Den heliga eskaderveckan

En vecka varje sommar, ibland flera, är vikt för maxat båtliv. Då ses Robert Lindqvist och hans motorbåtsburna vänner i skärgården för bad, god mat och bubbel klockan tre.

Allt började sommaren 2006 då Robert och Susanne träffade sina vänner Hasse, Helena och Klingan vid Drottningholm för att bada med barnen. Plötsligt hörde en annan vän av sig. Stefan Högelin och hans bror Christer skulle ut med sina barn i skärgården och frågade om resten av gänget ville följa med. Det ville de.

– Det var bara att sticka hem och packa, säger Robert. Det blev fyra båtar eftersom även Johnny mötte upp med sina två små barn.

De flesta i gänget kommer från Färingsö i Ekerö kommun. De stannade ute i åtta dagar och njöt av strålande sol, ljumma vindar, Bullens pilsnerkorv och upptäckarglädje, engångsgrillar och konserver.

– Någon sa att det här måste vi ju göra igen. På det viset blev vecka 32 vår eskadervecka. Hittills har motorbåt gällt för alla. Vi brukar skämta om segelbåtarna – tandpetarna har gasolgrill och äter i kabyssen. Vi har kolgrill och äter på klippan. Det händer väl att någon hytter med näven när vi kommer, men vi kör ju bara i 6 knop eftersom vi också vill njuta av utsikten.

Det är viktigt att barnen har kul så föräldrarna hjälper till med femkamper, upptäcktsfärd runt öarna och att tälja barkbåtar. Alla bestämmer själva när det är dags att lämna hamnen. Sedan möts de igen på nästa ställe.

– Vi har skaffat små walkie talkies för snabb och enkel kommunikation när vi ska lägga till eller lägga loss. De används också av barnen när de drar iväg själva i gummibåten eller på upptäcktsfärd.

Klockan tre varje dag är det bubbel på klippan eller på bryggan. Alla har med sig något tilltugg. Allt eftersom åren har gått har det blivit finare mat. Bullens pilsnerkorv går inte längre, istället försöker man nästan bräcka varandra, finast mat vinner.

När På Kryss träffade Robert var ruttplaneringen för sommarens eskader ännu inte klar.

– Men vi har blivit lite softare nu. Från början var det en natt på varje ställe som gällde, men nu kan vi ligga kvar tre nätter för nu vet vi att det är lika vackert överallt!

Läs hela artikeln i På Kryss nr 3-21.