Hem » Ombord

Ombord

Berggyltor betar båtbottnar

1 april, 2013 – 05.06 Kommentarer inaktiverade för Berggyltor betar båtbottnar
Berggylta (Wikimedia Commons)Äntligen slut på giftsfärgseländet, och det till förmån för en helt ekologisk lösning. Ja, det kan vara verklighet redan och experiment vid Tjärnö Marina Forskningsstation och Espelands Marinbiologiska station vid Bergens Universitet bekräftar fenomenet – berggyltor som likt putsarfiskar äter tulpaner och annan påväxt (fouling) på båtbottnar.

Det är Grete Havesrud, boende på den lilla norska ön Yol söder om Bergen, som först observerade fenomenet. Förra året köpte familjen nämligen en ny plastbåt, en liten motor-eka. Men det var mycket att stå i den våren och båten sjösattes utan att bottenmålas.
– Vi tänkte inte ens på det, det var fullt upp hela tiden, med skolavslutningar, nytt jobb och en massa annat, berättar Grete.
Båten brukades flitigt, eftersom det är det smidigaste sättet att ta sig till affären och landsidan. Och det var i samband med de många turerna fram och tillbaka som Grete upptäckte att ett stim berggyltor uppehöll sig vid skrovet så snart båten låg förtöjd vid bryggan.
– Det förvånade mig att se fiskarna så koncentrerat till skrovet, berättar Grete. Barnen fiskar dem ju mest från klipporna där de
lever i tången. Men jag såg gyltorna där varje gång jag var vid båten under juni-juli.
Under denna period (och ända in i oktober) koloniserar havstulpanlarverna klippor, stenar, båtbottnar och till och med krabbors ryggsköldar. De utvecklas sedan till havstulpaner, som ställer till stora problem för yrkessjöfarten och fritidsbåtägarna. 

När Grete i början av juli tog sig tid att dra upp båten på land för att bottenmåla den, överraskades hon och maken av att botten var ”slät som en barnrumpa”. Passerande grannar och fiskare förvånades oxå över båtbottnens finnish.
– Jag kopplade genast berggyltorna till det här, fortsätter Grete. Jag visste sedan tidigare att de äter havstulpaner, men eftersom det vanligtvis håller till vid pållare och klippväggar där tången växer, så hade jag inte tidigare kommit på tanken, att det skulle kunna fungera så här. Sannolikt är det tack vare att båtbotten inte giftmålats som de i den funnit ett nytt middagsbord, funderar Grete.
Detta är oxå något som bekräftas av försöken i Bergen och på Tjärnö. Ksenia Papelev vid Tjärnö berättar att de under hösten gjort laboratorieförsök med berggyltor från såväl ön Yol som svenska gyltor från Strömstadstrakten.
– De har fått simma i en tank med provplattor, där vissa plattor har målats med anti-fouling-färg (bottenfärg för att hindra påväxt) och vissa varit omålade.” I vattnet har man oxå haft havstulpanlarver redo för kolonisering. Tankens insidor har varit målade med anti-foulingfärg och därför har bara de omålade provplattorna koloniserats i någon större grad av havstulpanlarver.
– Så fort larverna settlade (fäste) på de omålade provplattorna, berättar Ksenia, svepte berggyltorna fram över dem och åt upp larverna. Till en början bara de norska berggyltorna, men efter ett par timmar hade de svenska oxå fattat galoppen. 

Det här är väldigt intressant och förvånande – att ingen forskare verkar ha undersökt det här tidigare. Kanske är det bara en lycklig slump att berggyltestimmet vid Yol lade sig till med det här beteendet, och att de sedan – som det tycks – har kunnat föra det vidare till sina svenska artfränder, spekulerar Ksenia.

Minst lika förvånande för biologerna är hur berggyltorna oxå betar av växter och alger från båtbottnarna :
– Berggyltor är predatorer (köttätare) och skall egentligen inte bry sig om ‘frukt och grönt’, fortsätter Ksenia. En hypotes är att de genom att beta av växtligheten på provplattorna skapar bättre förutsättningar för havstulpanerna att settla. Det skulle i så fall kunna liknas vid en sorts odlingsbruk de ägnar sig åt.  

Men hur lovande är de här resultaten, ska vi helt enkelt bara sluta att måla våra båtar.
– Ja, på vissa ställen längs kusten kan det kanske fungera. Men vi vet ju inte än vilka mekanismer som ligger bakom det här beteendet hos berggyltorna, säger Ksenia. Kanske är det ett helt unikt beteende som har uppkommit spontant i populationen på Yol. Vi vet inte.

De svenska forskarna kommer till sommaren att göra fältförsök i ett par småbåtshamnar i Göteborgstrakten och upp längs Bohuslän. ”-Vi kommer att blanda in individer från våra experiment, som vi vet betar båtbottnar, i befintliga berggyltebestånd. I försöket behövs försökspiloter som kan ställa upp med sina båtar som försöksytor. Dels behövs normalt bottenmålade båtar och båtar målade med giftfria bottenfärger som referensobjekt, dels helt obehandlade båtbottnar. Under sommaren kommer båtarna att lyftas ett par gånger för att avsynas och fotograferas. Ksenia uppmanar intresserade båtägare att höra av sig till redaktion@pakryss.se som kommer att ta emot 
intresseanmälningarna.
/Pontus Wennerlund