Hem » Debatt

Debatt

”Var ska vi tömma toan?”

16 januari, 2020 – 21.30 27 kommentarer
tömningsstation

Fyra år efter toatömningslagens införande saknas många sugtömningsstationer och 20 procent av de som finns fungerar inte. Varför, undrar Per Berkhuizen, Kryssarklubbens kanslichef.

Toatömningsförbudet för fritidsbåtar infördes 1 april 2015. Det innebär helt enkelt att vi inte får släppa ut toalettavfall i havet. Det vet de flesta. Toaletterna ska tömmas i tömningsstationer utplacerade runt kusterna.

När förbudet infördes uppskattade Transportstyrelsen att behovet av tömningsstationer till 650–850, en siffra som sedan sänktes till 292 stycken av samma myndighet.

Idag ska det enligt Transportstyrelsen finnas cirka 320 sugtömningsstationer, men runt 80 av dem fungerar inte. De satsningar på landbaserade toaletter som utlovades har inte infriats. Hur har det blivit så här?

Två anledningar till det låga antalet stationer är:
• Det saknas bidrag för nyinvestering. Innan det var lag på att vi skulle tömma toan i stationer gick det att få bidrag för att bygga en. När lagen väl var ett faktum försvann bidragsmöjligheten.
• Ägare av en tömningsstation får inte ta ut särskild ersättning för drift och underhåll. Att ha en tömningsstation innebär bara kostnader och att tömma en flytande tömningsstation kan kosta över 6 000 kronor – en stor kostnad för en förening eller båtklubb.

Det är lite samma sak med landbaserade toaletter. Kommunerna verkar inte vilja ta på sig en sådan kostnad även om det finns undantag. Vissa kommuner har satsat på landbaserade toaletter på öar men det finns ingen information vilka som gjort det.

Målet med förbudet var att minska toalettutsläppen. Det skulle åstadkommas genom fler landtoaletter, komplettering av toalettinstallationer i båtarna samt genom förbättrad och väl utnyttjad mottagningsservice. Vi som befinner oss i skärgården ofta ser inte att detta har genomförts, och det finns inga siffror som visar det heller.

Tillsynsansvaret för att det finns tömningsstationer och att dessa fungerar ligger på Transportstyrelsen. Transportstyrelsen saknar dessvärre resurser att utföra tillsynen. Systemet bygger på att båtägare anmäler hamnar där toatömning inte finns eller inte fungerar. Av de cirka 320 toatömningsstationerna i hamnkartan har omkring 80 anmälts. Det är i första hand de hamnar som har blivit rödmarkerade flest gånger i Hamnkartan som man hinner kontakta.

Det gäller dem som har toatömning installerad. Hur många hamnar som borde ha toatömning hinner man inte kontrollera.

Per Berkhuizen

Kanslichef på Kryssarklubben

Vad är dina erfarenheter av toatömningsstationernas antal, placering och status? Har du sett en utbyggnad av landbaserade toaletter? Finns det bra föredömen där allt fungerar som det är tänkt? Kommentera gärna.

 

Så gick det till när lagen infördes

2001 Sverige ansluter sig till samarbetsorganisationen HelComs rekommendation att minska näringstillförseln till Östersjön genom att införa ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar.

2004 I en undersökning av Statistiska Centralbyrån framkommer det att endast cirka 10 procent av svenska fritidsbåtar har toalett ombord. Undersökningen visar också att de med toalett ombord föredrar att använda landbaserade toaletter om det finns.

2006 Organisationer och myndigheter i Sverige enas om att toalettfrågan bäst löses genom fler landbaserade toaletter.

2009 Transportstyrelsen ger ut rapport N2009/2088TS angående uppdrag om utsläpp av toalettavtal från fritidsbåt. I rapporten hänvisas till beräkningar från WSP Analys & Strategi som tidigare uppskattat behovet till 650–850 tömningsstationer. I rapporten nedgraderar Transportstyrelsen behovet av nya toatömningsstationer till följd av ändrade vanor och ökat utnyttjande av landbaserade toaletter till 292 st. Bidrag införs som underlättar investeringar i toatömningsanläggningar.

2010 Svenska Kryssarklubben lämnar ett yttrande på rapporten och påtalar vikten av att det måste finnas tömningsstationer i tillräckligt antal och på lämpliga platser så att vi båtägare inte tvingas bli lagbrytare.

2010 Transportstyrelsen redovisar en ny båtlivsundersökning som visar att 57 procent av båtägare med tank anser att det är ganska dåliga eller mycket dåliga förutsättningar att lämna toalettavfall i hamn. 75 procent använder alltid eller ganska ofta toaletter på land eller i naturen istället för att använda toaletten i båten.

2015 Regeringen inför ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåt. När lagen väl införs försvinner bidragsmöjligheten. Lagen föreskriver också att inga särskilda avgifter får tas ut för tömning av toatankar från fritidsbåt.

Läs mer på sxk.se

I Hamnkartan som finns på Transportstyrelsens webbplats finns angivet en stor mängd hamnar med och utan tömningsstationer som har någon form av service och då troligen har toaletter. Information om toaletter i naturhamnar saknas.

Vill du läsa mer, gå in på Transportstyrelsens webbsida och sök på toatömning. Du hittar även information på Kryssarklubbens webbsida sxk.se, sök på remisser.

 

 

,

27 kommentarer »

  • Anders Lundin skriver:

    Jag seglar med familjen på västkusen med en båt med nyinstallerad tank och ny eu standardiserad däckskoppling.
    De gånger man hittar en tömmningsstation som fungerar kan man ge sig på att det är en annan koppling!!
    Om det nu är svårt att få till fler tömmningsstationer kan man väl enas om en och samma koppling.

  • Tommy Källberg skriver:

    Det är bedrövligt hur illa det blivit med detta försök från transportstyrelsen. Jag kallar det försök då det verkar som om man inte satt sig in i hur båtliv fungera i verkligheten. Tyvärr är det ett enhälligt beslut från EU om att förbjuda utsläpp från båttoaletter. Sen har svenska myndigheter inte gjort riktiga prioriteringar för att vi skall kunna följa lagen.
    SXK-Båttekniska nämnden har engagerat sig i frågan om urinseparering och vad som är tillåtet.Se svaret från Transportstyrelsen:
    ”Det är de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalkens kap 2 som reglerar detta och kommunen kan även ha regler kring detta i sina regelverk. Det är generellt inte tillåtet att hälla ut urin var som helst i naturen utan det bör göras i en toalett eller utslagsvask som är anpassad för det.”
    Se också tidningen Skärgården nr 43 år 2019 där man korrigerar en tidigare artikel om just detta, efter påpekande pekande från SXK.
    Tommy Källberg SXK-Båttekniska nämnden

  • Odd Lindahl skriver:

    Den absolut bästa tömningsstation som jag träffat på ligger mitt i centrala Paris vid marina Port de Arsenal. Där löper en sugledning runt hela hamnbassängen med påstick ca var 25 m. Vid påsticken står en slangvagn lätt att ansluta och rulla fram till båten. Hela manövern att tömma tanken (70 l) tar några få minuter. Kostnaden att tömma tanken ingår i avgiften till marinan som är jämförelsevis låg. Ett föredöme, så ska det fungera. Kan det vara så svårt?

  • Uffe skriver:

    Förbudet mot att släppa toalettavfall i sjön gör att många gör vad de behöver på land istället. Tyvärr finns det inte vattentoaletter eller torrdass på alla öar utan naturen måste användas. Urin försvinner snabbt ner i marken men det tar längre tid för fekalier och papper att försvinna. Speciellt klorblekt (vitt) papper verkar att ta riktigt lång tid på sig. Någon enstaka båtfarare har kanske planteringsspaden med sig men de flesta gör vad de behöver utan att gräva. Problemet med nedbrytning på land var tydligt på 70-talet när båttoaletter var ovanliga. En liten bit upp på land fanns pappren kvar lång tid efter att fekalierna försvunnit. Nedbrytningen går mycket långsamt. Flera år behövs. Numera kan man se just papper på varje avfart/rastplats längs de stora vägarna och det blir nog dessvärre samma syn på öarna.
    Min fundering är om det inte är så att det är pappret som är den egentliga boven. Pappret är svårnedbrytbart och kräver nog syre i den processen. Vad jag känner till så finns det inget djur som äter papper. Varken på land eller i vattnet. Pappret måste brytas ned.
    Varken mås eller fisk använder papper och heller inte den båtägare som inte vill ha stopp i tanken eller toan. Många medelhavsländer är föregångare. Speciellt Grekland. Där kastar man papper i papperskorg och inte i toa.

  • Per-Olof Sjöö skriver:

    Vad är problemet? Jo alldeles för många båtägare/tillverkare sitter fast i föråldrat tänkande!
    Har använt mulltoa i min båt under mer än tio års seglande i nordiska och brittiska vatten. Eftersom jag ligger i hamn tillräckligt ofta och då kan använda toaletterna i land, så har jag bara behövt tömma komposterat ”nr2” fyra eller fem gånger under dessa år (Soloseglar oftast).
    Tömning medför nedgrävning i marken alternativt tömning på internationellt vatten.
    Separeringstanken för urinet töms (ganska ofta) mycket enkelt på härför avsedda tömningsstationer eller på vanlig toalett!

    Fördelar med mulltoa: Inga hål i skrovet
    Inga läckande eller igensatta kopplingar, pumpar, slangar.
    Enkel installation
    Minimalt underhåll

    Nackdelar med mulltoa: ??
    /PO S

  • Mikael Vatsel skriver:

    Hur många toatömningsstationer har SXK vid sina blå bojar?
    De manuella som finns i anslutning till bojarna vid Norrviken, Huvudskär verkar fungera i alla fall.
    Läge för fler sponsrade manuella?

  • Kajsa Lemby skriver:

    Vår erfarenhet med en Hallberg Rassy 31 (4 ton) är att det är mycket svårt att förtöja vid den förhållandevis lilla tömningsflotten ifall det blåser över ca 5 m/s. Ibland ligger flotten nära land (t.ex. Huvudskär) och båt o flotte riskerar att driva alldeles för nära klipporna. Om vi ändå lyckas förtöja visar det sig ibland vara på ”fel sida” så sugslangen räcker inte fram till båten. Detta är tekniska besvär som borde gå att åtgärda relativt enkelt.
    Kajsa Lemby

  • Svenning Ericsson skriver:

    Servicekostnad /år =6000kr
    Ränta avskrivning ca 6000kr / år
    Människan kan maximalt åstadkomma 1,5g fosforgödning/dygn. Fosfor kostar ca 15kr/kg.
    Årskostnaden motsvarar ca 800kg fosfor. Vilket motsvarar ca 500 000 människodygn / tömningsstation o år.
    Varje toalettbåt motsvarar max 20 båt toabesöksdygn /år eftersom de allra flesta besök ca 80% sker iland…
    Med tanke på att Jordbruket tillför
    97% o de kommunala reningsverkens bräddningar samt industriutsläppen resten så kan man kräva att frågeställaren ger Svenska båtägare besked om varför just dessas fosfor skall bekostas 10000falt övrig övergödning?
    Tack för ordet.

  • Jan Åkerström skriver:

    Det besynnerliga är att jag inte har stött på problem alls gällande detta!
    Tidigare hade jag Portapotti och tömde den jättelagligt i därför avsett avlopp. Frågar man så har många avlopp som är tillräckligt dimensionerade för att hälla det i toaletten. Ofta har jag stoppat fullt fungerande sugtömningspipar i Portapottin.
    Sedan tre säsonger har jag 40 liters hålltank. Tömmer den när jag är vid en tömningsstation oavsett om den är halvfull eller full. Dom har fungerat där jag har varit. Inte stött på en trasig pump på tre säsonger. Jag seglar i Norrlandskusten och de flesta klubbhamnar har tömning….som fungerar! Många gästhamnar också. Men jag följer debatten och har förstått att jag måste vara ett undantag.
    Bara därför lär jag väl ramla på en massa trasiga pumpar till sommaren :(

  • Lars Wiklund skriver:

    Replik till Björn Olsson ang. Västervik:
    Jo, det är nog rätt att det finns 2 tömningsstationer där. Men den ena ligger inte i närheten av den stora inre gästhamnen öster om slottsruinen. Och den andra ligger helt fel för gästande båtar, på den andra sidan viken i ett oskyddat läge. Denna stora gästhamn borde vara skyldig att ha en välbelägen och fungerande tömningsstation inom det egna hamnområdet. Då skulle sannolikt flera båtägare vara laglydiga.
    Detta med tokigt placerade tömningsstationer är ett vanligt förekommande problem som framför allt drabbar gästande båtar. I större hemmahamnar brukar det finnas en fungerande lösning som gör det möjligt att vara laglydig.

  • M Molin skriver:

    Noterar att både Abborrar och Mås gör sin behov i havet utan konsekvens. Det minimala utsläpp som våra fritidsbåtar gör har ringa betydelse för övergödning eller bakterietillväxt. Lagen är ännu ett bevis för okunnighet hos våra politiker som behöver visa upp ”plakatbeslut. Möjligen kan det vara relevant med förbud i inre skärgårdar, farleder med tät trafik och utanför badstränder.
    För oss som seglar efter Norrlandskusten blir resultatet orimligt. Att som barnfamilj måste kryssa 30 sjömil för hitta en pump som ofta dessutom är ur funktion – är orimligt! Svårt att tänka mig någon som kan tycka något annat . Så riv upp denna lag gör om tänk rätt!

  • Lasse skriver:

    Tja, det var väl ingen direkt överraskning att det skulle bli så här. Egentligen undrar jag om detta förbud inte bara är en solidaritetshandling utan större praktisk effekt. Själv seglar jag mest på ostkusten kring Loftahammar och Västervik och använder för egen del i princip aldrig toaletten, bla för att den är för trång för mig som är närmare 2 m lång och inte helt mager tyvärr. Jag pinkar i en plastdunk typ spolvätska eller liknande som slängs efter varje säsong och som jag tömmer i land då och då antingen på någon ö eller i gästhamnstoalett. Bajjar gör jag antingen på gästhamnstoalett eller i torrdass på någon ö som jag passerar. Toaletten i båten används i stort sett endast av gästande kvinnor och tanken på ca 40 liter blir aldrig full under säsongen utan kan tömmas en gång per säsong i samband med uppläggningen. Så har jag gjort under många år och toatömningslagen innebar för mig bara att jag fick installera en däckstömningsutrustning på båten för kanske ca 1.000,- kr. Om jag vid något tillfälle går långt ut till havs utanför 12M-gränsen så passar jag på att tömma tanken då så det är gjort.

  • Michael Johansson skriver:

    Hej på er.
    Att toatömnings stationerna är ofta trasiga beror på dålig kvalité men framför allt att inget teĺefonnummer för felanmälan finns uppsatt.
    Detta skall vara ett krav från myndigheten.
    Hur ska vi annars få stationerna lagade?!
    Jag har hört kommentarer från ansvariga i båtklubbar att om vi har vårat nummer där så kommer folk bara att ringa hela tiden och vill ha stationen lagad.
    Hur ska vi ha det?
    Felanmälnings nummer på varje station och tillsyn av myndigheten 1 gång om året.
    SÅ SKA VI HA DET!

  • Anders Almén skriver:

    Fakta om båtlivet i Sverige 2019: ”Av de nästan 822 000 fritidsbåtarna som finns i Sverige är det ca 82 000 (10 procent) som har en toalett
    ombord.
    Av dessa är det ca 25 000 (3 procent) med en tank som endast kan tömmas till sjön, 33 000 (4 procent) har en bärbar toalett, 25 000 (3 procent) har en tank som kan sugtömmas via däcksbeslag och ca
    8 800 (1 procent) med direktutsläpp till sjön.” Med tanke på att det endast är 25000 båtar i Sverige som har möjligheten att sugtömma sin septiktank kan man fråga sig varför inte dessa båtägare tar kostnaden för sina egna fekalier, dvs. lägger ut fler stationer, bekostar och underhåller dem. Varför ska de som varken har båt eller båttoalett betala detta?
    Enligt Transportstyrelsen gäller detta: ”Enligt den s.k. Polluter pays-principen (förorenaren betalar) som gäller generellt inom nationell miljörätt, är det den som orsakar föroreningen som ska betala. Eftersom det är båtägarnas avfall så är det därför de som får stå för kostanden att anlägga mottagningsanordningar.” Inför därför båtskatt (bilskatt har vi redan) igen och dedikera pengarna till att göra båtlivet mer miljövänligt.

  • Kåre Lundberg skriver:

    Många av oss finner säkert lagen om förbud mot tömning av toalettavfall i havet som rimlig och positiv. Däremot finner vi att möjligheterna att kunna tömma avfallet är mycket svårt och med full ambition att följa lagen blir situationen fullständigt omöjlig. Det nämns ofta om bristen på möjligheter att tömma och att många stationer är ur funktion. Dock verkar de stationer som fungerar inte bli nämnvärt besökta. Varför ? Jag tror att hanteringen upplevs som omständig och tidskrävande. Att ta ut båten från förtöjning uppsöka station och åter förtöja , tömma och gå vidare innehåller för många moment som även tar tid. Kunde dessa moment reduceras och tömningen förläggas mer flexibelt i tid tror jag att tillämpningen att flytta över avfallet från båt till station skulle öka väsentligt.
    Hur ska det fungera?
    Hanteringen, apparaturen måste kunna komma till båten, bli mer mobil.
    Tex en vagn med pump, tank och slang ev. batteridriven. Förs fram till båten och tömmer den för att rullas tillbaka till stationen och flyttar avfallet från vagnen till stationen. Vid bryggförtöjning tror jag att det kan fungera enkelt. I naturhamnar bör utrustningen minskas till att bli bärbar och kanske med fler mindre tankar. En annan lösning är att göra båtens tankar mobila. Det systemet känner vi till sedan tidigare.
    Vad är då svagheterna med dessa tömningssystem?
    Tekniken, den måste vara mycket robust, enkel att hantera, lätta hålla ren, täta förslutningar för att undvika dåliga dofter då vi känner starkt obehag inför dessa. Klarar vi den utmaningen, vilket jag tycker vi bör kunna år 2020.
    Vem antar utmaningen?
    SXK kanske ? Där finns ju sedan tidigare liknande ambitioner och kapaciteter som tex. bojutläggningen runt kusterna. Vilket är mycket imponerande.
    Att beskriva, utmana, leda och utvärdera projektet.
    Andra ? Entreprenörer, tillverkare, teknikkonsulter. Här finns säkert en god affär om alla delar kommer på rätt plats och kanske med möjligheter att nå ytligare
    spridning

  • Knut Garshol skriver:

    Jeg har en Forgus 31 fra slutten av 70-tallet, som naturligvis ikke hadde dekkstilkobling for sugeslange etter dagens regler. Skulle jeg fortsette med Jabsco toilett på lovlig vis, så måtte det til nytt hull i dekk og dessuten ny holdingtank (som hadde lekkasje). Men enda viktigere var at jeg ikke kunne forestille meg å legge opp dagen etter lotteriet med fungerende tømmestasjoner! LØSNING: Installerte komposteringstoilettog kunne støpe igjen et par skrog-gjennomføringer, kastet ut holdingtanken og en del slanger, fikk mer plass og komposteringsdingsen paset akkurat på plassen etter Jabsco-en. Perfekt! Null problem og bare fordeler.

  • Kenneth skriver:

    Då vi ofta seglar lite längre distanser på internationellt vatten så spolar vi toan rakt ut i sjön efter varje besök. Detta är lagligt. Vid de tillfällen vi går kustnära så använder vi naturligtvis hålltanken för svartvatten och försöker tömma den i därtill avsedda tömningsstationer. Jag skriver ”försöker”, då de ofta är ur funktion eller saknas helt.

    Det är vid dessa tillfällen inte rimligt att för maskin gå ytterligare distans för att på vinst eller förlust leta efter en fungerande toatömningsstation och dessutom, genom detta, få det svårare att hitta ny gästhamnsplats framåt kvällen. I alla fall på Svenska Västkusten. Vi har gjort detta några gånger och det blir löjligt. Både ur miljöhänsyn, då maskinen får gå ytterligare timmar, men också ur sunt-förnuft-hänsyn, då det utan omsvep kan gå flera timmar för att KANSKE hitta en fungerande tömningsstation. Det har hänt oss några gånger, då vi faktiskt vill vara laglydiga.

    Eller så kan man sitta i telefon och ringa runt och välja hamn efter fungerande toatömningsanordning. Vi har provat detta också. Vi vill vara laglydiga. Men man ska då alltså inte i första hand besöka den hamn och det område man vill bese, utan det som avgör vilken hamn man ska gå till är toatömningsapparaten. Hela processen blir orimligt. Det var väl ändå inte så här man tänkte, att det ska vara jättesvårt att vara laglydig. Vi är 2 pers på vår båt och behöver inte tömma svartvattentanken så ofta. Den rymmer bara 45 liter liter men det räcker flera dagar. Frustrationen är ändå stor när man vill tömma den och tömningsapparaten är ur funktion eller saknas.

    Så – det man då gör, om svartvattentanken är full, är samma sak vi kustfolk gjort i generationer: man går ut en sväng så man inte ligger nära någon ankarvik, och pumpar ur några liter så man klarar natten. Sedan hoppas man såklart på att hitta en tömningsstation nästa dag, om man inte först seglat långt ute till havs på öppet vatten och tömt tanken under dagen.

    Om detta upprepas ofta, jag menar att man hela tiden stöter på ej fungerande toatömningsapparater i hamnarna man kommer till, så ledsnar man till slut och förbereder därför sin hamntid genom att se till att tanken inte är proppfull när man ska lägga sig i gästhamn för natten. Man vill slippa gå ut en sväng igen om toatömningsapparaten är ur funktion, eller saknas helt. Är detta ok? Absolut inte! Men skapar man en toalag som man vill att båtfolk ska hålla, så bygger det i sin tur på att det finns fungerande toatömningsapparater. Om det sedan inte gör det så gäller fortfarande det gamla ordstävet: Nöden har ingen lag.

  • Björn Olsson skriver:

    Det verkar som vi sjöfarare, bokstavligt talat, skiter i förbudet. Vi seglar på ostkusten och har Västervik som hemmahamn. I Västervik finns två toatömningsstationer och på ingen av dem är det kö och de fungerar båda två. Som jag ser det så borde det vara kö vid flera tillfällen under en dag.
    En lite ovetenskaplig tanke: Om man lämnar farleden utanför Västervik för att gå in till staden eller någon av gästhamnarna som finns där och dessutom lägger till alla de som har Västervik som hemmahamn, så harmonierar inte antalet latrintömmare med antalet båtar. Det borde, tidvis, vara kö vid båda tömningsstationerna. Man kan då undra var deras latrinavfall hamnar!!!

    Björn Olsson, OffCourse, Västervik

  • Lars Wiklund skriver:

    Ja, det här är för bedrövligt. Vi som använder våra båtar flitigt utefter de svenska kusterna tvingas vara lagbrytare, så som läget är med det här. Några exempel från vår seglats sommaren 2019:
    – Västerviks gästhamn hänvisade till en tömningsstation på andra sidan viken (utanför gästhamnsområdet) som inte gick att använda eftersom den låg helt oskyddad vid rådande kraftiga vindförhållanden. Resultat: ca 200 gästande båtar saknade tömningsmöjlighet.
    – Arkösunds gästhamn har en tömningsstation som är placerad vid en hög, mycket svåråtkomlig kaj som bara går att nyttja vid lugna väderförhållanden.
    – Skanssundets gästhamn utanför Södertälje hänvisade till en tömningsstation som drivs av angränsande båtklubb. Den var ur funktion även vid detta års besök, samma sak förra året.
    – Södertälje gästhamn har en tömningsstation intill båtmacken som inte var åtkomlig p.g.a. förtöjd stor motorbåt utan närvarande skeppare.
    Mina täta kontakter med tillsynsmyndigheten (Transportstyrelsen) i denna fråga har hittills varit resultatlösa. Jag anser att kommunerna måste ta över tillsynsansvaret och se till att kommunens gästhamnar uppfyller de krav som lagstiftningen ställer. De är ju enligt regelverket skyldiga att erbjuda sina båtgäster tömningsmöjligheter.
    /Lars W

  • Jan Angner skriver:

    Det var lätt att förutse att det skulle gå så här. Det hade varit mycket bättre att satsa på torrdass på land i frekventa hamnar, utbildning i hur man bajar i naturen, dvs gräver ner sina fekalier och lära sig att kissa i behållare som man tömmer i land nästa gång man lägger till. Dessutom borde SXK informera om, och förorda, komposteringstoa på båt. Det finns sådana utmärkta lösningar exv https://www.blue-peter.net/miljotoalett/natures-head.html

  • Ulf skriver:

    Funderar på nyttan med nöjet. Skulle vara intressant att få konkreta mätningar så vi kan se förbättringarna!

  • Todde skriver:

    Hej,
    Förvånansvärt svårt att få septitanken tömd i Sverige. Hoppas det blir bättre snart. Håll skärgården ren organisationen upprtthåller på många ställen i Finland septistationer.
    Mvh.
    Carl-Johan Thodén
    S/y Nonja, NJK

  • Anders Almén skriver:

    Inför båtskatten igen på båtar över t.ex. 25 fot, så kan pengar från den gå till att sätta upp tömmningsstationer lite här å där och också för att underhålla dem. På det viset kan båtägarna själva få betala sina tömmningsstationerna och inte de som är båtlösa eller har mindre båtar där man enkelt och smidigt gör ifrån sig direkt över relingen.

  • Gustav Rydelius skriver:

    Jag visste inte att det finns ett förbud att ta ut avgift för toatömning. Bensinmacken i Saltsjöbaden tar 250:- för tömning. Dumt och orimligt tyckte jag, men är det alltså olagligt?

  • M Flinck skriver:

    Mina erfarenheter från Västkusten sommaren 2019 är att en hel del tömningsstationer inte fungerade men vad jag anser är ett större problem är placeringen av stationerna; långt in i ett hörn dit det inte går att manövrera båtar över 30 fot och flertal stationer med begränsat djup på ca 1,5 m eller att det tillåts förtöjning för andra ändamål vid stationerna.
    Det ska vara lätt att göra rätt, men det gäller verkligen inte toatömning.
    Jag anser att Kryssarklubben borde utöva påtryckningar på länsstyrelserna och regionerna så att det finns toaletter och tömningsstationer. Båtlivet bidrar med stora summor via bl a bränsleskatter till staten. Det är inte mer än rimligt att en del av dessa pengar skulle gå tillbaka till kustkommunerna för att kunna tillhandahålla exv toaletter.

  • Rolf Stålebrant skriver:

    Det är bra med sugtömning och vi använder det när det finns. Problemet är inte bara att det finns för få sådana stationer, utan att de som finns inte används.
    Sommaren 2019 var vi ute i sex veckor utmed den svenska kusten och noterade då, när vi såg någon som använde sugtömningen, som fanns i praktiskt taget alla hamnar. Vi såg två (2) svenska båtar som gjorde det! Ingen med flagga från andra länder.
    Dags för upplysning i hamnarna? Även på utländska tungomål?

  • Bertil Nordqvist skriver:

    Svårt att hitta fugerande toa-tömnings-stationer

    I många år före 2015 hade det pratats om förbud mot att tömma båt-toa i sjön. Jag hade funderat rätt länge för det, på installera en toa-tank. Men min båt är rätt liten – en 29 fot – skulle bara få plats med en toa-tank på ca 25 liter. Då måste man nog tömma varannan eller var tredje dag – och det skulle nog ofta blir långa omvägar på många sjömil, vilket med en segelbåt inte känns rimligt.

    Jag köpte därför och installerade en Airhead, en separerande kompost-toa.
    Först placerade jag fläkten, som är nödvändig, i taket på toa-utrymmet
    men den hördes för mycket. Jag flyttade fläkten till under akterdäck med utlopp i akterspegeln.
    Det blev lite längre rör, har använt avloppsrör från Biltema med diameter 50mm – inget ljud och ingen lukt i båten vad jag känt hittills. Det fungerar bra – är ute ca 4 – 5 veckor per sommar, sällan mer än 2 personer ombord. Behöver tömma nr 2 en gång per år och nr 1 blir ungefär var tredje eller var femte dag – lämpligen på rätt ställe i en gästhamn eller bakom ett träd.

    Bertil Nordqvist Vindö 32 Västerås

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar