Fler sjöräddningar och dödsfall

En 63-årig ensamseglare omkom i samband med segling utanför Ystad i augusti 2016. Dödsfall i samband med segling är mycket ovanlig i Sverige. Bild: Carl-Johan Engvall / Ystads Allehanda

Förra året registrerades flest sjöräddningsfall på nio år: 1179 stycken. Samtidigt omkom trettio personer i båtolyckor vilket är en fler än under 2015, enligt preliminär statistik.

1179 larm till sjöräddningen klassades som sjöräddningsfall under 2016. Det är det högsta antalet på nio år, enligt Sjöfartsverkets preliminära siffror.
– Jämfört med de föregående fem åren ökade antalet sjöräddningsfall med 28 procent under 2016, säger Peter Lindquist vid Sjöfartsverket. Peter poängterar att siffrorna är preliminära och kan innehålla felkällor.
De flesta sjöräddningar har skett under sommarmånaderna. Bara under juli inträffade en fjärdedel av årets alla insatser för sjöräddning.
Samtidigt ökade antalet fall i månader som januari, mars, april och under hela hösten fram till nyår.
Sjöräddningsfall är alla larm till Sjöräddningscentralen som klassats som sådana. Om det sedan inte visat sig vara någon person i fara, exempelvis en tom båt som slitit sig och drivit upp på land så är fallet fortfarande klassat som sjöräddningsfall.

Sjöräddningar under 2016. Källa: Sjöfartsverket

30 personer omkom i båtolyckor under året, enligt Transportstyrelsen som samlar information om båtrelaterade olyckor och dödsfall.
– Det är normalt sett till tidigare år, säger olycksfallsutredaren Jonas Ekblad på Transportstyrelsen.
Uppgifterna om dödsfall är fortfarande preliminära.
– Vi saknar fortfarande obduktionsresultat för några av olyckorna. Något fall kan alltså sorteras bort på grund av att dödsorsaken är sjukdom och inte relaterad till båtsammanhanget.

Jonas Ekblad har följt statistiken för sjöräddningsfall och dödsfall till sjöss sedan många år. Han har ingen direkt förklaring till den stora ökningen av antalet sjöräddningar när antalet dödsfall ändå är i stort sett oförändrat, men konstaterar att sommaren var något soligare och varmare än föregående år.
– Vackert väder leder till att många är ute på sjön. Det har varit en spridd uppfattning att om många är till sjöss blir det fler som dör. Det sambandet har vi inte lyckats upptäcka. Däremot ökar antagligen antalet larm. Men för det mesta slutar det lyckligt. Vi har jämfört med Livräddningssällskapets siffror för badolyckor. Där är det helt klart så att varmt och vackert väder leder till fler omkomna i badolyckor. Men så fungerar det alltså inte i båtlivet, säger Jonas Ekblad.
– När det är mycket folk ute på sjön så får sjöräddningen göra mycket, men vi kan inte se ett samband med ökade dödsfall. Ett gott betyg till räddningsinsatserna, säger Jonas och fortsätter:
– Om det är hårt och blåsigt väder är det en högre andel sjöräddningsfall som klassas som nöd, men då är det ändå få dödsfall.
Jonas Ekblad menar att dagens möjligheter att kommunicera till sjöss är en orsak till ökad säkerhet.
– Lyckas man larma och få hjälp inom 40 minuter eller en timme så överlever de flesta.
– Tittar vi tillbaka på 1970-talet så omkom ett hundratal varje år. Sedan dess har vi sett en stor förbättring och trenden är nedåtgående sedan fem år tillbaka.
Transportstyrelsens målsättning är att antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor ska gå ned till högst 25 personer per år senast år 2020.

Värdet för genomsnittet av antalet döda vid båtolyckor de senaste fem åren visar på en nedåtgående trend.

Tre dödsfall under 2016 avviker särskilt från de senaste åren:
– Två seglare omkom under året trots att dödsolyckor med segelbåtar är ovanligt. De var båda ensamma ombord och omkom i Skåne längs en kust där få dödsolyckor inträffat under senare år. Faktum är att fler seglare omkommer i hamn än ute till sjöss, konstaterar Jonas Ekblad.
I Luleå omkom en kvinna när plastbåten som hon körde kolliderade med en aluminiumbåt i Södra hamn.
– Det är ovanligt med dödsfall vid en kollision mellan två fritidsbåtar, säger Jonas Ekblad.
Bland övriga dödsfall finns en vattenskoteråkare som åkte in i en linfärjas vajer.

Hälften av förra årets dödsfall inträffade på vatten som staten har ansvar för, det vill säga längs havskusterna och på Mälaren, Vänern och Vättern. I vanliga fall sker de flesta dödsolyckor på kommunalt vatten: mindre insjövatten och i hamnar.
I statistiken för båtolyckor har badolyckor, självmord och sjukdomsfall räknats bort.

Statistiken för dödsfall revideras under året allteftersom obduktionsrapporter och andra underlag blir tillgängliga för Sjöfartsverkets utredare.

FAKTA OM SJÖRÄDDNING I SVERIGE:

Sjöfartsverket ansvarar för all sjöräddning i Sverige och jobbar med utbildning och samordning av alla organisationer som hjälper till när någon är eller befaras vara i sjönöd. Sjöfartsverket har också tillgång till egna räddningshelikoptrar och lotsbåtar.

Sjöräddningscentralen JRCC, Joint Rescue Coordination Centre, har huvudansvaret för att ta emot larm, kalla in tillgängliga resurser och koordinera själva insatsen.
JRCC tar emot vidarebefordrade nödsamtal via 112, vhf-anrop ”Sweden Rescue” och larm från aktiverade nödsändare.

Sjöräddningssällskapet, SSRS, är en ideell förening med närmare 2 000 frivilliga sjöräddare som har jour dygnet runt, året runt. De rycker ut inom 15 minuter, har närmare 200 båtar vid 68 stationer runt om i landet och medverkar vid 70 procent av alla sjöräddningsinsatser.

Kustbevakningen har fartyg, övervakningsflygplan och dykare som även används vid sjöräddning. Ansvarar för miljöräddning i samband med olyckor till sjöss.

Försvarsmakten har helikoptrar, flygplan och fartyg som kan kallas in för att hjälpa till vid olika räddningsinsatser.
Ibland tar JRCC även hjälp av frivilliga försvarsorganisationer som Sjövärnskåren och Frivilliga Flygvärnskåren.

Räddningstjänsten har egna båtar och dykare som till vardags jobbar med räddningsinsatser på land, i hamnområden och vattendrag i den egna kommunen.

Landstinget bidrar vid olyckor där personer är i behov av vård. De möter upp räddningsbåtarna med ambulans i iland och följer ibland med Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar ut till olycksplatsen. En ambulansbåt finns i Göteborgs skärgård.

Polisen bidrar med personal, båtar, helikoptrar och hundar för att rädda personer i sjönöd. De hjälper också till med efterforskningar på saknade personer, fattar beslut om efterlysningar och ansvarar för att lämna eventuella dödsbesked.

Övriga till sjöss. Alla fartyg, fiske- och fritidsbåtar är skyldiga att delta i räddningsinsatser om de blir uppmärksammade på att en människa är eller befaras vara i fara.

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

säkerhet, segling, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, transportstyrelsen