Hem » Långfärd, Läsvärt, Nyheter

Långfärd   Läsvärt   Nyheter

”Kyla, mörker och sjögång – helt enkelt fantastiskt”

4 december 2018 – 14:38 Kommentarer inaktiverade för ”Kyla, mörker och sjögång – helt enkelt fantastiskt”

Klockan 06.07 bryter de startlinjen vid Amundön i Göteborgs skärgård. Med god vind sätter Fortissimo-båten Agraff kurs mot Trubadurens fyr. Årets sista 12-timmarssegling har startat. Nu gäller det att segla så långt som möjligt innan mållinjen ska passeras klockan 18.00.

Det handlar om Västkustkretsens 12-timmars som genomfördes den 1 december. Här berättar skepparen och SXK-medlemmen Fritiof Pontén själv om seglingen som inte bara bjöd på mörker och kyla, utan även en särskild sorts fridfullhet som sällan infinner sig under sommarhalvåret.

”Besättningen träffas redan på fredagskvällen. I ruffen lyser det hemtrevligt av en medförd liten gran och en adventsljusstake. Muntra röster skvallrar om god stämning och att det var ett tag sedan sist. Det hela avbryts av ett kraftigt plums, en man har halkat på den såphala bryggan vid ilandstigning och fallit i det decemberkalla vattnet. Snabbt är övriga på plats för att hjälpa och snart är inte bara seglaren bärgad utan även lussekatterna som på något förunderligt sätt klarat sig riktigt bra. Det är en nyttig påminnelse om vad som inte får hända till sjöss vid denna årstid.

Nästa morgon är det bråttom att komma till startpunkten i Västkustkretsens Vinter 12-timmars, Kummelskär utanför Amundön i Göteborgs södra skärgård.

Startar i kolmörker

Det är inte lätt för veckotrötta besättningsmän att vara klara med allt före avgång 05.30, men det krävs för att hinna ner. Så snart vi lämnat hamnens lampor är det bara våra egna ljus vi ser. I övrigt är det kolmörkt.

Med två av varandra oberoende plottrar tar vi oss fram till startpunkten, sätter en dubbelrevad stor och 70 procent av genuan innan vi fimpar motorn och går över startlinjen 06.07. Med SSO på cirka tio meter per sekund får vi bra fart ut mot Donsö och Vrångö. Vi njuter av att det inte regnar och vinden från veckans styva kuling numer är hanterbar.

I det här kompakta mörkret vill vi inte spänna bågen för hårt. För övrigt behövs det inte mer segel för att Fortissimon Agraff ska göra stabila 6,5 knop ut mot Trubaduren.

Det är här jag upplever en sida av båtlivet som jag fann för 7-8 år sedan. Att segla fram i fridfullt mörker och lämna bebyggelsens alla ljus är helt enkelt fantastiskt! Här får man visserligen tänka sig för mer än annars när det gäller säkerhet och navigation, för marginalerna är mindre än vanligt. I gengäld har man havet för sig själv. Med bra kläder, en bra värmare i ruffen och modern navigation med gps-plotter och ais så fungerar det fint.

Än bättre är det att få styra på en rejäl angöringsfyr och eftersom Trubaduren är vår första tänkta rundningspunkt så har vi bästa tänkbara fixpunkt för styrningen. Allt eftersom vi närmar oss fyren bryts molnen upp och emellanåt ser vi en skärva av månen.

Just när vi passerar fyren har det blivit så ljust att det går att pressa fram några bilder på skådespelet. Då är klockan halv åtta på morgonen och för det mesta seglar man ju i fullt dagsljus vid denna tid men i december är det bara gryning.

Musik för skepparen

Med en stadig Syd som senare ska vrida till SV så väljer vi att gå VNV till 3102 som ligger halvvägs till Skagens rev och den stora frågan ombord är om vi kommer att hinna ända bort till Skagens rev, dit är det ytterligare 12 sjömil.

Eftersom vi är många ombord och väckarklockan ringde 04:35 i morse tar jag chansen att vila i kojen ett tag. När jag slumrar in känner jag farten i båten och hör att propellern snurrar med, och det gör den bara vid farter över 6 knop. Det är musik för skepparen i kojen.

Det sista jag tänker är att nu satsar nog Johan på Skagens rev!

Fyra båtar deltog i helgens 12-timmars. Här utsikt från Vilja utanför Vinga. Bild: Ulf Palm

När jag vaknar vid 11-tiden har reven slagits ut och medtävlaren Vilja siktats strax innan vi rundar 3102. Trots bra gång i båten har det inte gått fort, eftersom strömmen har satt emot med ca 1,5 knop. Det bekräftas när vi vänder tillbaka – då står det allt som oftast 8 knop på plottern.

Det blir fin fart över grund men sjögången är besvärlig och sliter hårt på besättningen. En efter en tystnar och ser ihopkrupen ut och ingen efterfrågar mat.

Vid halv tre är vi tillbaka på kusten och har kunnat ta lite sydlig höjd till Vanguard. Det ger oss frihet att planera de sista tre timmarna utan att tvingas in till punkterna inne vid land för nu har vinden avtagit. Med 4-6 meter per sekund från sydväst blir det till att sätta gennackern i skymningen för att få gång i Agraff.

Glögg och grill avslutar

Med de extra 1,5 knop som segelbytet ger går vi norrut medan mörkret faller. Snart lyser det vackert grönt av styrbords lanterna i seglet och vi glider med fin far förbi Hönö och upp till målgången vid Hälsö fyr. I motorlanternans sken river vi gennackern och packar ihop. På väg in till Hälsö hamn möter vi Chess, en Arcona 400, som vi tidigare på AIS:en såg fortsätta mot Skagens Rev. Det verkar onekligen som om de har hunnit tillbaka i tid.

Väl inne i hamn samlas vi från fyra båtar över lite glögg och grillning innan det blir middag i Hamnboa. Det visar sig mycket riktigt att Chess har gjort en fantastisk segling som nyttjat förutsättningarna närmast perfekt vilket resulterar i 63 sjömil efter omräkning av handikapp. Vi gratulerade dom och hade en fantastiskt trevlig kväll innan vi puttrade hem genom den mörka decembernatten.”

LÄS MER: SXK:s 24-timmarsseglingar

Fritiof Pontén
redaktion@pakryss.se

, , , , ,