnet kom och han samlade 30 liter på bara några timmar.
– Jag har nog aldrig känt mig så lättat i hela mitt liv som när det där regnet kom, berättar Magnus.
Jag frågar om han aldrig funderade på att gå in i hamn
– Nej faktiskt inte. Jag var rädd för att bli kvar, att fastna på ett ställe där jag inte ville vara. Kanske hade jag agerat annorlunda om jag haft en motor. Det var därför jag seglade till Las Palmas istället för att gå in i Portugal eller Marocko. Öar erbjuder nästan alltid lä på någon sida av kusten.

BILD: Andres Cruz

BILD: Andres Cruz

Navigerade med atlas
Och så var det där med sjökorten. Magnus bekräftar ryktet.
Det stämmer. Jag hade bara ett översiktskort över Nordsjön och ett över Atlanten. Och en vanlig atlas. Det begränsade urvalet av hamnar, säger Magnus. Han förstår att det låter tokigt. Men för honom var det ett enkelt val. Allt var bättre än en skånsk vinter på socialbidrag.
Jag inser att det var egoistiskt av mig. Jag är ledsen att jag orsakat mina nära så mycket oro, säger Magnus och berättar att han förberett en flaska med ett meddelande till familjen. Men ingen båt kom tillräckligt nära för att han skulle kunna lämna över den.

Äventyret fortsätter
Så här, efter några veckor i land känner Magnus sig nästan helt återhämtad. Planerna på Gibraltar har han lagt på hyllan ett tag. Magnus trivs i Las Palmas.
Folk har varit otroligt vänliga och hjälpsamma mot mig här. Jag har blivit bjuden på middag nästan varje kväll. Förra veckan fick jag ett vindroder av en båtgranne på min 56-årsdag och igår fick jag ett jobb. Jag ska trimma riggen och göra lite canvas-arbeten på en stor charterbåt som ska segla till Karibien om en vecka. Kanske följer jag med över Atlanten, säger Magnus och skrattar.

Magnus har varit i blåsväder förut, för några år sedan räddades han ur vågorna i samband med en storm i Medelhavet. Men tanken på att sluta segla har aldrig fallit honom in. Snarare tvärtom.
– Segling är frihet för mig. Med lite distans till det hela är nog resan hit något av det bästa som har hänt mig. Jag har lärt mig så mycket, och fått nya möjligheter. Nu ska jag bara få tag på en motor och en VHF-radio, sedan ska jag fullfölja min barndomsdröm, att segla runt jorden.

UPPDATERING:
Efter att artikeln publicerades har Magnus fått en ny VHF-radio av en annan svensk båt. En utombordsmotor och lite sjökort är också på gång. Och så har han blivit utlovad 50 kilo couscous i utbyte mot en kurs i astronavigation. Ja, du läste rätt. 50 kilo. Magnus gillar couscous. Så det går bra nu, vem vet. Vi kanske får se Magnus där ute igen snarare än vi tror.
Läs också Magnus egen kommentar till artikeln nedan.

Linda Hammarberg
redaktion@pakryss.se

, , , , , , , ,

2 kommentarer »

  • Steve Franzén skriver:

    Hej Magnus,
    dina planer låter spännande, hör av dig när det blir dags att uppdatera segelgarderoben.

  • magnus reslow skriver:

    Hej. Här är Magnus Reslow själv! Jag är alltså på väg jorden runt i min Fidra. Seglat runt Medelhavet och Nordsjön under 20 års tid.
    Skall uppfylla min barndomsdröm att segla jorden runt. Min stora dröm är att segla jorden runt non-stop. Men behöver en 32-35-fots båt för att delta i Golden Globe 2018. Vill någon hjälpa mig med en båt för att delta med?

    Hittar jag en lämplig båt hittar jag nog sponsorer också. Blir nog bra reklam att bli första svensk att segla runt klotet non-stop.
    Har redan hittat en delsponsor. Hur kan ni motstå att stötta detta projekt?
    Varje gåva är mottaget av mig tacksamt och med många bäckar små kan det bli möjligt!

    Med vänlig hälsning Magnus Reslow

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar