Hem » Mitt På Kryss

Mitt På Kryss

Insändare: Vad sysslar våra myndigheter egentligen med?

10 november 2013 – 06:23 6 kommentarer

Lennart_FalkLennart Falck och Åsa Kullberg från Svenska Kryssarklubbens miljönämnd är klubbens  representanter i Båtmiljörådet. Här skriver de om hur myndigheterna behandlar båtmiljöfrågor.

Det kan vara svårt för oss båtägare att uppfylla alla miljökrav som ställs på oss. Kretsar och båtklubbar behöver kontakta ett antal olika myndigheter. Det är en svår uppgift för organisationer som bygger på frivilliga funktionärer.

Vi upplever att myndigheterna inte alltid lyssnar på båtorganisationerna. Ett typexempel är toalettömningsfrågan. Tyvärr har inte en enda synpunkt från båtorganisationerna beaktats. Vid ett av Båtmiljörådets möten ställde vi frågan om de anser att toatömning från cirka 100 000 båtar var ett mätbart miljöproblem. Övriga 800 000 båtägare berörs inte av förbudet. Naturvårdsverket svarade att det var det inte, det är en estetisk fråga eller trivselfråga. Den synpunkten protokollfördes aldrig, trots flera påstötningar. Kan det hänga ihop med att Transportstyrelsen drivit frågan som ett miljöproblem?

Det är svårt att förstå Transportstyrelsens prioriteringar, när de kommunala reningsverken bräddar orenat avloppsvatten rakt ut i havet. Därutöver tillkommer ett antal enskilda avlopp, som fortfarande går orenade ut i havet. Vi som båtägare ska givetvis dra vårt strå till stacken – men att besluta om att en bråkdel av båtägarna skall gå i första ledet för att minska toalettutsläppen gör att man misstänker att det här handlar om politik. Nu är beslutet fattat. Vi båtägare väntar på att tillräckligt med tömningsstationer ska byggas. Annars riskerar vi att tvingas planera båtturen efter de stationer som finns.

Det senaste regelverket som kommit är krav på spolplattor med ett andra reningssteg. En investering för en liten klubb på upp mot 400 000 kronor, något som givetvis båtägaren i slutänden får betala.

Sannolikt släpper våra bottenmålade båtar sina skadliga komponenter till 80-90% i havet när båten ligger i. Det saknas säkra siffror på detta. Nu är det tänkt att resterande 10-20 % skall fångas upp i en spolplatta. Den vattenlösliga delen av bottenfärgsflagorna skall fångas i upp ett andra reningssteg, till exempel ett kolfilter. Reningsgraden i ett kolfilter är oftast högst 50 %. Kraven på dokumentation, rapportering och analyser liknar de krav som ställs på en industriell anläggning som körs året runt. Intressant i sammanhanget är att större industrier med egna högteknologiska anläggningar har ett krav på zinkutsläpp på en tiondel av de föreslagna värdena för spolplattor. Hur tänker våra myndigheter?

Många båtklubbar använder sig dessutom av mobilkran vid sjösättning och upptagning några få dagar per år. Att få en reningsanläggning att fungera dessa korta tider blir mödosamt och dyrt.

Att se till att man kan samla upp färgflagorna kan lösas med enklare och framförallt billigare metoder. Vi har bett Havs- och vattenmyndigheten att se över de nya riktlinjerna. Detta utlovades under Sörmlandskretsens miljöhearing i Nyköping i april i år. Tyvärr hölls detta löfte bara en vecka. På nästa Båtmiljöråd togs löftet tillbaka.

I hela utredningen om spolplattor har man byggt riktlinjerna på för få analyser av spolplattor och framför allt steg-2-rening. Inga båtorganisationer har fått vara med. Diktatoriskt skapar Havs- och vattenmyndigheten riktlinjer, som kommunerna skall genomföra. Vidare styr riktlinjerna den teknik som skall användas. Att man samtidigt säger att man skall använda bästa teknik blir på detta sätt mycket motsägande. Vid hearingen i Nyköping visade kommunernas representanter upp en stor okunskap om hur det skall fungera. Genom att fråga de lokala båtklubbarna skulle det kunnat ha blivit mycket bättre.

När det gäller borsttvättar föreslår man att enbart icke bottenmålade båtar får borsttvättas! Om man installerar någon form av bassäng och tar tillvara det som borstats bort, kan det tänkas bli tillåtet att borsta bottenmålade båtar, men kostnaden för detta innebär troligtvis att det inte blir ett vettigt alternativ. Fakta om tvättarnas effektivitet saknas dessutom i mätbara termer. Till exempel påstods det under hearingen i Nyköping att tvätten i Trosa har tvättat mellan 100-200 båtar, vad det nu betyder. Andra frågor är också om gelcoaten kan ta skada av nedsmutsade borsttvättar. Det saknas fakta, i vanlig ordning, när det gäller alternativa metoder för att hålla botten ren.

Båtfolket utpekas ofta i media som stora miljöbovar, när man i de flesta utredningar från Naturvårdsverket kan läsa att båtlivets miljöbelastning är försumbar i förhållande till övrig miljöbelastning, som vi människor förorsakar. Hur mycket behöver vi tåla? Ingen båtägare försämrar medvetet den miljö där vi själva skall vistas och njuta. Vi tycker att myndigheterna ska satsa mer pengar på att utveckla bottenfärger med mindre miljöbelastning. Och varför inte ta tillvara den kompetens som båtorganisationerna har? Vi vill ju samma sak: värna om havsmiljön.

Den två år gamla Havs- och vattenmyndigheten ”äger” uppenbarligen alla vatten, men den ökade mängden avgaser som produceras på grund av beväxning på skrov och propellrar tillhör någon annan! Man borde kunna förvänta sig att våra stora myndigheter ser saker och ting åtminstone från en Sverigehorisont när det gäller miljöbelastning.

/Lennart Falck och Åsa Kullberg

Läs också Lennarts tidigare synpunkter i denna fråga.

Båtmiljörådet samlar organisationer och myndigheter, som har intresse av att minska båtlivets miljöpåverkan. Rådet har antagit ett 12-punkters miljöprogram för att visa hur de aktuella miljöfrågorna bedöms, vilka mål som finns inom området samt listar överenskommelser om åtgärder. Svenska Kryssarklubben är en av medlemmarna. Numera ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för Båtmiljörådet.

6 kommentarer »

  • Torsten/BLÅSKAJSA skriver:

    Heja på Lennart och Åsa,
    Vad ni kanske glömde att påpeka är att kryssningsfartygen, som besöker vårt stora innanhav, Östersjön, än en gång fått dispens för att släppa ut sitt svartvatten till havs. Och hur många s k personekvivalenter pratar vi då om, jämfört med nöjesbåtsflottan, som rör sig i samma område. För mig är det uppenbart att myndigheterna silar mygg och sväljer jättestora kameler.

    2012 och 2013 tillbringade vi flera månader i den åländska och finska skärgården, där utsläppsförbudet gällt i många år. Vi låg även i naturhamnar såsom Rödhamn och Helsingholm, båda utrustade med flytande toatömnings-pontoner och vi besökte dem också. MEN, det som slog oss direkt var att efterlevnaden hos våra grannar i öster inte alls var imponerande och jag misstänker starkt att det inte kommer att bli ett dugg bättre här i svenska vatten. De var heller alls ingen skillnad i laglydigheten när man kom in till väl utrustade marinor som i Östra Mariehamn, Dalsbruk, Ekenäs och Blekholmen i Helsingfors.

  • MATS LINDBERG skriver:

    Poängen är att med rätt bottenfärg behövs ingen spolning av botten vid upptagning och därmed inga spolplattor

  • MATS LINDBERG skriver:

    När jag hade båten i Bottenviken målade jag inte alls eller med
    VC 17. Men när vi seglat ned till Östergötland 2006 och tog upp första gången så förstod jag varför motorn känts klen på sensommaren – det fanns inte en fri kvadratcentimeter ledig för fler havstulpaner. Inför sommaren 2007 målades botten med Internationals bottenfärg och jag har med litte fläcklagning klarat botten sedan dess.
    Som jag ser det finns det bara två alternativ: gå in i sötvatten i augusti eller använd en bra bottenfärg helst inte läckande.

    Mats

  • Anders Sundström skriver:

    Hej,

    Jag har slutat bottenmåla min båt! Ser ingen skillnad på de som har målat och inte, vid upptagning ! Att måla är som att kasta pengaran i sjön ! Sen undrar jag över dom som målar och sen kör båten i borsttvätten !

    Mvh Anders

  • Odd Klofsten skriver:

    Hej

    Prova gärna någon av dessa båtbottentvättar/borsttvättar, se http://www.boatwasher.se/karta

    Varje station kan betjäna ca 800-900 båtägare. Vilket innebär att dessa båtägare kan sluta bottenmåla (Östersjön) eller minska användningen av bottenfärg ( i västerhavet) då de istället bottentvättar när beväxningen blir besvärande för fart och bränsleförbrukning.

    Se nöjda kunder på http://www.facebook.se/boatwasherfisksatra

    Mvh
    /Odd Klofsten
    070 225 72 43

  • Kay Wictorin skriver:

    SXK:s styrelse borde med stöd av sin miljönämnd arrangera ett offentligt möte, till vilket media bjuds in, med de myndigheter som hanterar båtlivsfrågor för att där presentera SXK:s synpunkter och förslag i aktuella frågor. Om myndigheterna fört en fortlöpande och allvarligt menad dialog med SXK hade de fått underlag för bättre underbyggda ställningstaganden och beslut. SXK:s alerta miljönämnd har ”öppnat dörren” och visat vägen för en offensivare opinionsbildning från SXK:s sida.