Diesel sanerat: fler miljöbomber väntar på botten

Fartyget Thetis ligger på 30 meters djup och har kunnat undersökas med dykare. Saneringen skedde med fjärrstyrda undervattensfarkoster och en gripklo syns till vänster i bild. Bild: HaV

Regeringen satsar 250 miljoner på att sanera ägarlösa vrak som är miljörisker. Den första saneringen blev klar i december och utfördes med fjärrstyrda undervattensrobotar.

Fartyget Thetis sjönk utanför Smögen i Bohuslän 1985. Trots att det blåste hårt gick det trettio meter långa fartyget hemåt utanför den skyddade Sotenkanalen. Thetis var fullastad med sill och och hade cirka 22 kubikmeter diesel kvar i tankarna. Kraftig sjö slog trålen av däck och den fastnade i propellern. Thetis slog runt och sjönk bara en sjömil från hemmahamnen. På grund av oklara ansvarsförhållanden har inget krav på bärgning lett till resultat och vraket har blivit liggande. Tiotusentals dieselolja har läckt ut under åren och saneringen, som blev den första i en stor satsning. var knappast någon framgång miljömässigt. Av de 22000 litrarna ombord kunde bara 730 saneras och det från dagtankarna som var relativt intakta.

Men Havs och vattenmyndigheten, HaV ser saneringen som en framgång eftersom tekniken visade sig fungera och kan tillämpas på andra vrak och vid mer komplicerade saneringar.
– Metoden att undersöka och sedan sanera vraket med hjälp av fjärrstyrda undervattensrobotar fungerade. Oljan som fanns kvar ombord kunde tas omhand och nu kan vi fortsätta med samma metod på andra vrak, säger Christer Larsson på HaV.

Saneringen av Thetis gjordes i december förra året och pågick under ett par veckor. Kostnaden landade på totalt 4,7 miljoner kronor. Sammanlagt 25 miljoner kronor per år, under en tioårsperiod, har anslagits från staten för att undersöka och förbereda sanering av sjunkna fartyg.

Kustbevakningen och olika företag har tidigare genomfört ett antal saneringar av nyare vrak där det finns ägare och fartygen är försäkrade. Saneringen av Thetis är första gången som en svensk myndighet tar fram en modell för vraksanering och genomför tömning av olja ur ett äldre, ägarlöst vrak. Det är ännu inte beslutat vilket vrak som står näst på tur.
– Ett som står högt på priolistan är Harburg som ligger mellan Lidingö och Waxholm. Det läcker olja och kan bli nästa saneringsprojekt, säger Christer Larsson och konstaterar att många faktorer har betydelse.
– Eftersom det ligger mitt i en av Sveriges mest trafikerade farleder krävs det sannolikt att trafiken dirigeras om för just Harburg.

Ett trettiotal vrakplatser är identifierade som miljörisker. Bild: HaV

Långtifrån alla kända miljöfarliga vrak i Sveriges närhet kommer att saneras. Exempelvis de nitton tyska fartyg med ammunition som medvetet sänktes efter andra världskriget utanför Måseskär. I lasten finns kemiska stridsmedel som läcker ut spår av senapsgas.
– De ligger på ett par hundra meters djup vilket gör en sanering mycket komplicerad. Dessutom riskerar gifterna att spridas på ett sätt som är sämre än att man låter vraken vara och inför ett fiskeförbud i området, säger Christer Larsson.

Sammanlagt ett trettiotal vrakplatser är identifierade som akut miljöfarliga. Se karta här.

Sammanlagt finns cirka 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster varav 300 har klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer och Chalmers Tekniska Högskola.

Klicka här för att se video från saneringen av Thetis.

Dagtankarna på Thetis innehöll över 700 liter diesel. Bild: HaV

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

HaV, havsmiljö, miljö, Östersjön, Sydkusten, västkusten