Mitt På Kryss
Insändare: Små påpekanden
Några fel bland ganska många. Sid 51 i nr 2-2013 Överkurs – en sjömil är enligt alla tillgängliga uppgifter 7421,43 meter. (Svensk traditionell sjömil). Detta mått överensstämmer med en geografisk mil.
En sjömil är helt riktigt inte det samma som en nautisk mil. En nautisk mil skrivs förkortat helt korrekt med M. Inte som man ganska ofta ser nm. Detta är förkortningen för nanometer ( Många båtskribenter skriver bränsleförbrukning l/nm vilket blir ganska löjligt eftersom en nanometer endast är en miljarddels meter.
Inte heller skrivs det Nm. Detta är förkortningen för Newtonmeter som är ett uttryck för kraft, och detta uttryck passar lika illa att använda för ett längdbegrepp på 1852 m (man ser ofta båda dessa förkortningar i PÅKRYSS) Kan Du som chefredaktör påpeka detta för dina medarbetare, det påverkar ju inte den journalistiska friheten.
Ett annat fel som alldeles för ofta slinker igenom korrläsningen är 220v i reportage om landström och andra reportage som handlar om elektricitet. Korrekt är 230v som är den lagstadgade spänningen i enfasanläggningar. Det är mer än 20 år sedan detta infördes.
Ett annat fel som har kommit att dominera längduppgifter på båtar är fot som har återinförts i Sverige om längd på båtar. Jag är så gammal att jag har upplevt att man uttryckte båtlängd i meter, detta gjordes ända till några skribenter fann för gott att självsvåldigt återinföra foten som längdmått. Det har gått så långt att man räknar om den metriska längdangivelsen på Pelle Petterssons Maxibåtar till fot.
Det har också återinförts måttet tum på tågvirke och andra detaljer i ombordvärlden. Detta ger vid handen att den skribent som anger tågvirke och annat i tum och fot har använt sig av utländskt, självöversatt, material utan att ha angett källan.
Vid en kontroll av när det metriska systemet infördes i Sverige lärde jag mig att det metriska systemet infördes 1 jan 1889 som enda lagliga mått för längd och vikt.
Detta ger att båtskribenter använder mått som har varit olagliga i mer än 124 år (min farfar föddes 1889 och har varit död sedan 1954.) Detta ger vidare vid handen att de flesta båtskribenter är något efter sin tid…….eller?
Vilken längd på foten menar de Engelsk eller Svensk? Vi har också funderingar på längden på den tum de refererar till Engelsk tum, Svensk tum, verktum eller decimaltum.
Det finns en uppsjö av konstiga tum och fötter, det är därför det var så bra redan1889 då metern infördes som enda lagliga mått. En meter är en meter även i andra länder.
Med vänlig hälsning
Anders Bergström
Varför kan inte sjöfolk gå över till km? Tom i England har man ju övergett alla gamla måttenheter till gram och meter.
Vad är det som är så heligt med babord, styrbord, sjömil och knop?
Det stämmer. För flera år sedan bestämde sig den dåvarande redaktionen för ”M”. För redaktionens del vill vi bara vara konsekventa …
Det finns ingen regel eller SI-standard för förkortning av nautiska mil.
Se: https://www.bipm.org/en/si/si_brochure/chapter4/table8.html
Note d):
”As yet there is no internationally agreed symbol, but the symbols M, NM, Nm, and nmi are all used….”
IMO (som ju bör uppfattas som ganska tongivande i sammanhanget) rekommenderar f.ö. NM (båda versalt) i sitt cirkulär: SN.1-Circ.243 – Guidelines For The Presentation Of Navigation-Related Symbols, Terms And Abbreviations
Om det sedan bör tillämpas även i ”god svenska” är ju en annan sak.
Men något entydigt svar på vad som är rätt eller fel är nog svårt att finna.
Mycket blev mer rätt i Anders Bergströms inlaga, dock med ett undantag.
Det är inte 230v utan 230V.
Det är härligt med entusiaster. Till och med när de märker ord på felskrivningar som många kanske inte skulle uppleva som fel. Anders B har förstås rätt i sak, men tar i lite för hårt. Att använda gamla välbekanta mått som inte ingår i SI-systemet är knappast olagligt, varken i journalistisk eller annan litterär text. Däremot är SI-systemet normalt det lämpligaste i faktarutor, tabeller och liknande.
Men om Anders B (och redaktören för På Kryss) nu vill uppfostra skribenter och läsare bör även sättet att skriva god svenska vara riktigt. Man skriver således 230 volt eller 230 V, man skriver newtonmeter (och inte Newtonmeter) liksom newton (och inte Newton), man specificerar svensk fot eller engelsk fot (inte Svensk eller Engelsk), man tankar diesel (inte Diesel) osv. Att använda begynnelseversal på fel ställe tycks bli allt vanligare.
Givetvis heter de gamla herrarna fortfarande Isac Newton, Rudolf Diesel, Alessandro Volta osv, när texten handlar om dem.
Och både minustecken och tankestreck är längre än avstavningsstreck och bindestreck. Men det vet bara ett fåtal journalister, redaktörer och tidningsmakare.
Med hälsningar från en annan entusiast.
1 Nm (Newtonmeter) är antingen enheten för arbete eller vridmoment. Enheten för kraft är 1 N (Newton).
Mvh
K.W.Jessen