Hem » Löpsedel, Nyheter

Löpsedel   Nyheter

Gymnasieelever möter forskare och lär om havet

10 september, 2015 – 14:04 Kommentarer inaktiverade för Gymnasieelever möter forskare och lär om havet
Gymnasister

Gustav Svensson, August Skoglund och Hugo Pule samt forskaren Björn Källström på plats på Vrångö. Bild: Carina Eliasson

Sexton gymnasieklasser möter marina forskare och får lära om havet som resurs, pröva mat från havet och inse vikten av ett friskt hav.
– Vår förhoppning är att ännu fler forskare ser det som en möjlighet att få möta elever och öka intresset för naturvetenskap och hav hos ungdomarna, säger projektledaren och biologen Mikael Olsson.

Det glittrar och bildas mönster på ytan när Hugo Pule långsamt drar håven genom vattnet i hällkaret, som är en spricka i den granitgrå klippan och fylld med en blandning av regnvatten och havsvatten. Hugo samarbetar med klasskamraterna August Skoglund och Gustav Svensson och killarna tömmer vattenfångsten i ett litet plastakvarium. Tillsammans med sina klasskamrater i ettan från Bäckängsskolans gymnasium i Borås var de i måndags, den 7 september, ute på Vrångö i Göteborgs södra skärgård för att få träffa forskare och uppleva och lära mer om havet.

Sol och ljusblå himmel tävlar om uppmärksamheten med intensivt blått hav som breder ut sig mot horisonten. Men killarna har koncentrationen fäst på det mörka vattnet i hällkaret.

– Ni ska använda instrumenten som ligger här i lådan för att undersöka vattnets salthalt, pH-värde och temperatur i just det här hällkaret ”, säger Björn Källström, som är marin forskare vid Göteborgs universitet och även chef för Sjöfartsmuseets akvarium.

Killarna doppar instrumenten i hällkaret. Den ficklampsliknande mätaren visar salthalt på 5 promille, pH-mätaren anger värdet 7, som är varken är surt eller basiskt, och termometern kommer upp till 14,7 grader.

– Ni ser att det är bräckt vatten här och nästan inte alls är salt, snarare det sötvattensliknande förhållanden, säger Björn Källström.

Inte konstigt att fångsten därför är mager och mest innehåller mygglarver. Myggor lägger ägg i sötvatten och här börjar livet för mygglarverna.

En bit längre bort på klipporna undersöker andra elevgrupper tre andra hällkar som ligger närmre havet och därför har andra värden på salthalt, temperatur och pH.

– Ju saltare vatten ju fler marina arter hittar vi, säger Anna-Lisa Wrange, marinbiolog och den andra forskare som ungdomarna får träffa idag.

Och mycket riktigt finns både tångräkor, tarmtång, blåstång, grönslick och strandsnäckor i det hällkar som ligger närmast havet och där salthalten är 28 promille, pH 9,5 och alltså basiskt och temperaturen 17,5 grader.

– Men pH-värden är inte det samma under dagen. Det ökar av mer ljus eftersom algerna förbrukar koldioxid i fotosyntesen, men minskar igen när ljuset avtar och under natten när algerna andas ut koldioxid, säger Anna-Lisa Wrange.

En tio minuters promenad därifrån, på ojämna karga klippor och vidare genom Vrångös lilla samhälle, fram till bryggan vid hamnen där Göteborgs universitets tält lyser vitt som ett landmärke, möter ungdomarna nya utmaningar. De travar in genom tältöppningen och bänkar sig på stolar framför Susan Gotensparre, en av de två projektledarna. På borden finns delikatesser från havet uppdukade; makrill, strömming och musslor på spett. ”Sushi” skojar någon och pekar på de små spetten. Susan frågar ungdomarna om deras erfarenheter och får väldigt skilda svar. Just den här klassen från Borås har en massa olika erfarenheter av havet visat det sig.

– Men erfarenheterna är väldigt olika. Idag har vi elever från flera skolor här på Vrångö och det finns faktiskt ungdomar som aldrig varit vid havet trots att de bor i en hamnstad som Göteborg, säger hon.

Susan inspirerar eleverna till att fundera på vad man kan använda havet till nu och i framtiden. Ungdomarna får skriva ner sina reflektioner och rösta fram den bästa vistonen för framtiden.

– Detta är en del av ett EU-samarbete mellan åtta länder i projektet ”Sea for Society”, som arbetar med att ta reda på vad unga tycker och tänker kring havet, säger Susan Gotensparre.

Projektledaren Mikael Olsson, lärare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, introducerar gymnasisterna i Virtue-projektet. Tina Eslami och Moa Ramselid från Jensens gymnasium studerar marina organismer på cd-skivor, som varit nedsänkta i vattnet i hamnen sedan i början av april, under mikroskop. En stund innan har de varit med sina klasskamrater och projektledaren Mikael och tillsammans dragit upp racken med cd-skivor ur havet.

– Det är bra och intressant att skolan ger oss den här möjligheten att komma ut till havet och se hur forskare arbetar, säger Tina.
Klasskamraten Moa håller med. Hon tycker om havet och uppskattar besöket på Vrångö.

– Det har även varit roligt att diskutera havet och smaka på maten. Jag gillade verkligen musselspetten, säger hon.

I Virtue-rapporten fyller tjejerna från Jensens gymnasium i vilka marina arter de hittar på cd-skivan och i vilken omfattning arterna finns. Tina och Moa hittar bland annat sjöpung. Deras lärare Anna-Ida Wallin ansluter och tillsammans räknar de till sex stycken sjöpungar. Men de hittar varken snäckor, havstulpaner eller rörmaskar, däremot konstaterar de efter att ha bläddrat i boken ”Havets djur” en stund, att de troligen har hittat en hydroid, en avlägsen släkting till maneten. Utanför tältet packar Kanya Ahbar Mir Hassan ihop sina grejer för tillbakafärden mot Saltholmen.

– Det har varit en otroligt lärorikt idag. Jag har tittat på många teveprogram om havet och är intresserad av att bli marinbiolog, men att få komma ut såhär och möta allt i verkligheten känns verkligen privilegierat.

Text: Carina Eliasson, Göteborgs universitet
redaktion@pakryss.se

, , , ,