Mitt På Kryss
Båtpolitik: Allemansrätt och strandskydd
Grunden för allemansrätten är ”inte störa eller förstöra”. Vi får röra oss i naturen om vi inte stör boende. Deras hemfridszon ska respekteras. Ett ensligt hus har större hemfridszon än husen i ett fiskeläge i Bohuslän. Man brukar säga att man ska hålla sig 60 – 70 meter från boningshus i öppet landskap. En husklunga kan man gå närmare, likaså om husen är skymda av terrängen eller växtlighet.
Markägaren får inte privatisera marken, stranden eller bryggan utanför sin hemfridszon. Möbler, flaggstänger med mera får inte permanent placeras utanför hemfridszonen.
Runt sjöbodar finns ingen hemfridszon, allmänheten kan passera intill dem. Allmänheten får dock inte hindra fastighetsägaren från att använda boden och arbeta med båtar och fiskeredskap. Man får också använda annans brygga och boj, om de ligger utanför hemfridszonen. Men ägaren får inte hindras från att använda bryggan och bojen. Och vi får inte förstöra; det vill säga om brygga eller boj går sönder av vår användning så är vi skadeståndsskyldiga.
Man får övernatta i tält eller båt någon natt utan att få tillstånd av markägaren.
Tyvärr möter man då och då skyltar som avhyser allmänheten från tillträde. Men enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning är markägare skyldiga att söka tillstånd för att sätta upp en förbudsskylt, som avvisar allmänheten från ett område som är av betydelse för friluftslivet. Kommunerna är tillståndsgivande myndighet och har ansvar för att lagen efterlevs. Hör av dig till kommunen om du tycker att en skyltning är olämplig för det fria friluftslivet!
Strandskyddslagen har funnits sedan 1950-talet för att skydda stränderna från överexploatering. Strandmiljön är särskilt värdefull för djur och växter, eftersom övergången mellan land och vatten ger förutsättningar för en mångfald av livsmiljöer och funktioner. Stranden är också viktig för det rörliga friluftslivet.
Förändringar som är intressanta för båtägare och friluftsfolk har införts på senare tid, och det mullrar i leden bland fastighetsägare med stora strandtomter. Den nya strandskyddslagen, som trädde ikraft 2009, har skärpt villkoren vid strandskyddsdispens. När en fastighetsägare söker bygglov och strandskyddsdispens för en tillbyggnad eller nybyggnad på tomten, så ska en tomtplatsavgränsning göras. En remsa vid stranden på cirka 25 meter ska alltid lämnas fri för det rörliga friluftslivet. I samband med bygglov kan kommunerna dessutom lägga in villkor om att tomtplatsen ska avgränsas (med mur, staket eller liknande) så att allmänheten känner sig bekväm med att passera utefter stranden eller närmare huset än vad allemansrättens hemfridszon brukar innebära.
Detta gäller vid alla bygglov som nu ges inom strandskyddat område. Grunden för strandskyddet är 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Länsstyrelserna kan utvidga strandskyddet till maximalt 300 meter. Ofta har kusterna mer än 100 meters strandskydd.
Det är kommunernas byggnadsnämnder som fastställer tomtplatsavgränsningen vid varje fall. Tjänstemännen på byggnadsnämnderna arbetar nu mycket med att avgöra gränserna för tomtplatsen. Enligt propositionen till strandskyddslagen får tomtplatsen högst vara 2 000 kvadratmeter för ett fritidshus i normalfall och den kan inte nå utanför fastighetsgränsen. Fastighetsägare som har en större strandtomt får nu alltså sin tomt förminskad. Stranden blir tillgänglig för allmänheten i samband med att bygglov söks för en större tillbyggnad eller nybyggnad.
Nu börjar alltså fastighetsägare med stora strandtomter upptäcka att ”deras” tomt blir mer tillgänglig för allmänheten, i samband med att bygglov och strandskyddsdispens ges. Har man till exempel en 5 000 kvadratmeter stor strandtomt, så blir den förminskad till 2 000 kvadratmeter och allmänheten kan vistas på den tidigare hävdade tomten. Stängsel och hinder ska tas bort utanför den av kommunen beslutade tomtplatsavgränsningen. Båtägare jublar – plötsligt får vi mer tillgång till stränder och strandnära natur.
/Lotta Lanne
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Danmark har inte en allemansrätt som vår, men har en fantastisk strandlag. Allmänheten har tillträde till så gott som alla stränder på kusten. Enda villkoret är att inte rasta närmare än 50 m från ett boningshus.
Se t ex https://www2.sns.dk/netpub/nbslov/Kap10.htm
Det vore nått att ta efter!
Tips på enklare landsbygdsutveckling
Man skulle faktiskt kunna bygga fast stränderna är tillgängliga för alla Om det byggs 50 meter längre upp från stranden och man får göra en tomtmarkering i en fyrkant på ca 500 kvm som markägaren får ta i anspråk och bara bygga inom den rutan. Inom denna tomtruta skulle det få plats med ett fritidshus på ca 35 kvm samt ett litet förråd att ha saker i och ett utedass och även en grill.
Sedan är det lätt för Länsstyrelsen och kommuner att se om något har byggts utanför tomtrutan och då kan man bli skyldig att återställa detta. På så sätt kan fler få chansen att bygga vid stränderna och även de som vill gå vid stränderna kan få göra det.
Det skulle skapas mer arbete och en ökning av befolkningen på landsbygden och fler skulle kunna handla och utnyttja affärerna på landsbygden mer. Djur och växtlivet skulle också kunna få vara ifred vid stranden. Just för att all byggnation måste vara i tomtrutan. Då skulle allemansrätten och strandskyddet kunna samarbeta. Det skulle sättas upp skyltar vid stranden välkommen att bada och vistas här. Så att folk inte avskräcks från att komma till stranden även om det står ett hus 50 m upp.
Jag förstår att det kan ske missförstånd! Tomt= ingen allemansrätt.
Redan ianspråktagen mark kan inte åter göras allemasnrättsligt tillgänglig med stöd av strandskyddsbestämmelserna (ifr. prop.1964:148 sid 51). Det kommer fortfarande finnas tomter som är mycket större än 2000 kvadratmeter. Är tomten redan en viss storlek får den inte godtyckligt förminskas.
Isabella
Man borde satsa mer på landsbygds utveckling
Det har nu gått 3 år sedan Regeringen Reinfeldt gjorde om strandskyddslagen så att det skulle bli lättnader att få bygga vid hav, åar, sjöar, öar och vattendrag där det är glesbygd. Men regeringen lyckades inte med det för att länsstyrelsen har rätt att överpröva alla strandskyddsdispenser.
Det som också hände var att regeringen höjde bygglovsansökningarna och strandskyddsdispenserna rejält med en sky hög sanktions avgift så att folk har blivit mer avskräckta att söka bygglov och strandskyddsdispens
Det är därför som ansökningarna har minskat och landsbygdsutvecklingen har istället minskat. Kommunen kan bevilja strandskyddsdispens ansökan, medan länsstyrelsen prövar alla sådana beslut och på så sätt så blir det ingen landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS områden).
Värna landsbygds utvecklingen
Jag tycker man kunde göra en översiktsplan över sjöar också.Tex att få sätta upp ett fritidshus på 30kvm. Ungefär 50m från vattnet. Det borde vara en zon runt stugan på ca 10kvm. Där det bara är privat inom den zonen. Resten av marken kan vara tillgängligt för allemansrätten. Där av en kompromiss med strandskyddet. Så fler får chansen att bygga i strandlägen. Men samtidigt ska folk kunna få gå i land och plocka sina bär och bada tälta och de vill göra. Så tycker jag det skulle vara…
Hugo skrev om detta för snart 40 år sedan i boken Båtjuridik, sid. 28-31. I avvaktan på ett avgörande med annan utgång än det s k Grötö-målet, NJA 1940 B 791, så skulle jag nog akta mig för att lägga ut en boj på annans vattenområde, vad än Hugo förfäktar ”de lege ferenda”. Frågan berörs också av Bertil Bengtsson i Naturvårdsverkets publikation om allemansrätt från 2004.
Jag noterade för övrigt när jag i somras låg vid SXK-bojen innanför Iggön, norr om Gävle, att en fastighetsägare markerat sitt revir med ett antal förankrade fendrar i vattnet, och dessa låg i direkt anslutning till svajområdet S om bojen!
Jag är intresserad av att veta vad allemansrätt roch strandskyddslagen säger om att lägga en boj på annans mark (utanför hemfridszoenen och att markägare inte störs av den i form av åtkomlighet till sin mark osv.)? Något artikelförfattarna eller H.Tiberg kan ta reda på? /Magnus S
Vad är hemfridszon för något? Är det kanske något en oavsättlig, skattefinansierad så kallad ”tjänsteman i offentlig förvaltning” betraktar som sin privata agenda? Arma land, arma svenskar!
Jörgen, varför påstår du att Lotta L har fel? Vad stöder du det på? Hon skriver INTE att det är fritt fram utan att bryggor UTANFÖR hemfridszonen kan användas om det inte stör ägarens änvändning
Claes
Slarvigt.
Lotta Lanne ger i artikeln en annan beskrivning av rätten att använda andras bryggor än den som Hugo – Tiberg gjorde i förra numret. lotta beskriver som att det i princip skulle vara fritt fram att använda andras bryggor, så är det inte.
Jörgen Haslum