”Båtbranschen måste ta egna initiativ för miljön”

Efter flera års praktiskt arbete med återvinning av båtar och lobbying för en båtskrotpremie införde staten ett tillfälligt premiesystem förra året. Bild: Maria Rindstam

Det är för långt mellan forskningen och båtlivets representanter, anser branschförbundet Sweboat som samarbetar med Havsmiljöinstitutet inför dess kommande stora projekt.
– Vi blir mer och mer medvetna om vilket avtryck som båtlivet gör på miljön. För att slippa ineffektiv lagstiftning måste vi i branschen ligga steget före, säger Mats Eriksson, vd för Sweboat.

Inför världens största branschmässa inom båttillbehör och utrustning, Metstrade i Amsterdam, laddar den svenska branschorganisationen Sweboat med ett tydligt budskap om ett hållbart båtliv. Sweboat har också prioriterat miljöfrågorna på hemmaplan under de senaste åren och sett praktiska resultat av ansträngningarna.
– I snart tio år har vi arbetat med problemet med gamla plastbåtar som är svåra att återvinna, säger Mats Eriksson, vd på Sweboat.
– Förra året ledde det till att staten äntligen satsade resurser på skrotpremie och återvinningen har nu fördubblats till cirka 600 båtar per år. Det tog ett tag, men exemplet visar att vi låg före lagstiftare och myndigheter. I många andra fall har regler och lösningar inte varit förankrade hos oss som arbetar med båtlivet dagligdags. Det är lätt gjort att forskarna och myndigheterna jobbar på sitt håll, medan vi i branschen får reagera först när lagar och regler införs. Därför måste båtbranschen ta egna iniativ för miljön, säger Mats Eriksson och lyfter fram Sweboats mijöfond och miljöprogram som praktiska exempel.

Inför Havsmiljöinstitutets kommande stora forskningsprojekt om bryggor som riskerar att skada livet på havsbottnar och om övergripande miljöklassificering av marinor och hamnar är Sweboat nu inbjuden till forskarnas projektstart.
– Det är bra för miljön, för forskarna och för båtlivet, men inte alls självklart eftersom det var vi som fick bjuda in oss till myndigheten, säger Mats Eriksson som menar att dagens största utmaning för att uppnå ett hållbart båtliv är att hitta en gemensam grund för forskare, myndigheter, båtbransch och båtaktiva.
– Nu är det en olycklig polarisering som delvis beror på att vi inte delar information och erfarenheter. Sweboat har bra erfarenheter av att samarbeta med myndigheter i tidigare projekt som exempelvis när det gäller sanering av mark vid uppställningsplatser och hamnar. Istället för att bryta arm med kommunernas miljöinspektörer har vi sett till att kroka arm och hitta praktiska lösningar som verkligen fungerar. De goda exemplen försöker vi överföra till hela landet och till andra områden.
– När jag säger vi så menar jag företag inom båtbranschen, båtklubbar, marinaägare och myndigheter. Branschråden och samarbetena fungerar allt bättre.

Sveriges fritidsbåtar delar vatten med internationell sjöfart som förorenar och stora utsläppskällor finns i andra länder runt Östersjön. Varför ska svenska båtägare och båtföretag ta det här ansvaret?
– Vi måste ta ansvar för allt vi gör i vår livsstil. En fin sak med båtlivet är ju att båtarna håller länge. De är bland de mest hållbara produkterna i konsumtionsamhället, men under tiden som vi är ute med båtarna måste vi ta ansvar för vad vi gör, även för att kunna ställa krav på andra. Men det finns mycket kvar att göra. Jag var själv ute och seglade förra veckan och kunde inte tömma toatanken eftersom stationerna var stängda. Vad gör man då och hur kan det bli bättre kommande sena säsonger?

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

forskning, miljö, Sweboat