AIS klass B möjlig att följa på alla hav

SY Manuelas AIS-spår under en period efter att skepparen Carl Rosell vänt mot Sydafrika för reparationer. Sändarens uteffekt är 2 watt liksom andra klass B-transpondrar.

Nya satellitnätverk gör att det numera går att följa även Klass B-transpondrar, som sänder med bara två watt, över hela världen.
– Det var tanken redan från början och nu ser vi att det fungerar, säger Håkan Lans, en av upphovsmännen bakom AIS-tekniken.

Orbcomm har det mest heltäckande nätverket av satelliter som kan ta emot signaler från ais-transpondrar. 18 satelliter i fyra olika banor täcker i stort sett hela jorden. Det finns andra mindre omfattande satellitnätverk. De kostsamma satellit-tjänsterna är utvecklade för redare och myndigheter för att följa fartygstrafik. Enligt svenska och internationella regelverk krävs AIS-sändare på i stort sett alla passagerarfartyg i internationell trafik eller över en viss storlek. För sjöfarten krävs AIS-utrustning av så kallad klass A som sänder med 12 watt och med uppgifter om bland annat identitet, position, hastighet och destination i datameddelandena.
Men de betydligt enklare och billigare klass B-transpondrarna sänder med en lägre effekt, 2 watt, och med mindre information i meddelandena. Klass B-transpondrar är populära bland fritidsbåtsägare, framförallt för att bli sedd av andra fartyg. Men i takt med att satellitnätverken byggs ut har också möjligheten att följa enskilda fritidsbåtar ökat.

Carl Rosells Storfidra Manuelas AIS-spår från Orbcomms satellitnätverk under finalen mot Kapstaden.

Ett exempel är långseglaren Carl Rosell som seglat från England via Atlanten ner i Södra oceanen i ett försök att segla jorden runt non-stop. Ett skadat vindroder tvingade Carl att vända och segla till Sydafrika för reparation. Under större delen av den fem månader långa resan har Carl haft sin AIS-transponder av klass B påslagen. Carls båt SY Manuela har därför gått att följa av bland andra På Kryss redaktion.
– Den lägre uteffekten från en klass B-transponder har liten betydelse när det gäller att fånga upp signalen från en satellit. Så länge man är i ”line of sight” så går de där signalerna hur långt som helst. Kom ihåg att astronauterna sände med åtta watt från månen direkt till jorden.
Håkan Lans är nöjd med att AIS blev en världsstandard för både sjöfarten och flyget även om många viktiga detaljer från ursprungskonceptet inte finns med i specifikationerna.
– Flera säkerhetsaspekter har gått förlorade. Bland annat ville vi att varje enskild transponder skulle ha en kortläsare så att befälhavaren kunde identifiera sig med ett unikt identitetskort. Även fakta om transpondermodell och programvara hade vi specifierat skulle ingå i signalen, med tillverkarna ansåg att det var för krångligt och dyrt, säger Håkan Lans som har sin bakgrund i försvarsindustrin.
– Möjligheten att skapa falska signaler skulle inte varit möjligt om man följt de specifikationer som vi tog fram, säger Håkan Lans.

George Best har varit med i utvecklingsarbetet med Orbcomms satellitnätverk med AIS-mottagare.
– Täckningen är i stort sett global. De havsområden vi har störst problem med är delar av Östersjön och Kinesiska sjön. I bägge områdena finns störande radiovågor som exempelvis från rysk radar och i Kina finns en hel del radioutrustning som inte följer internationella standarder. Störningarna är inte värre än att ett fartyg går att följa, om än inte med samma täta uppdatering som i andra områden.

Johan Boström
johan@pakryss.se

AIS, långfärd, teknik