Hem » Läsvärt, Nyheter

Läsvärt   Nyheter

Sjösättning som går på räls

23 maj, 2017 – 10.50 Ingen kommentar

Det är full fart på båtklubbar och varv i skärgården. De senaste månaderna har vädret växlat väldigt, men nu är våren här och alla båtar ska i vattnet. På anrika Abrahamsson och Börjessons båtvarv på Ramsö i Stockholms skärgård sjösätts ett femtiotal båtar under sjösättningstider.

Under april, maj och juni arbetar varvsägaren Helena Peteberg sju dagar i veckan för att få alla båtar klara i tid. Varvet har fullservice och varje båt ska ha sin dos personliga service innan sjösättningen.

Sjösättningen går på räls, bokstavligen, med slipvagnar och med traktor. Sluttningen till vattnet är precis lagom för att mahognyskönheter, vackra plastmotorbåtar och segelbåtar sakta ska kunna glida ner till sjösättningen. De större båtarna kan glida ner direkt från de tre stora trähallarna och de mindre båtarna tas med traktor och slipvagn.

Ramsö

Varvet har tusentals kvadratmeter skyddad vinterförvaring och arbetsyta i de stora hallarna. BILD: Kristina Petra

I verkstaden bredvid finns all utrustning som behövs för att kunna reparera och bygga båtar. Förr gjordes alla beslag och kölar här.

Varvet drevs på 1920-talet av göteborgarna Sven Abrahamsson och Erik Börjesson, då det fick sitt namn. Fram till 1963 byggdes här ett fyrtiotaltal träbåtar, ritade bland annat av Tore Holm, Knud Reimers och av Sven Abrahamsson själv. Några namnkunniga båtar är Skärgårds 40:an Brittmarie, konstruktör Sven Abrahamnsson, och Skärgårds 22:an Nike ritad av Tore Holm. Även havskryssaren Varuna från Tore Herlins penna och Pettersonmotorbåten Missan har byggts här ute på skärgårdsvarvet, liksom segeljakterna WI 3, R8:or, R5:or och guldpokalvinnaren R6:an May-Be.

Träbåtar

Många fina båtar är byggda på varvet på Ramsö, och många fina träbåtar lever vidare tack vare gott underhåll och inte alltför sen sjösättning. Till vänster syns aktern på träpluggen till Karlskronaviggen, i mitten en klinkbyggd fiskebåt med akterruff och en BB11 till höger. BILD: Kristina Petra

Marcus Wallenbergs fina havskryssare Regina vårdades på varvet. En gång när Marcus Wallenberg var i Finland, med Nicolin ombord, hade flaggstången där bak gått sönder. Marcus ringde då till Uno och frågade om han kunde göra en ny till nästa dag och skicka över med flyget till Finland. Uno gjorde en ny vacker flaggstång som han lackade några gånger under natten så att den kunde flygas över till vännen och kunden Marcus Wallenberg.

Helena växte upp på varvet. Hon gick Marina Läroverket och Ingmarsö Båtbyggarskola. Hon lärde sig arbetet genom att jobba ihop med sin pappa under tretton år innan han gick bort.
– Det är det här jag vill göra, säger hon. Det är ett fritt omväxlande arbete. Jag behöver kunskaper i många olika saker, båtvård och båtbyggnad både för plast och trä, el, motorer, slipning, målning, fernissning, betsning olika sorters limning, kunskaper om mätinstrument, loggar, riggning, sjösätta båtar med traktor och på räls och allt annat som har med båtar och underhåll av varvet att göra.

Dramatisk släkthistoria med lycklig utgång
Varvets andra delägare är mamma Birgitta Peteberg. Hon bor på andra sidan sundet, på ön Tynningö. Birgitta kom som ung från Västervik till Tynningö. Där träffade hon sin man Uno Peteberg på dansbanan. Uno var av svensk släkt från Ormsö i Estland. Helenas farfar och farmor flydde med tre söner och en fyraårig flicka från ryssarna. De tog sin fiskebåt, packade i en ryssja men vågade inte ta några privata saker, bara tre fotografier fick farmor med under fiskesakerna. Uno och hans bröder fick åla ut till båten i gräs och sly utefter gärdsgårdar och under bryggor. När de kom ut på Östersjön var det dimma. De hamnade på finska Jurmo i sin fiskebåt som inte var mer än tre meter lång. En båt som nu finns i en av farfars varvsbyggnader på Tynningö. Farfar byggde båtar. Han byggde segelskutor som bland annat gick till Finland med last. På Tynningö fortsatte han bygga båtar av träd som han tog tillvara med sin såg på ön.

XXX

Birgitta och Helena Peteberg driver i dag Abrahamssons och Börjessons båtvarv. BILD: Kristina Petra

De tre sönerna blev alla duktiga båthantverkare. 1963 fick de tillsammans med systern köpa Abrahamsson och Börjessons båtvarv på Ramsö. Pappa Uno älskade sitt arbete. Han arbetade jämt.
– Det är inget arbete det är en hobby, sa han, berättar Helena.
– När han var 72 år gick han ner till heltid.

När Uno gick bort fick Helena ta över tillsammans med mamma Birgitta som sköter ekonomin.
– Men pappa finns kvar, ler Helena.
– Om jag är på väg att göra något fel knarrar han eller smäller i plåttaket…

Helena och hennes systrar växte upp på varvet. De fick sköta sina egna båtar redan som små, optimistjollar, hardtopbåtar, en isjakt och en Askeladden. Så båt- och sjövana blev de tidigt när de åkte mellan varvet på Ramsö och Tynningö i båtar eller med spark på isarna på vintern.

Efter två timmars fika med många båthistorier börjar Helenas mamma Birgitta berätta spännande historier om jumpning på isflak till bion i Vaxholm och om färder mellan öarna i mörker dimma och solsken med båtar, spark, hydrokopter eller snöskoter.

De berättar också om sina härliga somrar på Ormsö i Estland. De fick tillbaka sin mark efter kriget så nu åker släkten dit varje sommar!

LÄS MER: Abrahamsson och Börjessons båtvarv

TEXT: Gunilla Andermo Näsström
BILDER: Kristina Petra

, ,

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar