Hem » Läsvärt

Läsvärt

Historien om de finska pinnarna

12 mars, 2019 – 14.33 4 kommentarer

Mats Hörström hade aldrig hört talas om dem, de finska pinnarna. Vid tillfället då hans finska kollega vid IALA, den internationella organisation som samlar aktörer kring frågor om navigering till sjöss, tog upp ämnet kallades de förvisso inte så. Namnet skulle de komma att få senare som arbetsnamn vid Transportstyrelsen.

Mats, som är nautisk handläggare på myndigheten, blev nämligen nyfiken och tyckte att de borde kunna införas även i Sverige, med tanke på att vi har motsvarande geografiska förhållanden med skärgårdsområden och farbara insjöar.

Så vad är då en finsk pinne? I det här sammanhanget rör det sig om inofficiella flytande sjösäkerhetsanordningar (SSA) – sjömärken i dagligt tal – som vem som helst får sätta ut för att markera exempelvis grund som är kända av lokalbefolkningen, men inte är markerade i officiella sjökort.

De inofficiella, finska sjömärkena har motsvarande funktion som kardinal- och punktmärken, men färgen är istället blå och vit för att inte riskera sammanblandning med officiella sjömärken, förklarar Mats Hörström.

För att få sätta ut officiella sjömärken, som har till uppgift att skydda för djupkurva, krävs tillgång av aktuell djupdata baserade på modern sjömätning som uppfyller norm enligt den nationella standarden, FSIS-44.

De inofficiella SSA i Finland, däremot, kräver varken tillstånd eller annat underlag än lokalkännedom av ägaren. De öppnar givetvis för felaktiga eller bristfälliga utmärkningar, men i Finland har detta inte varit något problem under de 20 år systemet har använts, berättade Mats IALA-kollega.

– Inför revideringen av regelverket kring SSA föreslog jag att vi i Sverige skulle införa motsvarande möjlighet, men fick avslag från Sjöfartsverket, säger Mats.

Deras argument var att sådan utmärkning inte skulle kunna redovisas i de officiella sjökorten, bland annat eftersom de inte uppfyller de krav på djupdataunderlag som gäller för de svenska officiella sjökortens utformning i övrigt. Sjöfartsverket är också angelägna om att deras sjökort motsvarar verkligheten, vilket innebär att det inte får finnas sjömärken som inte redovisas i aktuellt sjökort.

Där kunde historien om de finska pinnarna varit all. Men faktum är att de på sätt och vis ändå lever, i vart fall en variant av dem. När Kryssarklubbens S:t Annakrets märkte ut de två populära farlederna Kron- och Skutleden förra säsongen utnyttjade de den möjlighet som blev kontentan av diskussionerna kring finska pinnar.

– Det blev trots allt en lyckad kompromiss som innebär att det nu går att märka ut friliggande grund som finns redovisade i Sjöfartsverkets sjökort. Alltså finns nu möjlighet att få etablera denna typ av SSA efter att ha ansökt och mottagit ett tillstånd av Transportstyrelsen, säger Mats.

LÄS MER Enklare regler för sjömärken

redaktion@pakryss.se

, , ,

4 kommentarer »

  • Björn skriver:

    Allt stöd för arbetet att är ok med finska pinnar även i Sverige. Vi ett eller fleta steg efter.

  • Henrik Rådmark skriver:

    Hej, tack för påpekandet. Åtgärdat!

  • Olof Nyström skriver:

    Bildtexten är fel eller ofullständig. Borde det inte stå: Här syns nord-, syd, ost, och västmärken och ett punktmärke?

  • Jan Reutergårdh skriver:

    SXK har jobbat hårt för införandet av Finska pinnar bl a i remissvaret till den utredning som föreslog dem samt i ett annat remissvar till Näringsdepartementet för ett år sedan om ansvaret för privata leder och hamnar.
    Vi menar att om man lägger lika hårda ansvars krav på småbåtsleder som på kommersiella leder så kommer det att resultera i färre prickar och enslinjer med större risk för olyckor till sjöss.
    Hälsar
    Jan Reutergårdh
    SXK Hamn & Farled