Hem » Långfärd, Säkerhet

Långfärd   Säkerhet

En seglats som inte borde blivit av

5 december 2017 – 08:39 8 kommentarer

Utan fungerande kompass och utan värme och spis ombord krävde ägaren att den läckande segelbåten skulle seglas hem till Polen i decemberkylan. Flera i besättningen mönstrade av, men ersattes. Vid Falsterborev gick fartyget på grund och nu har haverikommissionens omfattande rapport publicerats.

– Det är de gamla hederliga navigationsprinciperna som gäller, sammanfattar Jörgen Zachau haveriet med den polska ketchen.
– Man ska alltid ha en alternativ navigationslösning att komplettera med. Och vara noggrann med avlösningarna – att man tar sin uppgift på allvar! I det här fallet kan det mycket väl vara så att Falsterborev blandades ihop med fyren Falsterborev vid avlösningen.

Det var i november förra året som det svenskbyggda segelfartyget Zjawa IV var på väg hem till Gdynia i Polen efter en långfärd på Atlanten. Ketchen ägs av en polsk scoutorganisation och finansieras med att under vissa seglatser ta ombord betalande besättning. Befälen arbetar oftast ideellt.

Zjawa IV

Zjawa IV innan haveriet. Bild: Maritime Education Centre of Polish Scouting and Guiding Association

Vid ett improviserat stopp i Peterhead i Skottland byttes motorn ut och flera i besättningen, inklusive skepparen, konstaterade att ketchen inte var redo för sista biten hem till Gdynia. Redaren sände då ersättare och Zjawa lämnade Peterhead i Skottland för att gå norr om Danmark. Värmesystemet ombord fungerade inte. Inte heller spisen i byssan. Ingen av kompasserna ombord var funktionsduglig och båten läckte så mycket att det ingick i bland andra styrmans uppgifter att regelbundet tömma med länspumpen. Vädret försämrades redan första dygnet på Nordsjön och befälhavaren valde att gå in till Kristiansand i Norge för att sedan fortsätta söderut. När det uppstod problem med elsystemet gick båten även in till Göteborg och låg vid kaj ett par dygn innan man fortsatte mot Polen. För navigationen användes skepparens privata dator med sjökort som inte uppfyllde kraven för kommersiell sjöfart. Ett brittiskt papperskort från 1990-talet användes som överblick, men det var ritat innan Öresundsbron eller vindkraftsparkerna uppfördes. Ombord fanns uppdaterade papperskort som aldrig användes.

ZJAWA IV:s AIS-spår är markerat med rött. Spåret går tätt öster om ett västmärke. Fyren Falsterborev ligger strax utanför bild, nere till vänster, medan området Falsterborev ligger där AIS-spåret slutar. BILD: Sjöfartsverket

ZJAWA IV:s AIS-spår är markerat med rött. Spåret går tätt öster om ett västmärke. Fyren Falsterborev ligger strax utanför bild, nere till vänster, medan området
Falsterborev ligger där AIS-spåret slutar. BILD: Sjöfartsverket

Den 5 december gick Zjawa på grund på Falsterborev, strax söder om Måkläppen. Området har tydligt utmärkta grundförhållanden på de sjökort som fanns ombord, men som alltså inte användes.

Eftersom olyckan ägde rum på svenskt vatten och med ett fartyg som användes kommersiellt har svenska Statens haverikommission, SHK, genomfört en grundlig utredning. Rapporten ger en ovanligt omfattande redogörelse för ett haveri med ett segelfartyg i modern tid. Utredarna är noggranna med att inte utreda ansvarsfrågan eller uttala sig om något som de inte har tillräckligt med information om för att utreda. Men mellan raderna framgår tydligt att det är en seglats som aldrig borde ha inletts.
– Vi antyder att vi ifrågastter om fartyget var sjövärdigt när det lämnade Peterhead, säger Jörgen Zachau som lett utredningen.
– Dels saknades en fungerande kompass, dels läckte fartyget. Dessutom var besättningens förutsättningar med mat och värme inte bra och det kan ha påverkat säkerheten, säger Jörgen Zachau.
Haverikommissionen har förhört både besättningsmedlemmar som var ombord på resan från Peterhead till Falsterborev, men också de som valde att inte segla hem. Även redaren, en polsk sjöscoutorganisation, är intervjuad på plats i Polen.

På bilden syns bäringskompassen som flyttats till styrkompassens plats utan att sedan ha justerats. Bild: Maritime Education Centre of Polish Scouting and Guiding Association

På bilden syns bäringskompassen som flyttats till styrkompassens plats utan att sedan ha justerats. Bild: Maritime Education Centre of Polish Scouting and Guiding Association

Fartyget bärgades och har reparerats i Danmark och i Polen. De brister som fanns ombord innan olyckan har också åtgärdats av sjöscoutorganisationen. Men haverikommissionen rekommenderar den polska motsvarigheten till Transportstyrelsen att komplettera sina tillsynsrutiner när det gäller magnetkompasser. Ombord på Zjawa hade kompasser flyttats utan att sedan justeras.
– Varken myndigheten eller klassningssällskapet kräver deviationstabeller vilket strider mot internationella regler, säger Jörgen Zachau.

Så här sammanfattar haverikommissionen utredningens resultat:
* Varken värmen eller spisen ombord fungerade.
* Kosten ombord var spartansk och begränsad till sådant som kunde tillagas med varmt vatten.
* Tillgängliga och uppdaterade papperssjökort användes inte, utan navigeringen utfördes med hjälp av gamla sjökort och befälhavarens privata dator, som inte uppfyllde ECDIS-standard
* Kompassernas placering och kunskapen om deras funktion var bristfällig
* Det var styrmans första resa i det aktuella området
* Styrman ägnade viss uppmärksamhet åt andra uppgifter än navigering (länsning)
* Det kan inte uteslutas att styrman förväxlade området Falsterborev med fyren Falsterborev.
* Vakthavande styrman följde inte den av befälhavaren planerade rutten.
* Fartyget var utsatt för avdrift åt öster.
* Fartyget kom in på ett grundområde och grundstötte.
* Resan var otillräckligt planerad och bristfälligt genomförd.
* De bristfälliga förhållandena ombord har sannolikt påverkat planeringen och genomförandet av resan negativt.

Zjawa är i dag återställd och ligger i sin hemmahamn i Gdynia.

LÄS MER: SHK:s slutrapport om Zjawa [Statens Haverikommission, pdf]

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

, , ,

8 kommentarer »

  • peter sjögren skriver:

    Man kan fråga sig vilken kompetens haverutredarna har. Att sätta och ta ner seglen skulle ta flera timmar, låter mycket märkligt. Riggen är lättarbetad på en ketch av denna storlek och winschar fanns väl på masterna.
    På en bild syns en Garmin GPS som är kopplad till en strömkälla. Fungerade inte denna? Det får vi inget svar på, inte heller om radarn fungerade. Att inte ha framme aktuella sjökort och där ha lagt in rutten med Waypoints, tyder på ett så bristande sjömanskap att som sagt resan aldrig skulle ha startats från Göteborg.

  • Fjalar skriver:

    Kanske skulle också Sv Sjöfartsverket dra lärdom av händelsen. Varför har man samma namn på fyren och på revet. Det är ju inte första gången som fartyg går på grund här. Därmed inte sagt att det är namnförvirring som ställer till det, men bara blotta misstanken om att det kan ske, borde vara incitament nog för att vårt sömniga och utdaterade sjöfartsverk skulle få upp ögonen för att här kunna göra en positiv förändring.

  • Kjell Pernestål skriver:

    Att denna seglats inte borde ha genomförts är uppenbart. Den tidigare besättningen hade insett det och gick i land.

    Man kan fråga sig vad som fick den nya besättningen att åta sig att segla båten. De kan ju inte vara okunniga om båtens status – läckande, dålig el, utan värme, ej fungerande kompasser, utan (fräscha) sjökort och en halvdan vanlig dator som enda fungerande(?) hjälpmedel för navigation. Insåg och förstod de inte riskerna? Eller överskattade de sin förmåga och kunskap?

    Allt emellanåt händer händelser av denna typ. Folk kör i hög fart i mörker och/eller dimma utan navigationsljus, håller inte utkik och kör på andra fartyg, bojar, bryggor osv. Man verkar inte inse risker och möjliga konsekvenser med sitt agerande, det som ibland kallas ”situation awerness” men som sträcker sig bortom det närliggande tillfället. Är detta något som ska med i navigationsutbildningarna?

  • Mikael Mosskin skriver:

    Hej! Jag har läst haverikommissionens rapport i original. Det finns ett sakfel i den som tyvärr är vanligt. Man vet inte vad som i kartografien avses med stor skala och liten skala. Det anges i rapporten när det gäller en bränning att kustkort har stor skala och skärgårdskort mindre skala. Det är precis tvärt om! Se sid 14(26) stycke 1.3. Ett sådant fel inger ett misstroende mot rapporten och kommissionen. Hälsningar! Mikael Mosskin

  • Håkan Borg skriver:

    För oss som seglar mellan sydkusten och Öresund är Falsterbokanalen en välsignelse.
    För några år sedan var kanaltornet bemannat, men nu fjärrsköts det från Trollhättan och vad värre är så har man infört seglarfientliga öppningstider under vinterhalvåret. Från 1 oktober till 15 april öppnar man endast kl. 06.30 och 18.30. Under sommarhalvåret öppnas i princip varje heltimme, undantaget 08.00 och 17.00.
    Det är naturligtvis ingen ursäkt för den polska besättningen, men förmodligen hade man gått genom kanalen om den haft normala öppningstider. Trafikverket är,när det gäller ändring av vinteröppningarna, otroligt tjurskalliga.
    Håkan

  • Redaktionen skriver:

    Hej Stig (och alla andra som hört av sig i samma ärende),
    Annonsvisningen är felanmäld och vi hoppas att detta är åtgärdat inom kort (troligen när ni läser detta…)!

    /Redaktionen

  • Stig Bodin skriver:

    Hej,
    Hur tar man bort reklamgardinen som täcker två tredjedelar av sidan?
    Nu kan man inte läsa sidorna!

    Hälsningar
    Stig Bodin

  • Johan Fägerskiöld skriver:

    Sorgligt att ett fartyg som skall vara ett föredöme på många sätt utsätts för sådant. Jag kan tänka mig att en del tycker att kompasser är ”gammalnavigation” så länge som man har en fungerande plotter, och sedan misstar datorn för en plotter. Elsystem behöver vara bra för att klara datorn också. Och sedan att man tycker att man kan klara sig utan mat och sömn under en längre period än man faktiskt kan hålla sig alert rimmar litet med allmänt ”heroiskt” prat man ibland hör i hamnar. Att båten läckte var rätt otäckt, eftersom man inte vet om det förvärras i dåligt väder, men var och en av dessa detaljer kan tänkas vara bortförklarad en och en som småsaker av folk som ”klarar sig själva”. Inte känner jag vederbörande, men jag imponerades av den fina båten och det gör ont att se den i halvt u-läge.

    Väldigt konstigt att man inte använde befintliga sekundära navigationssystem, då man ju har GPS i var och varannan apparat nuförtiden, och papperskorten hade nog räddat situationen. Just runt Falsterbo har jag också funderat på hur det kan komma sig att det är så grunt så långt ut – efter havssegling känns det intuitivt säkert att segla inom lagom håll från kusten, men det går förstås inte – om man läser korten. Det finns många fler som har gått på i grannskapet där av den anledningen. En påminnelse om att aktiv navigation är självklart nödvändig om man vill komma dit man avser med båten. Och att besättningen måste vara väl utvilad och alert. Fast där syndar många. En tankeväckare!

    Johan