En ny rapport gjord av Kryssarklubben avfärdar den vanligaste mätmetoden som ska påvisa TBT på båtskrov. Metoden, XFR, är mycket olämplig och kan i värsta fall tvinga fram sanering av båtar som inte har TBT. Ett ..." /> Opålitlig mätmetod kan kräva sanering i onödan | På Kryss Opålitlig mätmetod kan kräva sanering i onödan – På Kryss
Hem » Nyheter

Nyheter

Opålitlig mätmetod kan kräva sanering i onödan

26 april, 2022 – 09.36 6 kommentarer
Lennart Falck

En ny rapport gjord av Kryssarklubben avfärdar den vanligaste mätmetoden som ska påvisa TBT på båtskrov. Metoden, XFR, är mycket olämplig och kan i värsta fall tvinga fram sanering av båtar som inte har TBT.

Ett snabbt klick med mätaren mot skrovet kan avgöra båtens framtid, och kanske också ägarens fortsatta båtliv. För om mätaren, och röntgenmetoden som kallas XRF, visar att det finns rester av den giftiga substansen TBT, krävs fullständig sanering av båten. Det kan lätt kosta 30 000 kronor.

Men det finns ett stort problem, visar en ny rapport beställd av Kryssarklubben och Västkustens båtförbund.

– Problemet är att metoden är olämplig och opålitlig, säger Lennart Falck på Svenska Kryssarklubben. Mätaren kan ge utslag när det inte finns något TBT och den kan missa båtar som verkligen behöver saneras. 

I Stockholmstrakten kräver kommunen av båtklubbarna, som arrenderar kommunens mark, att de båtar som har TBT ska saneras. Den metod man använder för att bedöma det är alltså XRF. Det står för röntgenfluorescensspektroskopi, och är en drygt 50 år gammal teknik, som man kan använda för att analysera grundämnen. Från början var det en ren labmetod, och krävde tung och stor utrustning med högspänningsaggregat. De nyutvecklade XRF-pistolerna är lätta och enkla att ta med sig. Metoden innebär alltså scanning och analys av just grundämnen, inte kemiska föreningar. XRF kompletteras därför ofta med en analys av de kemiska substanserna. Detta är mycket vanligt, när man analyserar föroreningar. 

– Det finns ett antal båtar, som har TBT i de inre skikten. Om skikten överstiger 1000 my lär man inte kunna se tennsignalen. Observera att man identifierar bara grundämnen. Typ tenn, koppar, bly och zink. Att dra slutsatsen av en tennsignal att det finns TBT på båten är inte seriöst, säger Lennart.

Färg med TBT har varit förbjuden för fritidsbåtar sedan 1989.

– Man kan ju förmoda att viss svartförsäljning har förekommit från varv till exempel men vi tror inte att båtar efter 1995 har målats med TBT-färg. Det finns säkert runt tio procent av det äldre båtbeståndet från sjuttiotalet som har färgen kvar, säger Lennart Falck.

SXK och VBF har därför genomfört ett antal mätningar på skrotbåtar. 

– Vi har sågat ut bitar från fyra skrotbåtar, analyserat både med XRF och kemisk analys. Vidare har vi studerat färgskikten optiskt, analyserat dämpningseffekter av andra tungmetaller och utfört mikroskopi-analyser för att närmare studera skiktens uppbyggnad, förklarar Lennart.

Rapporten ”Tillförlitlighet av XRF-mätningar på båtbottnar” är utförd av DGE Mark och miljö, och resultaten visar att korrelationen mellan XRF och kemisk analys är svag. Tennsignalen dämpas avsevärt beroende dels på färgskiktets tjocklek och dess innehåll. Detta betyder enkelt uttryckt att de båtar som behöver saneras hittar man inte med XRF. Metoden har trots det en kraftig spridning. 

– Den mätenhet som man använder har inte kalibrerats mot en TBT-färg utan mot en eget formulerad bottenfärg, där man har ersatt TBT mot tennpulver. Dessutom har man ansett att maximalt skikt är ca 300 my, vilket inte stämmer med de fältstudier vi gjort. Rekommenderat värde för att sanera är 100 mikrogram/cm2. Det får betraktas som godtyckligt satt, säger Lennart.

Vidare har rapporten funnit att TBT-halten i gamla skikt är betydligt lägre än i nymålade skikt med TBT-färg. 

– Detta innebär att giftigheten är betydligt lägre på 70-talsbåtarna och de behöver sannolikt inte saneras alls, säger Lennart.

Förutom mättekniken ifrågasätts i rapporten om TBT verkligen läcker ut i vattnet från de inre färglagren, eftersom författarna inte har hittat någon undersökning som visar det.

På Transportstyrelsens hemsida slås följande fast om TBT: ”Gamla färglager läcker fortfarande ut giftet 20 år och längre efter att det målats på.” Efter en direkt fråga efter källan till påståendet blir svaret detta:

”Vi har försökt finna källan men har inte lyckats. Texten har legat ute länge och den person som troligen skrev texten är tjänstledig från Transportstyrelsen.”

– Nej, det finns inga mätningar som säger att båtskroven läcker ut TBT när de ligger i vattnet. Att det läcker TBT från spolplattor och från uppläggningsplatser, vet man. Det påstås att TBT halten i bottenslam har ökat, men inga offentliga rapporter finns. De vattenreningsverk som tar hand om till exempel dagvatten, noterar TBT i både sediment och slam, säger Lennart.

Spärrfärger, för att hindra underliggande substanser från att läcka ut, fungerar inte på för tjocka skikt (ca 1000 my). Risken för att skikten släpper blir större på grund av ännu tjockare skikt. Därmed är det heller ingen bra lösning på problemet.

– Vi ska inte ha båtar med TBT-färger såklart. Men det ska inte bedömas av en tvivelaktig XRF-metod! Det här kan påverka de äldre båtägarna ekonomiskt, så att de avslutar sitt båtliv i förtid. Vem kostar på en gammal Vega 30 000 kronor? Att använda metoden för att besluta om en båt ska skrapas ren är inte seriöst. Beslutet bör baseras på en kemisk analys, understryker Lennart Falck.

TBT (tributyltenn) en metallorganisk tennförening, som är mycket giftig för i första hand vattenorganismer. Det är ett medel mot vattenparasiter och utvecklades för att minska den dödliga sjukdomen bilharzia. Den bryts ner mycket långsamt. TBT i bottensediment och i mark bryts ner ytterst sakta. Det kan ta upp till 50 år innan de har brutits ner av syre och ljus. Den påverkar bla snäckdjur och det ger imposex.

TBT förbjöds 1989 för fritidsbåtar, men man fick sälja slut sina lager av den bottenfärgen. 2003 kom förbudet för handelsflottan. 2008 beslöt EU att TBT-färg inte fick förekomma på båtar.

Läs hela rapporten här:
https://www.sxk.se/artiklar/en-studie-av-tillforlitligheten-av-xrf-matningar-pa-batbottnar

6 kommentarer »

  • Bertil Nordqist skriver:

    När jag flyttade min segelbåt från Stora Värtan norr om Lidingö till Västerås i början på 90-talet
    slutade jag måla med giftfärg ( som det hete då)
    2005 låg båten 2 månader vid Värmdö och när jag skulle ta hem den till Västerås
    var hela båt-botten full av havstulpaner. Ingen vind den helgen så det blev motorgång
    och varvtal för 5 knop gav 4 knop – dvs ca 20% öka bränsleförbrukning.
    Det innebar att jag gjorde åt ca 5 liter mer diesel på att köra hem båten men
    jag räddade mälaren genom att inte ha giftig färg
    – frågan är:
    är bättre eller sämre för miljön med giftfärg eller ökade avgasutsläpp?
    jag gissar att om nån skulle råka spilla ut 5 liter diesel i Mälaren så vore det nog brottsligt?
    men om 5 liter körs genom motorn kanske det är ok men förmodligen ännu sämre för miljön?

    Önskar att vi får fram en miljövänlig färg som hindar beväxning!

    Bertil Nordqvist Vindö 32 S29

  • Bernt Nilsson skriver:

    Det är myndigheterna som gjort en missbedömning. Båtägare som använt av myndigheterna godkänd färg skall inte lastas härför. Det kan inte röra sig om något stort antal båtar, låt dessa få dispens att slippa totalsanering.

  • Anders Almén skriver:

    Hej,
    inom Sweboat funderade vi på att köpa ett Xrf instrument som medlemmarna kunde använda.
    Instrumentet provades med säljarens medarbetare på mitt båtvarv Gåshaga Marina för 5 år sen. Tyvärr visade det sig inte vara pålitligt för TBT mätning.
    Vid mätning på fabriksnya båtar som vi själva målat med tillåten kopparbottenfärg gav instrumentet utslag för tennföreningar (tbt).
    Sannolikt berodde det på att den kopparen som tillverkaren använt var förorenad med tenn.
    Kopparbottenfärg som säljs idag kan ha tennförorening i sig. Det betyder dock inte att den innehåller TBT!
    Sweboat beslutade därför att inte köpa in instrumentet.

  • Reine Andersson skriver:

    Hej
    Angående sanering blästring mm
    Har ställt till problem för många människor som har sanerat,
    Utspäd blästersand
    Slipdam, och var fins sand färg lagrat idag.
    Båtlivet har försämrats för många.
    Var fins samhällets ansvar som har godkänt färgen en gång i tiden.
    Anser att många frågor blir lite förhastade.

  • Magnus Sterky skriver:

    Det är inte troligt att svenska myndigheter agerar itifrån de fakta som t.ex
    SXK tar fram. Vad är väl fakta jämfört med åsikter?

  • Mycket att veta men egentligen skulle jag också vilja veta hur det ser ut framåt. Förändrar detta något? Vidtar någon åtgärder för att hitta bättre metoder? Är dessa rön accepterade av myndigheterna? Kan man analysera sina båtar map detta på annat sätt i framtiden? När, och kanske hur, i så fall?

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar