Hem » Mitt På Kryss

Mitt På Kryss

Båt-toa-problemet

4 oktober, 2010 – 08.11 5 kommentarer

Är det inte hög tid att försöka se lite förnuftigt på resonemanget om toatömning på små båtar? Havet –och dit räknar jag i detta sammanhang även Östersjön – är en otroligt god recipient och lite fekalier från människan gör absolut ingen skada. Det är definitivt inte en miljöfråga, se artikel om Lennart Falck i På Kryss nr 3 2010.

För det första är fekalier ingenting märkvärdigt ur miljö- eller giftsynpunkt, de innehåller inga gifter, inget PCB, inget DDT. Ändå vill man iscensätta en populistisk lagstiftning och en omfattande hantering av småbåtarnas lilla mängd av toa-avfall.

För det andra har vi i Östersjön kanske 10.000 sälar som ”skiter” året runt, vi har någon eller några miljoner fåglar och vi har åtskilliga miljarder fiskar som lämnar avföring året runt. Dessutom ett osäkert antal andra, stora och små djur som vistas nära stranden och ibland i havet. Fritidsbåtarnas tillskott till allt detta är helt försumbart. Många fiskar, fåglar och andra djur dör dessutom och ruttnar bort i havet. Allt detta bryts ned på mycket kort tid, och de gånger havet ser oklart ut beror det på alger och s.k. algblomning. Jordbrukens gödsling av åkrarna är däremot något som kan ifrågasättas.

För det tredje: De i förhållande till den ofantliga vattenmängden väldigt få fritidsbåtar som finns i landet används under ca fyra månader av året. Användningen är dessutom ganska ringa. Jag har år efter år lagt märke till att även under bästa semestertid med strålande fint och varmt väder, såsom under juli 2010, ligger ca 80% av båtarna kvar i båthamnarna oanvända.  Det är således en mycket liten del fekalier som via småbåtarna hamnar i havet, och dessutom utan att skada detta. Effekten av utsläppen utspridda över skärgården är inte ens mätbar. Förslaget om utsläpp 12 nautiska mil är fullständigt löjligt, det räcker gott med någon kabellängd.

Kryssarklubbens inställning i frågan är i rätt riktning men borde vara ännu striktare, inte bara att omställningen ska göras under längre tid, den ska överhuvudtaget inte göras. Lokala föreskrifter i marinor och gästhamnar kan vid behov göras ändå, utan denna lagstiftning.

Att dra igång en lagstiftning avseende dyrbar toahantering för samtliga båtar med behållare, pumpar, slangar, ventiler, ombyggnad av båtar, transporter och transportbilar och slutligen rening i reningsverk som kanske ändå bara ger 80 – 95% rening förefaller inte bara meningslöst, det är dessutom en vansinnig, onödig extrakostnad, och en allvarlig inskränkning av glädjen och känslan av frihet för fritidsbåtsfolket. Behållare ombord är inte bara dyrbara, de kostar dessutom både pengar och utrymme och ökar bränsleförbrukningen hos motorbåtar genom sin extra vikt. De kan krångla och lukta, och båtägaren måste ta sig till speciella hamnar, om han eller hon inte har en pumpstation i sin egen hemmahamn. Dessutom tar det extra tid. Och kommunerna får dryga kostnader för pumpstationer, kostnader som vi alla får betala via skatter. Allt detta till ingen nytta. Havet blir inte ett dugg sämre av det minimala och utspridda tillskott av avföring som sker via de fritidsbåtar som pumpar toan rakt ut. Givetvis får man förutsätta att båtägarna även i detta sammanhang har ett gott omdöme och dito sjömanskap, och undviker spolning/tömning där det badas etc.

Snälla Kryssarklubben, fortsätt försök att bringa lite förnuft i denna fråga, så att vi slipper få ytterligare en fullständigt onödig lagstiftning och inskränkning i vårt trevliga och väl fungerande båtliv! En inskränkning som inte påverkar havet och miljön det minsta, men som kostar oss tid, pengar, trivsel och onödigt arbete.

Jan Hallberg Medlem nr 434161

5 kommentarer »

  • Maria Maandi skriver:

    Skit inte i sjön!

    Det finns många källor som orsakar värre miljöpåverkan än utsläppen av toalettavfall från fritidsbåtar. Det är ingen anledning att inte själv göra en insats. Alla insatser för en friskare miljö för nutid och framtid är värdefulla och alla måste ta ansvar för den negativa miljöpåverkan de själva står för – även om den är liten.

    För mer information, besök: http://www.batmiljo.se

    Maria Maandi
    Baltic Sea 2020

  • Filip Nilsson skriver:

    Önskar att lagstiftare och andra tar till sig samma övning Jan utvecklade här! Jag kommer fortsätta att tömma som vanligt – med ansvar. Finns det sedan tömningsstationer som fungerar i anslutning till gästhan eller bränsle har jag inget emot att tömma där men det är mer symbolhandling än rationellt.

  • Jan Hallberg skriver:

    Replik till Anders Finnson

    Din jämförelse med att en vecka motsvarar ett år på land svarar mot de uppgifter vi redan känner till, nämligen att reningsverken inte är fullkomliga, utan endast åstadkommer en rening mellan ca 80 och ca 96%. Detta faktum understryker närmast mitt påstående att havet är en utomordentligt god recipient, som på kort tid bryter ned de ytterst små mängder fekalier från fritidsbåtar vi här talar om.

    Det är lätt att göra en överslagsberäkning: Efter en snabbtitt på kartan kan jag anta att Östersjöns yta är ca en fjärdedel av Sveriges, som är 440.000 kvadratkilometer. Antag 100 kvkm och ett medeldjup på säg 10m! Det betyder en vattenmassa på 10^12 ton. Antag vidare att det släpps ut högt räknat 1000 ton fekalier från våra fritidsbåtar, varav hälften i Östersjön. I jämförelse är detta som att vi ska använda orimligt stora resurser för att hålla rent på en halv millimeter av en riksväg på 100 mil !!

    Du kan också jämföra med de utsläpp på ca 4-20 % av det totala toalettavfallet i landet som reningsverken släpper ut orenat. Hur många ton är detta och dessutom på samma ställen? Den lilla mängd som kommer från fritidsbåtarna sprids i stället på ett sätt som gynnar en mycket snabb nedbrytning, när havets mikrober i form av alger, plankton, svampar och diverse mikro- och miniorganismer får ta hand om avfallet. Det som människan kunnat äta och mer därtill är även ätbart för dessa organismer.

    Jag har i mer än 50 år utan betänkligheter kastat icke flytande överblivna matrester i sjön, och jag kommer även fortsättningsvis att kasta fiskrens, äggskal, räkskal , potatisskal, brödsmulor, skadade grönsaker och mycket annat liknande avfall i havet i den fasta förvissningen att det mesta försvinner på mycket kort tid, storleksordning ett par dagar. Att motsvarande mat passerat människans gastrointestinalkanal är knappast något mikroberna funderar över.

    Jan Hallberg
    Svenskt Båtliv

  • Anders Finnson skriver:

    En vecka i vattnet är lika med ett år på land – varför jag som båtägare ska sluta dumpa familjens toalettavfall i havet.

    I tidningen På Kryss har det nyligen framförts att det inte spelar någon roll för miljön om toalettavfallet från fritidsbåtar upphör att dumpas i våra sjoar och hav.

    Detta resonemang är helt griper ur luften (vattnet?).

    Räknar man på det mest kritiska näringsämnet för havets övergödning och tillhörande giftalgblomningar, fosfor, så visar fakta följande.

    För fosfor motsvarar EN VECKAS toalettavfall som hälls i havet från fritidsbåten utsläppen från samma familj under ETT ÅR om det går via stadens reningsverk. Utsläppen från fritidsbåten sker dessutom oftast under den varma årstiden, när fosforn från avloppet allra snabbast omsätts till algblomning.

    Därför är det viktigt att inte dumpa familjens båtoalettavfall i havet. Ingen kan göra allt – men alla kan göra något. Som en naturälskande småbåtsägare är det en självklarhet att inte tömma båtens toalettavfall – varken i våra sjöar, vattendrag eller hav.”

    Anders Finnson
    Svenskt Vatten

  • Olof Malmlöf skriver:

    Håller med. Saknar totalt proportioner. Precis som nya sjöfyllerilagen och även förbudet mot vattenskotrar som är det roligaste sedan Hobie-Cat kom!

    Lagar och regler måste vara trovärdiga, ha stt klart syfte och som vilar på rationella grunder!

casinoutansvensklicens.co