Hem » Mitt På Kryss

Mitt På Kryss

På Kryss skrivtävling

1 april 2011 – 08:27 En kommentar

I På Kryss nr 2-2011 utlyste vi en skrivtävling där jag särskilt efterlyste engagerade berättelser om näräventyr – Östersjön, Nordsjön och inlandsvatten. Tävlingen kommer att gå under året och avslutas i nummer 9-2011.

I tidningen finns flera olika typer av material och flera av dessa finns med i detta nummer som till stor del behandlar seglingar i nära vatten.

Reseberättelser
Reseberättelser bör hålla en längd runt 7 000 – 15 000 tecken (inklusive mellanslag; finns en bra räknefunktion i programmet Word) och locka till segling i ett särskilt område. Fakta läggs med fördel i egna rutor och artikeln kompletteras 4-10 bra bilder.

Destination
Det vi kallar ”destination” är ett resmål, som behandlas ingående med en ”lockande” inledning och sedan så mycket praktiska fakta det bara går, från bästa bagerierna till hur mycket det kostar att duscha. Intervjua hamnkaptener, turistbyråns folk eller andra besättningar om vad som är bäst att upptäcka på plats. Kolla med lokalbefolkningen vilka restauranger de äter på och var de badar/grillar. Tänk på att utgå från gästhamnen/viken och det bör inte kräva bil för att komma till en plats eller sevärdhet. Kolla att alla uppgifter är aktuella.
Längd runt 10 000 tecken och 5-6 bilder.

Bilder
Ofta bygger en bra artikel på bra bilder – text går alltid att fixa till, men en bild som inte håller är svår att göra någonting åt. Största möjliga upplösning inställd på kameran (kan den dessutom ta RAW-format är det ännu bättre – filerna blir stora men det är enklare att fixa till bilden). Ta gärna bilder på människor och händelser och inte bara snapshots. Titta på vykort från orten för att få tips på platser att ta bilder från. Hitta det lite annorlunda som kan intressera en båtburen besättning.

Vinster
En samlad prissumma på 10 000 kronor (uppdelad på vinnarna och på detta ska också betalas skatter) och en presentation av vinnarna i På Kryss förutom publicering av artikeln. Tävlingen är öppen för alla läsare.

Finns det intresse kommer vi möjligen att kunna göra en skrivkurs till hösten – mejla oss och ange att du är intresserad.

En kommentar »

  • Bernt Svensson skriver:

    Jag fick en månad!
    Den 7 maj flög jag till fängelset och Port Marigot på St. Martin där var cellen jag skulle tillbringa månaden på. Första veckan stördes jag av att cellen aldrig var riktigt stilla och att det var alldeles för hög temperatur för en nordbo, riktigt hett utomhus.
    Jag delade cell med en man och en kvinna, enligt mannen så hade vi i uppgift att skaffa mat och dryck för hela månaden, vi släpade och bar och det blev allt trängre i cellen.
    Mannen var mycket dominant och bestämde nästan allt men kvinnan fick bestämma vad och när vi skulle äta, jag fick också bestämma tex. när jag skulle gå på toa och hur många brödskivorj ag ville ha till frukost. Vallgravarna var bara något hundra meter breda,
    Vi hade en jätteliten utegård men en stor lampa som var mycket stark och het lyste hela dagarna så vi kunde inte vistas på vår utegård dagtid.
    Nu fick vi veta attt vi skulle samla ihop 2400 poäng och vi belönades efter hur vi skötte oss.
    En dag började cellen gunga och skaka, dom tog bort en bädd och vi fick dela två bäddar på tre personer och vi fick ett chema då vi skulle stå upp i utegården, det var tider både dag och natt.
    För mig var det värst att stå mellan 22.00 till 01.00. när man stog där slängde dom en hink vatten på mig med ojämna mellanrum och det var kryddat och smaka fan. Rätt som det var så drog dom på blås och skakmaskinen så vi kunde inte höra varandra med mindre än att gapa högt, och dom lutade cellen så man fick nästan krypa om man skulle flytta sig .
    En fuktapparat slogs också på och våra kläder blev aldrig torra. Vi fick sova i skift men ofta under sovtiden väcktes vi för att gå till uteplatsen och få ett styrketräningspass och då öste dom nästan alltid kryddat vatten över oss, sen fick man återgå till bädden och lägga sig i fuktiga kläder och cellen for åt alla håll.
    I cellen hade dom släppt in små-små myror för att fresta våra psyken, myrorna älskade sylt, kex och människor, så småningom blev dom färre och jag tror att dom krupit in i mannens byxor för han kunde inte sitta eller ligga still mer än korta stunder.
    Maten lagade för det mesta kvinnan som halvt liggande trollade fram delikatesser ur burkarna med hjälp av lite lök och kryddor. Var tredje dag fick vi 5 liter vatten att dela på för dusch och tvätt, vi försökte ta tvättvatten ur vallgraven men det hade dom kryddat så man blev bara kladdig av det och nu började dom att köra en kylmaskin vissa tider så det blev iskallt att duscha på utegården och där till släppte dom cellen som i en betongplatta vara annan minut under några timmar och jag börjar fundera på att rymma, men vallgravarna hade blivit oändligt breda. Vissa dagar körde dom heta lampan och andra kyl och fuktmaskinen och så öste dom kryddat vattten över oss. Vi klagade till Ansa 42 och då talade hon om att vi fått ihop 2000 poäng och dom skulle börja ösa igen ena vallgraven, det skulle ta ca 4 dagar sen skulle vi vara fria. Sista dagarna var dom mycket snällare cellen lutade bara åt ett håll och dom sänkte styrkan på lampan och skakmaskinen nu kunde vi sitta i utegården och njuta av den jumna luften. Jag fick gå ut i Port Horta när vallgraven var bort den 7 juni och därifrån flög jag hem.
    Jag fick en månad med två seglarvänner över atlanten!
    Nu hemma i Vänern med okryddat vatten.
    Seglarhälsningar Bernt Svensson.