Långfärd Läsvärt Nyheter Säkerhet
Dee Caffari berättar om fallet överbord
Mitt i natten låg plötsligt en av världens mest erfarna seglare i vattnet och såg sin båt passera i över 15 knop. Nu berättar Dee Caffari om när hon för ett par veckor sedan trotsade säkerhetsrutinerna och vad hon lärde sig.
Dee Caffari har bland annat seglat solo jorden runt nonstop både västerut och österut och var skeppare under senaste Volvo Ocean Race. Hon är engagerad i brittiska sjöräddningen, RNLI, och profilerad som en säkerhetsmedveten skeppare. Nu skriver hon i sin egen blogg om när hon inte följde besättningens överenskommelse att säkra sig nattetid och därför föll överbord. ”Något som man önskar aldrig ska inträffa och som jag aldrig kunde föreställa mig skulle hända mig”, skriver Dee Caffari om incidenten som inträffade i mörker utan mån- eller stjärnljus och i hård vind med stökig sjö i kalla vatten.
Dee Caffari seglade med Oaxaca, en Santa Cruz 50 från tidigt 1980-tal, i havskappseglingen SoCal 300 Ocean Race från Santa Barbara till San Diego i slutet av maj. Vattentemperaturen i Stilla havet var runt 13 grader och skepparen Michael Moradzadeh krävde flytväst ombord och att man var säkrad i mörker.
I medvindseglingen med spinnaker på natten befann sig Dee på sittbrunnens sarg och skötte spinnakerns skot. En våg knuffade båten åt lovart och när vinden tryckte tillbaka båten tappade roder och köl greppet och båten broachade. Dee, som känt sig trygg med benen nere i sittbrunnen, föll åt lä och trodde att hon skulle fångas upp av mantåget. Istället fortsatte hon istället med ryggen först över mantåget ner i vattnet. ”Jag såg båten och allt som hände ombord från ungefär 6 meter ut i vattnet. Det kändes som en utomkroppslig upplevelse i slow motion. Jag kunde se storseglet och spinnakern fladdra och besättningen som firade förseglet för att få båten under kontroll. Oljudet från de fladdrande seglen och vattnet runt omkring mig gjorde att jag inte hörde rösterna från de ombord. Jag ville ropa för att de skulle förstå var jag var och att jag var ok, men jag drogs genom vattnet av spinnakerskotet som jag fortfarande höll i. Då och då drogs mitt huvud under vattnet och jag insåg att jag svalde havsvatten och behövde hämta luft när det var möjligt, för att kunna hålla munnen stängd under vattnet. I det här läget kunde jag få en överblick av läget. Min uppblåsbara väst, Spinlock Vito Deckvest, var uppblåst och höll mig flytande. Det var båtens fart och att jag höll i spinnakerskotet som gjorde att jag drogs ned under vattenytan.”
I det läget övervägde Dee att släppa taget och vänta på att besättningen skulle vända båten och hämta upp henne. Men trots det kritiska läget beskriver Dee att hon skämdes för att hon hamnat i vattnet. Hon visste att det berodde på hennes eget misstag att inte säkra sig och var frustrerad över att skapa oro för besättningen och kanske försena båten i kappseglingen.
Hon höll kvar sig i skotet och lyckades ta sig till båtens akter där hon fick tag i pushpiten. När besättningen fått ner spinnakern fick Dee hjälp ombord och besättningen seglade vidare och vann så småningom sin klass. Ombord pratade man inte så mycket om olyckan, vilket också blev en erfarenhet för Dee.
Lärdomarna som Dee nu vill dela med sig av är först och främst att de övningar som hon tidigare varit med om för man överbord-situationer har hjälpt henne mycket och att det bidrog till att när olyckan väl inträffade visste besättningen vad de skulle göra.
Hon är förvånad över hur svårt det var att röra sig och agera med en uppblåst flytväst i vattnet och hur tungt vattnet i kläderna och stövlarna kändes, samtidigt som chocken över att hamna i kallt vatten påverkade förmågan att agera. ”Man måste ha tålamod. Du är olycksoffret och måste hålla dig lugn och göra det du blir tillsagd”.
Enligt Dee ska man inte räkna med att kunna hjälpa sig själv utan är beroende av övriga besättningen för att komma ombord igen.
Adrenalinkicken höll Dee varm till en början, men några timmar senare när hon skulle gå på sin vakt igen frös hon och kände smärta.
Hon konstaterar att de elektroniska hjälpmedel som hon bar fungerade. Den personliga nödsändaren Ocean Signal MOB1 AIS samt nödblixten aktiverades som den skulle och hade sannolikt underlättat räddningen om Dee valt att släppa taget om skotet.
Hela berättelsen om händelsen publicerades på Dee Caffaris blogg under onsdagen.
LÄS MER: Man overboard [ Dee Caffaris blogg ]
Johan Boström
johan@pakryss.se