Insändare: Välkommen till klubbhamnen

Läste med stor förundran i nr 6/2011 om hur Hasse J’s sällskap blivit bemötta vid besök på en klubbholme i Stockholms skärgård. Har med hustrun under sommaren 2011 besökt ett flertal klubbholmar i norra resp. mellanskärgården och lyckligtvis inte upplevt det samma!! Hur tänker folk egentligen?? Är det klubbarrangemang förstår jag också att hemmabåtar skall ha företräde till direkt bryggtilläggning men det finns ju flera sätt att förtöja vid en brygga.

Vi upplevde det motsatta i sommar – i ett tillfälle tom. insisterade vi på att betala 100 kr i bryggavgift för en natt trots att närvarande medlemmar med alla medel försökte värja sej. Vi utnyttjade ju klubbens bekvämligheter som sopmaja och torr-toa osv. och det känns OK att betala för. Löste problemet med en PlusGiro-inbetalning i lönndom……

 

Men nu till mitt egentliga ärende;

 

Har yrkesmässig nautisk kompetens och arbetar sedan flera år extra som navigationslärare för fritidsskeppare i Stockholm. Det är min bestämda uppfattning att vanligt folkvett inryms i termen ”Gott sjömanskap” och tror ingen av mina navigationselever någonsin missförstått mej på den punkten. Vid flera än några tillfällen de senaste åren har jag stött på ett oskick som jag misstänker att nybakade båtägare har släpat med sej från land – nämligen att reservera plats ”till kompisar” i naturhamnar. I något fall har senare visat sej att det faktiskt bara handlade om att vederbörande ville ligga för sej själv…..

Vid ett tillfälle i somras hade vi legat i en naturhamn en natt redan och på dag två kom en 35-fots segelbåt och sökte plats. Försökte vara tillmötesgående och pekade ut två stora undervattenstenar som vi hittat en lucka i mellan.  Fick en syrlig kommentar tillbaka att dom helst skulle vilja ligga på insidan av oss… Segelbåten förtöjde ca 10 meter åt sidan och skepparen gjorde en ockulärbesiktning från gummibåten. Jag frågade honom om han trodde att han hade kommit in där – fick ett slirande nja kanske inte till svar. Förtydligade att jag faktiskt bara försökt vara tjänstvillig och frågade om han trodde att jag pratade skit för att slippa grannar.  Kan säga att det är något visst med vuxna karlar som rodnar…..

 

Något senare samma eftermiddag kom fyra ungdomar in i en mindre segelbåt och förtöjde i en lucka som uppstått efter en annan båt. Dom ursäktade sej och ville förhöra sej om det var OK med oss att dom förtöjde så nära. Minst sagt häpen refererade jag till allemansrätten samt lade till att om dom var OK med mej och hustrun som grannar är vi helt säkert OK med er som grannar. Av deras konfunderande blickar att döma får jag för mej att dom förväntat sej ett annat svar.

 

/Magnus Eklund, M/Y Ramona, Sundbybergs BK