På Kryss med Fingal – Dag 47.

Efter lite morgonäventyr uppe i Smygehuks fyr fortsatte vi nu norrut mot Ystad. En stad där jag för många år sedan tillbringade en fin sommar, och som därför ligger mig varmt om hjärtat. För trots den bistra uppsynen man som seglare möts av i form av hamnens industriområde är staden helt fantastisk. Kullerstensgränder som omges av klätterväxtbeklädda små stugor, kritvita stränder och en otroligt gästvänlig befolkning. Man skall som seglare helt enkelt inte döma hunden efter håret, utan ge den skånska pärlan en chans.

 

Vi på fingal hade turen att slängas direkt in i stadens vals. Eller, folkdans, om man nu skall vara exakt. Nere vid gästhamnen anordnas en gång i veckan under hela sommaren folkdanskvällar, med traditionell musik och danssugna själar. Vi packade på oss kameran och deltog glatt. Inte nog med att vi sänkte medelåldern markant, utan Rebecca fick sig även en och annan beundrare. Vi fick oss även ett snack med dansfantasten Tommy Arvidsson, som såg mycket glad ut över att ungdomar vågade sig ut på dansgolvet. ”Tyvärr är folkdansintresserande ett utdöende släkte, för unga har inte det intresset.” han tror att lösningen hade varit att ha med folkdans som en obligatorisk punkt i skolundervisningen, då det är en stor och viktig del av den Svenska kulturen.

 

När dagen började närma sig kväll styrde vi våra steg in mot staden, där Ystad Jazz Festival äger rum för fjärde sommaren i rad. Johan, som är en riktig jazzfantast, blev helt till sig. Tyvärr gjorde inte biljettpriserna oss lika lyckliga, men efter lite övertalning hos rätt person lyckades vi knipa tre pressinträden till kvällens avslutningskonsert med den Sydafrikanske musikern Hugh Masekela.

 

Helt klart en mycket fin dag!

Med vänliga hälsningar

Sanna Halt

Fingal