Växterna som stoppade segelbåtarna

[På grund av ett tekniskt fel anges fel publiceringsdatum för denna artikel.
Publiceringsdatum är 23 september.]

Minst tre segelbåtar fastnade i upp till ett dygn i vattenväxter i Roxen förra helgen. Enligt experter ligger en kombination av orsaker bakom problemet som inte har någon självklar lösning.

Tidigt på lördagsförmiddagen den 14 september började Håkan Lindhe och hans kompis förbereda sig för ankomsten till hemmahamnen. Med halvvind i solgasset på sjön Roxen syntes inloppet till Kinda kanal mindre än en distans bort i syd. Då syntes plötsligt en skog av vattenväxter under båten och snart gick farten ner till nära noll. Någon minut senare stod båten still med fyllda segel. Runt båten var ytan täckt av vattenväxter som också snärjt sig fast i kölen. Först efter att ha drivit in på grund i leran kunde Håkans båt så småningom dras loss och sedan lägga till i hemmahamnen först efter att solen gått ner på lördagskvällen. Ytterligare två båtar fastnade i växterna i samma vik. Problemet med vattenväxter är känt sedan ett par år i Roxen och nu överväger Håkan Lindhe och andra båtägare att flytta båten till Östersjön.

Den allmänna uppfattningen har varit att växterna i Roxen är Vattenpest, men enligt experter är det både invasiva främmande arter som Smalbladig vattenpest och inhemska arter som orsakar problemen. Efter att På Kryss publicerade artikeln om händelsen i Roxen har flera läsare hört av sig med liknande berättelser längs Östersjökusten från Bottenhavet och ner till Småland.

På Kryss har låtit två experter analysera närbilder på växterna i Roxen och från fritidsbåtshamnarna i Linköping som ligger i Kinda kanal / Stångån. Slutsatsen är att det handlar om både de inhemska arterna Hornsärv och Bandnate samt den främmande arten Smalbladig vattenpest.
– Växterna i Roxen är framförallt Smalbladig vattenpest, säger Jakob Bergengren, miljöingenjör på Tekniska verken i Linköping.
– Problemet är stort och vi ser ingen lösning på det nu. Upp till fem ton vattenpest fastnar i våra vattenkraftverk varje dag under sommaren. Men växterna vid fritidsbåtshamnarna i Stångån är den inhemska Hornsärv och Bandnate.

Varför har växtligheten ökat så kraftigt just nu?
– Det är en kombination av orsaker. Det har varit en relativt varm och solig sommar som gynnar de här växterna som har god tillgång till näring i Roxens och åns vatten. Sedan hade det blåst mycket under veckan innan händelsen med båtarna. När vattnet strömmar av vinden och det är lågt vatten slits växterna loss från botten. När de driver fram som små öar drar de med sig ytterligare växter och så blir det en ansamling av växterna i viken in mot åmynningen.

Ser du någon lösning på problemet?
– Att mekaniskt ta bort växterna som båtklubbarna gör i dag fungerar på kort sikt, men är inte hållbart. När växterna väl har etablerats så är de kvar. Det är svårt att göra något åt det, men en starkt bidragande orsak är näringen från jordbruket. Men så länge man odlar så mycket på Östgötaslätten så tillförs näringen.

Mora Aronsson är expert på kärlväxter vid Artdatabanken och drar i stort sett samma slutsatser som Jakob Bergengren.
– Orsaken i grunden är troligen orsakad av klimatförändringen, men växterna är också beroende av näringstillgången i vattnet, säger Mora Aronsson som tror att den väldigt kraftiga växtligheten kan slå ut sina egna livsbetingelser.
– När det gäller vattenväxtdynamik framöver så är det svårförutsägbart när man inte vet orsakerna till att exempelvis Hornsärven har ökat så kraftigt just i år. Det beror säkert på hur vintern blir och nästa sommar. Jag har varit med om liknande massförekomster med Vattenpest och Smal vattenpest och då har växterna under några år gjort slut på överskottsnäringen i sjön och sedan blivit ett diskret inslag i sjöns vegetation, samtidigt som vattenkvalitén förbättrats radikalt – om samma sak kommer att hända med växterna i Roxen går inte att gissa sig till.

Kan en röjning av växterna som båtklubbarna gör i dag förbättra situationen?
– Det är helt okej, växerna är inte hotade eller fridlysta – det är tvärtom bra att man tar bort så mycket som möjligt och komposterar för att inte näringen i växten ska ”föda” nästa års tillväxt, säger Mora Aronsson.

Roxen är en grund sjö, medeldjupet är 4,8 meter, och växterna trivs bra i grunda vatten som nås av solljus. I sjön Åsnen har man framgångsrikt minskat växtligheten genom att helt enkelt täcka sjön med säckväv spända över stora träramar som flyter på vattnet.

Det finns ingen undersökning som redovisar hur stort problemet med vattenväxter är i Sverige. I Storbritannien står vattenpest för den största enskilda kostnaden för att bekämpa en invasiv art. Motsvarande över 100 miljoner kronor beräknas saneringen kosta varje år, enligt en rapport från 2011.

Problemet med vattenväxter har fått många båtägare längs Göta kanal att överväga flytt av sina båtar ut till hamnarna i Östersjön. Även om det inte finns någon självklar lösning på problemet med vattenväxter så finns det ett exempel på ett omfattande problem som hotade ekosystemen i många sjöar, men som i dag inte utgör ett akut hot. Sjöar i Sverige försurades krafigt under 1970-talet av främst sulfatutsläpp. Hela ekosystem och många fiskarter slogs ut eller riskerades att försvinna. Men en kombination av kalkning i sjöar och minskade utsläpp har lett till att ekosystemen har kunnat bevaras eller återupprättas i de flesta drabbade områden.

Fram till årsskiftet hade ingen myndighet i Sverige övergripande ansvar för att stoppa spridningen av vattenväxter som Smalbladig vattenpest, Vattenpest eller någon av de inhemska arterna. Men sedan januari har Havs- och vattenmyndigheten, Hav, det centrala ansvaret för vattenlevande invasiva växter. Utredaren Susanne Eriksson på Hav konstaterar att problemet med de invasiva vattenväxterna är väl känt och att problemen särskilt har uppmärksammats de senaste varma somrarna med lågt vatten.
– Det finns tre invasiva vattenväxter som etablerats i Sverige och sprids. Smalbladig vattenpest är med på EU:s gemensamma förteckning och det är länsstyrelsen som beslutar om vilka åtgärder som ska sättas in. Vattenpest och Sjögull är däremot ännu inte reglerade, säger Susanne Eriksson och fortsätter:
– Vi jobbar för fullt med att ta fram en nationell förteckning över arter som är problematiska för Sverige och Vattenpest och Sjögull är kandidater till den förteckningen. Innan man prioriterar och eventuellt bekämpar krävs först en ekosystemtjänst och kostnadsnytto-analys.

LÄS MER: Fastnade i växter och drev på grund [ pakryss.se 17 september, 2019 ]

Johan Boström
johan@pakryss.se

 

 

 

 

inlandsfarvatten, miljö, Östersjön, vattenpest