Läsvärt Nyheter
Båtliv i fokus på Nyköpingsmöten
Framtidens båtliv, satsning på unga och en god klubbekonomi. Det var några av frågorna på Kryssarklubbens rådslag och årsmöte i Nyköping i helgen.
I helgen samlades SXK-funktionärer från hela landet till rådslag i Nyköping och i samband med det hölls årsmötet på lördagen.
Kryssarklubben arrangerar varje år ett par så kallade rådslag runtom i landet. På rådslagen träffas funktionärer, förtroendevalda på alla nivåer inom SXK och personal från kanslierna. Mötena är framförallt ett forum för att diskutera och presentera idéer och projekt inom Kryssarklubben. I anslutning till höstens rådslag hålls också SXK:s årsmöte öppet för alla medlemmar och det ägde rum på lördagen.
Rådslaget inleddes med en presentation av landshövdingen i Sörmland, Liselott Hagberg. Hon berättade bland annat om länsstyrelsens arbete för skärgårdsmiljön i Sörmland och fick svara på flera båtlivsrelatade frågor. Mer om det sist i artikeln.
SXK:s ordförande Peter Follin och andra styrelseledamöter presenterade sedan en rad aktuella frågor som exempelvis satsningen på att nå fler som är intresserade av båtliv, men som inte är SXK-medlemmar. Det största nya projektet inom satsningen är en förbättring av digitala På Kryss med bland annat ökad aktivitet i sociala medier.
En av de drivande i ett projekt för att samordna SXK:s ungdomsverksamheter är Kerstin Andersson från riksstyrelsen. Tidigare har seglarlägren på Malma kvarn och Seglarskolan i Göteborg inte samarbetat utöver besök av Seglarskolans fartyg vid Malma Kvarn. Nu planeras en gemensam ledarskapsutbildning för bland annat instruktörer och fler möten mellan verksamheterna. För att öka upptagningsområdet för Malma kvarn-lägren införs också från och med kommande sommar 25 resestipendier för barn utanför Stockholmskretsen.
Kryssarklubben har många medlemmar som främst använder motorbåt och klubben vill göra verksamheten ännu mer attraktiv även för motorbåtsskeppare. Martin Lesén ledde förra året ett projekt för att ta fram förslag för att göra just det och konstaterade, snart ett år efter att projektet avslutades, att vissa framgångar har gjorts.
– Vi måste visa att Kryssarklubben är angelägen för alla som är intresserade av båtliv, konstaterade Martin Lesén.
– I dag uppfattas vi av många som en organisation enbart för seglare, och då når vi inte alla de som skulle ha nytta av ett medlemskap i klubben.
Flera sjönära fastigheter vid Malma kvarn, Värmdö, i Stockholms skärgård ägs av Kryssarklubben. Verksamheten med seglarskolor och fastighetsförvaltning går runt ekonomiskt, men styrelsen vill att anläggningen tas tillvara mer. Bland annat undersöker styrelsen möjligheterna att öppna ett utbildningscenter för båtliv.
Lars-Eric Ericson är medlem i utvecklingsgruppen för Malma kvarn.
– Vi ska inventera fastigheterna och även ta reda på mer om hur organisationen av drift och underhåll fungerar. I restaurangfastigheten ska vi försöka hitta en permanent lösning med ett kök istället för dagens lösning med en food-truck under somrarna.
Årsmöte
På årsmötet presenterade rikskansliets chef Per Berkhuizen verksamhetsberättelsen. Den och alla andra handlingar som rör årsmötet kan laddas ner här av inloggade medlemmar.
Enligt verksamhetsberättelsen har det nya medlemssystemet hittills fungerat mycket bra utan störningar. Det ska snart även gå att föra in prenumeranter, som inte är SXK-medlemmar, i samma databas.
Det har varit stor efterfrågan på årsboken Skepparens handbok.
SXK:s kansli ansvarar numera även för Nämnden för båtlivs, NFB:s, administration. Ytterligare en person har anställts till rikskansliet för att klara uppdraget för NFB.
En medlem på plats under årsmötet efterfrågade mer information om rådslagen till medlemmar utöver funktionärerna som själva deltar. Han önskar att styrelsen överväger att berätta mer om vad som är intressant för medlemmen på rådslagen. Årsmötet gav i uppdrag att undersöka om information från rådslag ska göras mer tillgängligt.
Kryssarklubbens deltagande på Helsingforsmässan Vene ledde till flera nya medlemmar från Finland och klubben är även på plats 2019.
Kryssarklubben äger 20 procent av försäkringsbolaget Svenska Sjö. Sedan det ombildades har SXK fått cirka 6 miljoner kronor i utdelning från Svenska Sjö. Drygt 600 000 kronor av dessa har använts till bland annat hjärtstartare.
Medlemmen Hugo Tiberg presenterade Svenska Sjös bakgrund och var kritisk mot att bolagets utdelningar går till ägarorganisationerna istället för direkt till försäkringstagarna, båtägarna. Tiberg påminde om att när båtlivsorganisationerna inledde försäkringssamarbetet så var syftet att skapa en bättre båtförsäkring för medlemmarna. I dag fungerar Svenska Sjö som en kommersiell aktör som ger avkastning till sina ägare, menade Hugo Tiberg.
Medlemmen Rolf Meurling delade Tibergs kritik om den nuvarande organisationen av Svenska Sjö och anmärkte på en redovisningsteknisk fråga. Meurling menade att det var fel att i verksamhetsberättelsen ta med information om vad pengarna har använts till. Meurling menade att det inte hör till verksamhetsberättelsen utan till budgeten. Lars-Eric Ericsson, ledamot i SXK:s styrelse, svarade att syftet med uppgifterna i verksamhetsberättelsen var att tydligt informera medlemmarna.
När det gäller Seglarskolan i Göteborg så ska ett av de tre fartygen, Gratia, för tredje året i rad använda Stockholm som sommarhamn även kommande säsong.
Ekonomi
SXK-styrelsens skattemästare, Per Tistad, redogjorde för klubbens ekonomi och konstaterade att resultatet blev en vinst på 1,4 miljoner kronor. Kostnaderna har varit större för medlemssystemet och för stödet till SXK:s kretsar än budgeterat, men kostnaderna för styrelse, nämnder och möten var betydligt lägre. Intäkterna har varit lägre från medlemsintäkter och annonsförsäljning än budget, men högre från exempelvis medlems- och funktionärsservice och från ansvaret för administrationen av Nämnden för båtlivsutbildning.
Medlemmen Rolf Meurling yrkade på att styrelsen får ett uppdrag att särredovisa vad medlen för Svenska Sjö används till. Styrelsen ansåg att befintlig redovisning räcker. Årsmötet tog ställning till medlemsförslaget och avslog det.
Årsmötet godkände verksamhetsberättelsen som den presenterades på mötet och även revisionsberättelsen.
De styrelseledamöter som var aktuella för omval valdes, enligt följande:
Ordinarie ledamöter för två år:
Ann Katrin Moldenius Hermanson,
Kerstin Andersson,
Per Tistad och
Martin Lesén.
Styrelsesuppleant på ett år:
Peter Borenberg.
En ordinarie medlemsrevisor på två år:
Ingela Johansson.
Suppleant:
Ronny Mårtensson.
Hela valberedningen omvaldes.
Verksamhetsplanen
Sedan presenterades verksamhetsplanen. Kommande årsbok handlar om Finska viken och Saimen-systemet.
Verksamhetsplanen och budgeten fastställdes med ett budgeterat underskott på 184 000 kronor. Bland annat en genomförd aktieförsäljning med en vinst på cirka en miljon kronor leder sannolikt till att 2019 slutar med överskott.
Medlemsavgiften förblir oförändrad.
Motioner
Den tryckta matrikeln slopades förra året vilket innebar en besparing på 350 000 kronor. En motion föreslog återinförande av den tryckta matrikeln.
Styrelsen föreslog att motionen skulle avslås och sedan följde en diskussion om för- och nackdelar med en tryckt respektive digital matrikel. Årsmötet avslog motionen.
En motion med förslag på nya stadgar för utmärkelser bifölls av årsmötet.
Årsmötet avslutades och följdes av en presentation av Sörmlandskretsen.
På söndagen fortsatte rådslaget med framtiden i fokus. Kryssarklubben är indelad i geografiska områden, kretsar, som täcker i stort sett alla farbara vatten. Representanter från de olika kretsarna möttes på lördagen och presenterade resultatet av sitt möte på söndagsförmiddagen. Kryssarklubben har också en mängd nämnder som är ämnesindelade som exempelvis Hamn- och farledsnämnden som ansvarar för bland annat bojar och farleder och Miljönämnden som arbetar med hållbarhetsfrågor och miljöpolicy för klubben. Även nämndernas representanter presenterade resultaten från sina lördagsmöten.
Under ett seminarium diskuterades framtidens båtliv med representanter för båtbranschen. Under eftermiddagen rapporterade en arbetsgrupp med uppgift att ta fram möjliga framtidsscenarier och vilken roll Kryssarklubben ska ha i framtiden för att fortsätta främja båtlivet och säkerheten till sjöss.
Rådslaget inleddes alltså med en presentation av länshövdingen i Sörmland, Liselott Hagberg. Hon berättade om Östersjöns miljö i allmänhet och lyfte fram länsstyrelsens arbete med att skapa en levande skärgårdsmiljö både i havet och på land genom att exempelvis främja ålgräsängar som ”barnkammare” för fiskyngel. Och genom att hålla landskapet öppet med betande djur.
Länsstyrelsen driver aktiva åtgärder som exempelvis skyddsjakt på skarv. Att det inte är så enkelt att hitta en balans vid aktiva insatser i ekosystemen visar åtgärderna för att främja havsörn. Framgångarna med att öka mängden havsörn i Sverige har lett till att skräntärnan nu minskar i antal i Sörmlands skärgård eftersom havsörnarna tar tärnans ägg.
Frågor om det relativt låga antalet stationer för toatömning längs Sörmlandskusten bollade Hagberg till kommunerna, där ansvaret ligger, samtidigt som hon uppmuntrade att SXK och enskilda uppmärksammar problemet.
LÄS MER: Årsmöteshandlingar på sxk.se
Redaktionen
redaktion@pakryss.se