Nytt forskningsfartyg för Österjön

Stockholms universitet inviger på onsdagen sitt nya forskningsfartyg Electra av Askö som ska undersöka Östersjöns vatten och bottnar. Två gyrostabilisatorer ska minska ”besättningens fiskmatning” och göra arbetet ombord mer effektivt.

Östersjön mår inget vidare. Det framkommer gång på gång av undersökningar och risken är stor att läget förvärras ytterligare.
– Det känns paradoxalt när jag är ute och seglar, säger professor Johan Rockström vid Stockholms universitet.
– Skärgården är ett av världens vackraste ekosystem, men när vi lägger till och jag drar på dykmasken och hoppar i syns tydligt spåren av övergödning, nedskräpning och hur mycket stryk Östersjön har fått ta under ytan, säger Johan Rockström.

Och Östersjön måste tåla mer stryk oavsett hur snabbt utsläppen minskar. Bland annat har det lagrats tjugo gånger så mycket fosfor på land runt Östersjön de senaste femtio åren jämfört med vad som redan finns i det grunda innanhavet, enligt Stockholms universitets sammanställning från flera källor. Fosfor och kväve är näringsämnen som bland annat kommer från lantbrukens gödsel, hushållsavlopp och industrin. Utsläppen leder till övergödning med bland annat algblomning, syrebrist på botten och störda förhållanden mellan olika organismer i vattnet.

Mätningar av utsläpp i Östersjön har pågått sedan 1960-talet och publicering av resultaten har lett till kraftigt minskade utsläpp av flera skadliga ämnen. Utbyggnaden av de stora avloppsreningsverken och att pappersindustrin på 1990-talet bytte klorblekning mot andra metoder, hade sitt ursprung i provtagningar längs Sveriges kust som ledde till opinionsbildning och lagstiftning.

Inom forskningsvärlden är man överens om att ju mer man vet om tillståndet i havet, desto större är chansen att dra slutsatser och på olika sätt motverka fortsatt försämring. Hur fort sprider sig exempelvis övergödslingen på land till havet? Där kommer det nya fartyget Electra in i bilden.
– Vi har en unik kombination av utrustning ombord, säger Christoph Humborg som är professor och vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum som driver Askölaboratoriet och äger Electra.
Fartyget är utrustat med strömmätare med dopplereffekt som mäter strömmar i realtid, sonar som kan se hundra meter ner i bottensediment, vattenhämtningssystem, sedimentprovtagare som når åtta meter ner och annan analysutrustning med positionering på centimeternivå.
– Ny teknik gör att fler parametrar kan mätas med högre precision. Vi kommer att kunna göra analyser som vi tidigare inte har klarat av eller som tagit längre tid eller varit dyrare, säger professorn entusiastiskt när han visar runt På Kryss ombord.

I anslutning till aktre däcket där de flesta provtagningar görs finns ett labb.
– Vissa analyser, exempelvis syrehalt, måste göras när proverna är färska, säger skepparen och teknikern Mattias Murphy.

Utöver de mer precisa och komplexa mätningarna ser skeppare Murphy fram emot att besättningen ombord får en bättre arbetsmiljö jämfört med exempelvis på fartyget Aurelia som Electra nu ersätter. Två stora gyrostabilisatorer, av märket Sea Keeper, ska minska krängningen i sida och underlätta arbetet.
– Det blir ibland mycket fiskmatande från forskarnas sida när vi gör provtagningar, nu hoppas vi att det ska bli mindre av det även i grövre sjö, ler Mattias Murphy.
De två gyrona snurrar med 3800 varv per minut men behöver cirka 40 minuter för att komma upp i maxeffekt. Att stänga av gyrona tar uppåt fyra timmar.
– När vi testat under sommaren har krängningen minskat med cirka hälften när vi använder gyrona. Skillnaden är påtaglig och jag tror att investeringen kommer att betala igen sig, säger Mattias Murphy.

Electra kastar loss för sitt första skarpa forskningsuppdrag i slutet av oktober.

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

forskning, miljö, Östersjön