Båtbottentvätt – nej inte i år heller

När Skärgårdsstiftelsen havstulpanvarning kom förra året var vi i Halland på väg söderut. Ingen möjlighet att tvätta båten i hela södra Sverige.

Jo, det fanns spolplatta på ett par platser, men ibland saknades kran och ibland en tvätt. Ystad var möjligen det ställe där det skulle ha gått att lösa, men ingen information fanns på plats och botten på Fingal och Skärgårdsströvaren förblev beväxta och med allt större havstulpaner.

Vi badade och tvättade av det värsta, men det blev ett par timmar med högtryckstvätt när vi tog upp båten i början av augusti.

I Karlskrona såg vi en bemannad tvätt, men då var båten sjösatt bara nån vecka tidigare och våra bottnar blänkte fortfarande. Sedan för någon vecka sedan i södra Kalmarsund, kom årets första havstulpanvarning!

I Kalmar trodde gästhamnskontoret att ”marinan” i hamninloppet hade en tvätt. Det hade de inte. Tror vi – de kunde knappt svara på frågan och vi får hoppas att det bara är dålig intern kommunikation eller sommarjobbande ointresserade personer eftersom frågan inte väckte någon reaktion alls.

Lite längre norrut, i Mönsterås, kanske det skulle finnas en tvätt, men Hamnkontoret kände inte till någon tvätt. Efteråt har vi förstått att det kanske är en liten mobil tvätt som är som en uppgraderad släpvagn som kunde köras till hamnen. Helt säkert hade en segelbåt inte kunnat tvättas och troligen hade Skärgårdsströvaren varit för stor för en mobil tvätt … Ingen tur där heller.

Ytterligare lite norrut ligger Västervik, som är en plats för många marina verksamheter och många fritidsbåtar. Säkert skulle det finnas en tvätt här.

Vi ringde ett par timmar innan och ”Oskar” sade att jo då, han skulle kolla och ringa tillbaka. Senare på dagen gick vi själva in i den kommersiella gästhamnen och pratade med hamnkaptenen själv som försökte ringa en person som kunde köra tvätten.

Vi lade oss att vänta bredvid tvätten, men nån timme senare hade vi tröttnat och ringde gästhamnskontoret igen. ”Njae…” men de hade lämnat mitt mobilnummer till killen som skötte tvätten och han skulle höra av sig.

Vi övernattade i närheten.

Dagen därpå ringde vi gästhamnen igen, som nu talade om att personen hade ledigt och skulle komma först efter helgen. Det var bara han som kunde sköta tvätten, enligt vad vi kunde förstå. Men det kunde de inte kläcka ur sig när vi åkt särskilt in i hamnen för att undersöka tvättmöjligheterna?

Att vänta två nätter i en dyr hamn på en tvättutbildad semesterfirare ska komma tillbaka, är lite för mycket och vi gick i stället vidare. Nästa tvätt vi kunde finna var i Trosa, drygt 120 M härifrån. I Stockholm finns sedan många att välja på.

Så länge växer sig det gröna skägget sig långt frodigt i vattenlinjen och – antar jag – alla havstulpanerna växer sig starka och härdiga därunder. Frågan är om ett bad ens skulle räcka denna gång?!

Det är verkligen botten med båtbottentvättarna …