Hem » Mitt På Kryss

Mitt På Kryss

Hugo Tiberg: Lämna båten hos säljaren?

26 april 2012 – 15:18 Kommentarer inaktiverade för Hugo Tiberg: Lämna båten hos säljaren?
Frågan motiveras av att Sverige benhårt har tillämpat kravet på så kallad tradition (överlämnande) som förutsättning för en köpares skydd mot säljarens konkursborgenärer och andra som kan ha krav mot säljaren. Om båten lämnats kvar hos säljaren blir den i händelse av konkurs del av säljarens konkursbo, och vid utmätning hos säljaren kan den utnyttjas för täckning av hans skulder. Som bot mot sådana hemsökelser skapades några svårtillgängliga botemedel.
Båtbyggnad och byggnadsförskott

Traditionsregeln komplicerar beställningsbyggning. Nybyggnadsvarven behöver regelmässigt förskott för att finansiera sina byggen: ofta har en betalning krävts vid kontraktstecknandet, en vid sjösättningen och en vid leverans. Eftersom båten i princip tillhör varvet oavsett betalningar, har bankgarantier brukat utställas för att säkra köparnas inbetalningar. Men de kostar och räcker inte alltid till. På 1970-talet byggdes Shipman 28:or hos Fiberman AB i Visby. Bolaget erbjöd bankgarantier för kundernas säkerhet.

Garantierna upphörde när båtarna var färdigställda och flyttades ur fabrikslokalen till en hyrd lokal bredvid, där de ansågs levererade till kunderna. En båtägare ordnade för säkerhets skull ett formellt överlämnande genom att låta sjösätta båten och äta lunch ombord, varefter båten togs upp och lades i magasinet jämte övriga färdiga båtar. Bolaget gick emellertid i konkurs, och när ägarna skulle ha ut sina båtar möttes de av konkursförvaltarens invändning att båtarna fortfarande var under bolagets kontroll och därmed ingick i konkursboet.

Det gällde även den båt vars ägare arrangerat sjösättning, eftersom detta sågs som ett skenarrangemang då avsikten hela tiden varit att båten skulle ställas jämte de övriga i magasinet som bolaget i praktiken kontrollerade. Genom ett juridiskt konstgrepp kunde dock parterna till slut legitimera en kompromiss som tillät alla kunder att få ut sina båtar mot viss tilläggsbetalning.

Vid tillkomsten av utsökningsbalken 1981 skapade lagstiftaren en möjlighet för beställarna att undgå garantikostnader genom att tillskapa en särskild inteckning för båtbyggnadsförskott, som ger förmånsrätt genom registrering hos (numera) Transportstyrelsen. En överkomlig metod att skapa säkerhet, som fortfarande finns kvar men som förblivit ganska okänd och outnyttjad.

Båtköp och lösöreköp
För den som vill lämna en redan färdig båt kvar hos säljaren ger båtbyggnadsförskottsinteckningen inget skydd. Här finns istället sedan mitten på 1800-talet en ”lag om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva” (“lösöreköp”). Lagen kräver kungörelse i tidning på säljarens ort följd av registrering hos Kronofogdemyndigheten.

Metoden används sällan för kvarlämnande av båtar hos säljaren men är ganska vanlig vid finansiering, där en båt formellt säljs till en långivare och lämnas kvar hos låntagaren för fortsatt användning.

För ”skepp”, det vill säga fartyg med längd av minst tolv meter och bredd av minst fyra, gäller registreringsplikt. Den ger samtidigt möjlighet till val mellan att ange antingen säljaren eller köparen som ägare eller att istället inteckna båten för lån, på liknande sätt som man brukar göra med fastigheter.

Begagnad båt
Vid köp av begagnade båtar kan det vara svårt att flytta objektet, särskilt på vintern när båtar ligger på land och sjön är frusen. Ligger båten på ett oberoende varv finns ett enkelt sätt för en köpare att skydda sig, nämligen genom att meddela varvet att båten efter betalningen ligger kvar för hans räkning. I SXK:s kontrakt för båtköp finns ett särskilt formulär för meddelande till varvet, med kopia till köparen som bevis för att meddelandet mottagits.

Den som försummar att meddela förvararen kan helt förlora sin rätt. I rättsfallet NJA 2005 s. 425 om Mirabelle hade en norsk miljonär köpt en svensk veteranbåt på ett Mälarvarv.

Norrmannen kände inte till de svenska reglerna om “tradition” och varvsmeddelande, så båten blev kvar oanmäld över vintern under säljarens uppläggningskontrakt och blev där utmätt och såld för säljarens obetalda skatteskuld.

Den svenske spekulanten S ropade in båten för omkring en tredjedel av vad norrmannen betalt. När norrmannen fått veta det ville han lösa ut S med dennes köpeskilling, vilket är regel vid godtrosförvärv, S hävdade att det inte var fråga om godtrosförvärv, utan han hade förvärvat Skattemyndighetens rätt till båten sedan norrmannen förlorat sin genom utmätningen.

Svea Hovrätt och Högsta Domstolen höll med S, så att norrmannen helt förlorade sin rätt.

Ny ordning för konsumenter
Traditionsprincipen har länge kritiserats som udda och onödig (Tiberg i Festskrift för Nial 1976 och på senare tid särskilt Håstad i flera skrifter), och särskilt för konsumenter ledde den ofta till oväntade rättsförluster. År 2002 infördes i konsumentköplagen 97 § en nyordning, där konsumenten skyddas redan genom sitt avtal, under förutsättning att köpet avser ett bestämt föremål som är avskiljt eller märkt för hans räkning. På sådana villkor kan du alltså numera lämna din nyköpta båt kvar hos säljaren som skyddad egendom.

Enligt den här möjligheten har Båtbranschens Riksförbund kunnat genomföra och rekommendera en ordning som utbjuds så här: “Köp nu, hämta i vår”.

 

Hugos bästa tips för att undvika vanliga fällor

För att du som kund ska vara helt skyddad vid en eventuell konkurs gör du så här:

1. Båten ska vara helt betald och försäkrad av köparen.

2. Båten och motorn ska vara identifierbara i köpavtalet.

Skrovnummer och motornummer ska anges tydligt. Eventuell extra utrustning som är köpt till båten ska också vara specificerad.

3. Båthandlaren ska upprätta ett Båtplatsavtal för vinterförvaringen. Detta reglerar kundens och handlarens olika ansvarsområden. Avtalet laddar du ner från intranätet under trycksaker för nedladdning.

Vid ett sådant köp är du alltså som regel skyddad mot säljarens konkurs. Men notera att det ska gälla ett konsumentköp. Det betyder att du måste uppträda som konsument och inte köpa båten till exempel i ett företags namn, och att du måste köpa den – ny eller begagnad – av en näringsidkare.

Dessutom: om din säljare i sin tur köper båten från någon annan, är du inte skyddad mot den andres konkurs eller utmätning hos honom.