Drev i mål efter bästa vinterseglingen

Solsken och fina vindar i all ära, men det var lugnet under den stjärnklara morgon- och kvällshimlen som gjorde störst intryck under helgens 12-timmars på Vilja, rapporterar Ulf Palm.

Redan när vi backade ut från det första grundet tänkte vi ge upp. Vi var inne bland öarna söder om Hyppeln, nordväst om Göteborg, med mindre än två distans kvar till målpunkten för årets sista 12-timmars och vinden var alldeles väck. Inget talade för att den skulle komma tillbaka och vi hade drivit in mot land med aktern först och skulle gått på grund om vi inte låtit propellern knuffa oss ut igen. I 24-timmars är det tillåtet att starta motorn i sådana situationer så länge motorn inte kortar tiden till mål.

Då fick vi syn på lanternor i norr! Tystnaden garanterade att det var en segelbåt och på ais:en såg vi att det var en annan 12-timmarsseglare. I mörkret norrifrån gled sakta Lars Tobins Stormfågel, en 41-fots Bavaria, med fullt ställ. ”De har vind och snart är den här också”, tänkte vi och la ner planerna på att ge upp. Nu låg vi mellan Källö-Knippla i norr och Hälsös klippor 20 meter om styrbord i syd, när Stormfågel närmade sig i mörkret ute i farleden från Måvholmen. Alldeles ensam. I juli vid den här tiden hade vi sett kanske ett hundratal båtar i rörelse, men nu var det tyst, stjärnklart och en liten nymåne i sydost speglade en minimal silverstrimma i det blåsvarta vattnet.

Stormfågel kom och passerade öster om oss ute i farleden. Ais:en visade att de gjorde 1,5 knop, men någon vind kom aldrig. De låg alldeles rätt i strömfåran söderut! Vi hade samma mål som Stormfågel för kvällen: en glödande grill på Hälsö. Men medan Stormfågel stadigt fortsatte mot mål med hängande segel hamnade vi i en virvel som drog oss åt fel håll, mot Bohusgraniten. Vi startade motorn för andra gången och puttrade några meter bort från farorna vid land. Det var ändå en magisk kväll i vintermörkret och nu tänkte vi inte ge upp, trots att vi visste att vi inte skulle hinna ner till mållinjen till klockan 18 för att slippa avdrag på vår seglade sträcka. Den här gången hade vi mer tur och fick skjuts av den sydgående strömmen mot mål, men så greppade en till stor strömvirvel Vilja och drog henne plötsligt 90 grader från kursen rakt mot en brygga i mörkret. Tredje gången gillt för en puff med motorn och nu lyckades vi ta oss ut i huvudströmfåran och fick fart. Det hade blivit riktigt kallt med flera minusgrader, men stämningen i den magiska vinterskärgården och lager på lager under ställen höll oss varma. Trekvart efter 12-timmarsgränsen gled vi över mållinjen och styrde in mot Hälsö.

Dagen hade börjat med samma andäktiga stämning. Viljas ägare lämnade hamnen i Långedrag vid halvsextiden på morgonen och makade oss långsamt norrut under den nattsvarta himlen med gnistrande stjärnor och Göteborgs stadsljus i öst. Ute i farleden tryckte Göta älvs vattenmassor på västerut och vi noterade morgonens hittills högsta fart på ett par knop. En halvtimme efter soluppgången såg vi en tydlig vindfåra komma och sedan hade vi fantastisk segling hela dagen fram till tretiden på eftermiddagen då det började lugna ner sig igen. Vi hann upp till Marstrand och ut till Stora Pölsan innan vi vände inåt skärgården igen. Trots minusgraderna värmde solen oss i till behaglig värme hela dagen och vi bara log, njöt och seglade.

Under dagen såg vi ett par andra 12-timmarsbåtar, men de höll sig inomskärs medan vi valde att leta vind på öppna havet.

När vi drev över mållinjen vid Hälsö låg Vilja, som är en Malö 43 med Jan Bruce som skeppare, och Stormfågel inte mer än 20–40 meter från varandra.

Traditionsenligt avslutade vi 12-timmarsseglingen, som en del ser som en avslutning på säsongen medan skepparna själva nog tycker att det är den officiella starten på vintersäsongen, med gemensam grillning på Hälsö. Martin Wallström från 24-timmarskommittén hade tänt den stora grillen och laddat med ett lamm! En värdig avslutning på en fantastisk vinterdag på Västkusten.

När vi summerade Viljas 12-timmarssegling visade loggen på 41,4 seglade sjömil och efter avdrag för försening och omräkning för passerade punkter fick vi en officiell plakettdistans på 29,7 sjömil!

Ulf Palm, gast på Vilja
redaktion@pakryss.se

LÄS MER: SXK:s 24-timmarsseglingar

 

 

12-timmars, 24-timmars, vintersegling