Hem » Nyheter

Nyheter

Replik: ”Koppar extremt giftigt för vattenlevande organismer”

13 februari, 2019 – 09.28 20 kommentarer

”Båtbottenfärger är inte en obetydlig belastning för havsmiljön, tvärtom. Speciellt med tanke på att tillförseln från fritidsbåtar främst sker i kustnära miljö och under sommarmånaderna.” Det skriver sex forskare i en replik på Lennart Falcks debattinlägg ”Sluta upp med klappjakten på bottenmålade fritidsbåtar”.

I debattartikeln ”Sluta upp med klappjakten på bottenmålade fritidsbåtar” (22 jan 2019) redovisar Lennart Falck en blandning av fakta, halvfakta och påståenden som vill förleda läsaren att tro att biocidfärger är ofarliga. Vi har hört dessa åsikter från Lennart Falck förut och läst hans inlägg i På Kryss och Västpricken. I en tid då falska nyheter och alternativa sanningar kan spridas lika effektivt som evidensbaserade faktaunderlag känner vi att det nu är på sin plats att besvara en del av de felaktiga och ogrundade påståendena i artikeln.

Först är det dock viktigt att säga att åsikterna och tyckandet som lyfts fram i debattartikeln samt på seminariet förklädda i vetenskapliga termer, förhoppningsvis ej är representativa för kryssarklubbens medlemmar.

Varför går det inte att få ett enkelt och tydligt svar från miljökemister och ekotoxikologer om orsak och verkan rörande biocider i båtbottenfärger?

Koppar är ett av de ämnen som det forskats mest om i naturliga vatten och kunskapsbasen är mycket god. I debattartikeln utmålas koppar som ett hälsopreparat. Faktum är att för de flesta akvatiska organismer i olika nivåer i näringskedjan är kopparjonen extremt giftig, men den kemi som till viss del balanserar eller buffrar kopparns tillgänglighet är komplex och varierar över säsong och plats.

Förutom att humusämnen från land kan minska koppars akut-toxiska effekt, kan också plankton producera ämnen som minskar koppars giftighet och motsvarande avgiftningsmekanismer kan ske i fiskar, eller hos människor som kroniskt exponeras för metallföroreningar under lång tid.

Men denna ökade tolerans har ett pris.

Den leder till minskad resiliens (förmåga att motstå eller återhämta sig från stress från andra yttre påverkansfaktorer). Effekten blir sällan fiskar som ”flyter med magen upp”. Däremot kan organismers hälsa och reproduktion försämras. Ekosystemet kan skiftas mot färre och mer toleranta arter, vilket många studier har kunnat påvisa, även om orsak och verkan i det pelagiska ekosystemet är svår att bevisa på grund av den komplexa vattenkemin och ekologisk växelverkan.

För att öka kunskapen om effekter av koppar på miljön har kopparindustrin bekostat och tagit fram en så kallad frivillig riskbedömningsrapport, vilken är granskad och godkänd av EU:s kemikaliemyndighet ECHA. I rapporten redovisas ett gränsvärde för marina vatten som är baserat på 56 olika studier utförda på 24 olika marina arter inklusive fisk, ryggradslösa djur och alger.

Denna frivilliga riskbedömningsrapport är något som våra nationella myndigheter, såsom Kemikalieinspektion och Havs- och Vattenmyndigheten, använder sig av vid riskbedömning av båtbottenfärger samt vid statusklassning av våra kustvatten.

De provtagningar Lennart Falck hänvisar till där ett konsultföretag har utfört mätningar i hamnar på uppdrag av Kryssarklubben är däremot inte utförda enligt ovan nämnda metod. Istället har man använt sig av så kallade passiva provtagare vars provtagning- och analysmetodik inte kan jämföras med det inom EU framtagna gränsvärdet för koppar.

Vidare använder sig konsultföretaget av modeller framtagna för sötvatten för att beräkna halter av biotillgängligt koppar i havsmiljön vilket återigen är som att jämföra äpplen med päron.

Det är viktigt att poängtera att svensk miljöövervakning inrapporterad till VISS (Vatteninformationssystem Sverige) visar att av 23 miljöstatusklassade kustvattenförekomster uppnår endast tre stycken god miljöstatus avseende koppar i ytvatten. Tre kunde inte statusklassas på grund av för litet underlag medan 17 vattenförekomster har kopparkoncentrationer som överskrider gränsvärdet.

Det är därför viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppen av koppar till vår kustmiljö, så att god miljöstatus kan uppnås

Ett argument som lyfts fram av Lennart Falck angående koppar är att utsläppen från fritidsbåtar späds ut så att det ”nästan blir nyttigt”, och att det finns andra källor som är mycket större och att det är de som borde regleras.

Utsläppen från bottenmålade sjösatta båtskrov är dock inte små. Inom forskningsprojektet SHEBA har vi beräknat att tillskottet till Östersjön från fritidsbåtar målade med båtbottenfärger är ca 57 ton per år. Motsvarande siffra från sjöfarten är ca 300 ton per år. Undersökningar från Svenska MiljöEmissionsData (SMED) från 2010 visar att Sveriges totala belastning från dagvattnet är 38 ton per år.

Båtbottenfärger är alltså inte en obetydlig belastning för havsmiljön, tvärtom. Speciellt med tanke på att tillförseln från fritidsbåtar främst sker i kustnära miljö och under sommarmånaderna.

I vilken grad just båtbottenfärgsämnen har bidragit till den dåliga hälsa som kustekosystemen idag lider av är det mycket svårt att uttala sig om. Men det finns väl utvecklade koncept inom försiktighetsprincipen att luta sig emot. Vi uppmanar därför SXK:s styrelse att driva utvecklingen mot ett mer hållbart fritidsbåtsliv och vi tror att många av era medlemmar står bakom en sådan utveckling.

Erik Ytreberg, docent i maritim miljövetenskap, Institutionen för Mekanik och Maritima Vetenskaper, Chalmers Tekniska Högskola
Martin Hassellöv, Professor Analytisk Miljökemi, Institutionen för Marina Vetenskaper & FRAM – Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, Göteborgs Universitet
Per Sundberg, professor emeritus, marinbiolog, Institutionen för Marina vetenskaper, Göteborgs universitet
Mattias Sköld, docent, marinbiolog, institutionen för akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet
Kjell Nordberg, professor, marin geolog/oceanograf, Institutionen för Marina vetenskaper, Göteborgs universitet
Ann-Kristin Eriksson Wiklund, docent i miljövetenskap, Institutionen för Miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet.

Läs mer

Debatt: ”Sluta upp med klappjakten på bottenmålade fritidsbåtar”

Delade meningar om kopparens miljöpåverkan

 

20 kommentarer »

  • Torsten Svärd skriver:

    Antalet dagtursbåtar och övernattningsbara båtar ska enligt ”Fakta om båtlivet i Sverige 2017” vara knappt 400 000. Om dessa skulle dela på 57 ton så skulle varje båt målats med 1,5 hg vardera, en normalburk VC 17 har väl kanske 50 gr. Men av alla dessa båtar kan vi ju inte tänka att alla målar med kopparbaserad färg. Några lär ju också finnas på västkusten. Hur fick de fram 57 ton?

  • Hugo Norell skriver:

    Flera kommentarer här skriver att vi människor behöver koppar för att fungera. Det är ju sant men att sen göra slutledningen att det gäller för alla organismer är faktiskt helt uppåt väggarna. För tex cyanobakterier är koppar extremt giftigt. Olyckligt att välutbildade personer i Svenska Kryddarklubben inte kan förstå den skillnaden, Också olyckligt att SXK ordnar symposium i frågan utan att inbjuda experter från universiteten. Vi som seglare behöver ta vårt ansvar för havsmiljön och förstå att naturen inte bara är till för oss.

  • Stefan skriver:

    Kan säkert fungera att tvätta av botten om man seglar i bräckt vatten ala Östersjön men seglar man i salta hav har man havstulpaner att kämpa med. Som amatör är det svårt att förstå att det är okay att dricka vatten från kopparledningsrör men inte att ha koppar på botten.
    Finns det paralleller med septitanktömningskraven dvs att blunda för 99% av föroreningar pga reningsverkens breddning, industrins och jordbrukets miljöpåverkan?

  • tor haugen Vindø 40 med el motor skriver:

    Godkjkent økologisk kapper bunnstoff fra Jotun
    https://www.seilas.no/ep_bilder/1152/136614-b77f1c5e087d290bc676f7835fefa129.jpeg

  • tor haugen Vindø 40 med el motor skriver:

    Jeg har brukt Cooperboat siden 1998 kun påført en gang

    Har de 6 oversett dette?
    Godkjent til 2026
    Oså godkjent i økologisk landbrukg
    En rekke studier er gjort for å analysere miljøpåvirkningen etter bruk av kobber i bunnstoff, men nivået er under det som er forventet å påvirke miljøet. Det har gjort at EUs BPR-komité nå har godkjent kobberholdige bunnstoff, også til fritidsbåter og til gjør-det-selv-bruk frem til 2026.

    – Kobber er et essensielt næringsstoff som finnes i relativt høye konsentrasjoner i sjøvann (ca. 1 mg i 1000 liter sjøvann). I havnene er det således en blanding av naturlig kobber og kobber tilført fra bunnstoff. Typisk finner en ca. tre ganger mer kobber i vannet inne i en havn enn utenfor havnen. Like utenfor havnen er det vanskelig å se noen effekt fra kobber som lekkes ut at bunnstoff. Nivåene er på bakgrunnsnivå stort sett over alt, sier Lars Tomasgaard i Nordox AS.

    https://www.seilmagasinet.no/?article_id=48439

  • Jörgen Borevius skriver:

    Som jag tidigare påtalat vore det intressant om man kunde få fram siffror på hur mycket plastpartiklar som alstras vid båtbottentvättar. Det skulle om inte annat skapa en mer balanserad debatt som naturligtvis även innebär ett steg närmare verkligheten.

  • Ulf Karlsson skriver:

    Det verkar svårt för många att hålla nyanserna i diskussionerna om t.ex. bottenfärger och koppar i Sverige. För i verkligheten är det varken svart eller vitt och det finns både nyttiga och mindre nyttiga kopparföreningar och metaller för oss människor.

    Kopparoxider
    Historiskt så använde min farfar röd kopparoxid (Koppar(I)oxid) som ett alternativ till blymönja på sin segelskuta ända fram tills den höggs upp vintern 1968. Även om röd kopparoxid är olösligt i vatten är det både hälsovådligt och miljöfarligt när det bränns och nu eldades det upp i vedpannan under många år. På samma sätt som svart kopparoxid (Koppar(II)oxid) har (och kanske fortfarande) använts som tillsats i bl.a. djurfoder för att motverka kopparbrist.

    Jag är ingen expert och kommer inte att bli det men har ändå jobbat som kemist inom livsmedelsbranschen i 39 år, och där bland annat mätt metaller så som tenn, zink och kopparnivåer (och mycket annat), för det är bra att veta vad vi själva äter. Bifogar ett klipp från Svenskt Kött så att du själv får en bild av vad som anses vara nyttigt eller så kallat ”Rekommenderat dagligt intag” Läs själv på: https://www.svensktkott.se/om-kott/kott-och-naring/vitaminer-och-mineraler-i-kott/koppar-cu/
    Här kan du läsa om koppar att:
    Koppar
    – Bra för: att kroppen ska fungera normalt och för omsättningen av järn i kroppen.
    – Finns i: nötkött, lever och andra inälvor
    – Andra källor: skaldjur, nötter och choklad. Det finns även koppar i dricksvattnet.
    – Brist ger: det är ovanligt med kopparbrist, det uppstår mest vid vissa tarmsjukdomar. Brist kan bland annat innebära blodbrist, störd benbildning hos barn samt störd hjärnfunktion hos vuxna.
    – Rekommenderat dagligt intag
    Kvinnor: 0,9 mg
    Män:0,9 mg
    Gravida: 1,0 mg
    Ammande: 1,3 mg

    Personligen kan jag tycka;
    – Vore det inte på sin plats att ”våra experter” först definierar vad som är dokumenterat skadliga nivåer för levande människor… innan man börjar generalisera vad som kan vara farligt i utspädda koncentrationer och nivåer i havet eller bottensediment.
    För visst är det väl ändå lite slående att diskussionerna om eventuella hälsorisker med våra kopparrör för dricksvatten i Sverige är så stillsam och tyst. Samtidigt som vi i huset i Frankrike, tillsammans med våra grannar där, fortfarande uppmanas att inte pilla på våra mjuka blyrör för vårt kommunala vatten, installerat för mer än 100 år.

    Det vore bra att vi nyansera diskussionerna;
    – Finns det någon som har reella siffror på hur stor ”den samlade naturliga urlakningen” är från våra svenska marker respektive från våra alla reningsverk och städer m.m. ?

    För en SANNING är att varje gång vi eller en av ”våra experter” pissar förorenas vi med mer koppar… oavsett vad vi tycker om koppar i bottenfärger eller i vårt dricksvatten !

    Läs gärna: Vad innehåller avlopp från hushåll? ISBN 91-620-4425-7 (från år 1995). Kan gratis laddas ned från: https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/4000/91-620-4425-7/

    ” Näring och metaller i urin och fekalier samt i disk-, tvätt-, bad- & duschvatten
    Rapporten redovisar specifika beräkningsvärden – schablonvärden för dagens förhållanden beträffande närings- och föroreningsmängder från hushåll i avlopp från bad, disk- och tvättvatten (BDT-vatten) samt i urin och fekalier.
    Schablonvärdena är avsedda som underlag, när olika förslag till lösningar av VA-frågor för både enskilda avlopp och tätorter studeras för miljöanpassning av den framtida infrastrukturen.”

    OCH framför allt försök nyansera debatten och den känslosamma atmosfären kring bl.a. koppar, urin och fekalier samt i disk-, tvätt-, bad- & duschvatten och att ständigt försöka vara bäst i klassen i Sverige !

    Vänliga hälsningar
    Ulf Karlsson
    En seglare som seglar i Medelhavet med samma Coppercoat sedan år 2011.

  • Anders Thuren skriver:

    Jag har inte bottenmålat min långkölade 35 fot segelbåt på fem år. Däremot anmält mig till havstulpanvarningen och använt båtbottentvätten 3-4 ggr under sommaren. Vid torrsättningen spolar jag av båten med högtryckstvätt och skrapar bort ca 20-30 havstulpaner. Därefter är båten redo för sjösättning igen. Fram för ett giftfritt hav runt Sverige! Och börja lita på vetenskapen!

  • Kjell Bytoft skriver:

    Hur ska man veta, att alla fina, konstiga ord och formuleringar inte är ett spel för gallerierna. Allt för att inte vi vanliga ”Brukare” ska förstå och tyst ställer oss i ledet.
    Jag har märkt, att en del miljöivrare kör med kraftiga överdrifter för att övertyga oss alla andra. Och man märker också, att man, inom många områden, drar alla ämnen över en kam.
    Observera att jag ställer upp på målsättning, att få till en giftfri miljö men jag tycker, att man skjuter över målet och silar mygg och sväljer elefanter.

  • Jens skriver:

    Det är svårt att förstå varför 6 Docenter/professorer (förväntade kunniga) inte kan på ett övertygande sätt, med hänvisning till fakta, visa att fritidsbåtarnas eventuella användande av färger som innehåller koppar, är skadligt och dessutom så skadligt att det måste förbjudas.

    Borde man inte kunna kräva det av 6 st docenter/professorer som ska vara kunniga i ämnet?

    Självklart borde man det men det faktum att deras replik inte på något sätt är saklig så lämnar den mig och min tro på hur fritidsbåtlivet påverkar miljön.
    Jens Seglare

  • Uffe skriver:

    57 ton
    Om det stämmer så måste VC17 vara det bästa..
    Om en halv miljon båtar målar med 1 liter VC17 vart 3:e år och varje burk inehåller ca 90% lösningsmeddel betyder det att det som mest kan utsöndra 12,5 ton vilket är en grym förbättring.

  • Jan-Olof Hedman skriver:

    Är koppar en biocid? När kopparfärgen förbjöds av kemikalieinspektionen bytte jag till en godkänd färg. Det visade sig att den hade stora mängder biocider som löstes ut och gick till botten utan att minska i giftighet. Vid ett seminarium som SXK ordnade vid det årets båtmässa försvarade sig kemikalieinspektionen med att biocider inte låg på deras bord utan på annan myndighet.

    Såvitt jag vet är den giftiga kopparjonen uppbyggd med koppar av en kortlivad valens, som knappast finns med i de kopparhalter som marinbiologerna talar om. Hur giftig är vanlig koppar?

  • Håkan Eriksson skriver:

    Hej.
    En utmärkt sammanfattning från forskarledet. Det jag ibland tycker är anmärkningsvärt, är att vi som fritidsbåtsägare ifrågasätter om kopparn är giftig. Det är ju lätt konstaterat att om vi inte har färgen där växer det på/under botten. Är färgen där växer det inte. Ganska lätt att dra slutsatser.
    Avslutningsvis så tycker jag att försiktighetsprincipen är det viktigaste, mina barn ska bada i östersjön och förhoppningsvis även fånga någon fisk. Räcker inte det som argument?
    Håkan Eriksson

  • Lars Steier skriver:

    Det är väl därför vi har kopparrör i våra hus.
    Vi vill inte ha beväxningar i rören.
    Inre vatteberörd yta för en normalvilla för färskvatten
    är typ 10 m2, och det mesta av allt vatten vi förbrukar hamnar till slut i havet.
    Detta är ju ok.
    Men varför inte kopparbottenfärg??

    Lars Steier

  • Rolf Eriksson skriver:

    Man borde titta på hur mycket koppar olika bottenfärger läcker.
    Vad jag har förstått läcker epoxibunden koppar väldigt lite medan jag kan tänka mig att t.ex. VC17 läcker mer.

  • Erik Ytreberg skriver:

    Hej Anna,

    SMED:s rapport finner du i följande länk https://www.smed.se/vatten/rapporter/rapportserie-smed/1128

    Resultaten från forskningsprojektet SHEBA är inte publicerade ännu, men förväntas skickas till tidskrifter inom kort. Men jag kan kortfattat beskriva att vi för sjöfarten använt oss av aktivitetsmodeller (via AIS-data)och beräknat skrovyta av fartyg i Östersjön. Sedan har vi använt oss av läckagehastigheter av koppar från andra studier för att beräkna belastningen. För fritidsbåtar har vi också skapat en aktivitetsmodell där ingående data bl.a. kommer från båtlivsundersökningen och olika kartlager där fritidsbåtshamnar är inrapporterade. Det finns givetvis osäkerheter även i dessa uppskattningar, men vår poäng är att belastningen av koppar från sjöfart och fritidsbåtar inte är försumbar.

  • Ann Ericsson skriver:

    Var hittas länken till det underlag samt de beräkningar som forskarklientelet anger i sin artikel d.v.s Källa ?
    Tacksam för faktagenomlysning.
    Någon?

    Detta anges:
    ”Tillskottet till Östersjön från fritidsbåtar målade med båtbottenfärger är ca 57 ton per år.
    Motsvarande siffra från sjöfarten är ca 300 ton per år.
    Undersökningar från Svenska MiljöEmissionsData
    (SMED) från 2010 visar att Sveriges totala belastning från dagvattnet är 38 ton per år.”

  • Jag har undrat varför det är OK att ifrågasätta vetenskapliga studier med ogrundade påståenden vid miljöfrågor. Super att forskarna försvarar sina studier och att På Kryss rättar till!

    Seaboost / Christian Feodoroff
    http://www.seaboost.fi

  • Odd Klofsten skriver:

    Att det är en orange markering med en död fisk och ett dött träd (=giftigt) på färgburken borde väl om inget annat signalera att det inte är bra för våra älskade hav och sjöar?

    https://news.cision.com/se/skargardsstiftelsen-i-stockholms-lan/i/batbottenfarg,c1225597

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar