Nyheter
”Feltolkningar och ovana ligger bakom”
I senaste På Kryss reder Jonas Ekblad, navigatör och författare, som har följt Sjökortslyftet från början, ut varför det finns fel i de nya sjökorten.
Alla sjökort görs om med jämna mellanrum eftersom landhöjningen behöver korrigeras när det har blivit alltför stor skillnad mellan sjökort och verklighet.
– Man gör också en ny internationell referensyta, RH2000, där RH står för rikets höjd. SMHI kommer nu att ange vattenstånd i förhållande till RH2000 istället för till medelvattenytan, säger Jonas Ekblad.
Östersjöns sjökortsproducenter har enats om att tillämpa Baltic Sea Chart Datum 2000, BSCD2000, som i Sverige är lika med RH2000. Lantmäteriet, som har ett avtal med Sjöfartsverket om att göra flygbildstolkningar närmast land, står för att hitta bränningar och undervattensstenar.
– Men de har tyckt sig se stenar och bränningar som inte är korrekt återgivna och i väldigt många fall inte ens finns i verkligheten. På djupa vatten har Sjöfartsverket mätt, säger Jonas. Lantmäteriets strandlinje används nu fullt ut. I de nya korten är det en helt korrigerad strandlinje och alla öar ska ligga rätt. Även där finns det enstaka misstag, men inte lika många som när det gäller det som finns i vattnet.
Många lodresultat från 1800- och 1900-talet finns kvar och där har man ändrat djupsiffran med tanke på den nya referensytan. Men i vissa vikar har det bara funnits ett eller två dokumenterade lodskott vilket enligt Sjöfartsverket är för få och därför har man valt att markera allt med mörkblått. Men trots bristen på lodskott på vissa ställen har tidigare sjökort ändå fungerat bra.
– Sjöfartsverket inser inte problemet. Officiellt går man nu ut med att flygbildstolkningarna som Lantmäteriet har gjort har en träffsäkerhet på 99 procent. De tycker att fritidsbåtarna ska gå efter de nya sjökorten och göra en omväg där det är mörkblått. De uppmanar också båtfolket att komplettera med Hydrographicas sjökort och Kryssarklubbens hamnguider, vilka finns mest i Stockholmsområdet och Östergötland. Men samtidigt har Hydrographica väntat på tillstånd att publicera nya sjökort sedan september förra året.
Kryssarklubben, Båtunionen och Seglarförbundet uppmanar nu folk att inte köpa de nya sjökorten vilket innebär att Sjöfartsverket riskerar att förlora stora summor vilket kan fungera som en påtryckning.
– Båtorganisationerna föreslår att Sjöfartsverket ska göra som i Finland där den äldre sjökortsdatan har fått ligga kvar utanför de nymätta handelssjöfartens farleder. Mitt råd till alla fritidsbåtsägare är att inte använda de nya sjökorten även om det bär mig emot.
I december 2021 lämnade Sjöfartsverket tillsammans med Lantmäteriet och SGU in en gemensam hemställan till Regeringen om anslag till en förstudie för en komplett mätning av grunda vatten. De första två åren ska ägnas åt att utveckla teknik och metoder för arbetet. Under en tioårsperiod beräknas kostnaden till en miljard kronor.
(Källa: Fredrik Strömbäck, Sjöfartsverkets tidning Sjörapporten).
Läs hela artikeln i På Kryss nr 3–22.
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Enligt min mening har SjöV satsat helt fel. För oss fritidsbåtförare är 3m-kurvan mycket viktigare än strandlinjen. Strandlinjen kan man ju se. Om den är exakt återgiven i kortet spelar inte så stor roll. Däremot 3m kurvan eller ännu hellre 2m-kurvan (som i Hydrographicas kort) är jätte-viktig. Att ”blåmåla” stora områden som egentligen är farbara innebär att SjöV abdikera från sin uppgift. Att dessutom hindra införandet av privata prickar vid kända grund, så kallade ”finska pinnar”, ett system som funnits länge i Finland ökar inte direkt säkerheten på sjön. Lägg ut sjömätningen på Hydrographica istället för på Lantmäteriet så kommer det att bli både bättre och billigare än om två myndigheter gör det. Om SjöV dessutom godkänner förslaget om ”finska pinnar” kommer skärgården att kunna utnyttjas i större delar och bli säkrare.
Det mest beklämmande är att SFV aldrig kan erkänna att man gjort fel, rakt av. Man mörkar och konstrar och hittar på den ena orimliga och urbota anledningen efter den andra. Detta har minst, sedan ”Fången på fyren” varit ett tillvägagångssätt genom åren. Inte minst bevisat vid ”papegojans” uttalanden i samband med den famösa helikopterupphandlingen. Man måste fråga sig om det på SFV sitter folk som saknar erfarenhet av navigation i egen fritidsbåt/färja/arbetsbåt i landnära områden, som godkänner och framhärdar i denna idioti.
Att det är uppenbart att man av maktfullkomlighet tjuvhåller på att godkänna Hydrographicas kartunderlag, bryr man sig inte om, då det inte längre kan utkrävas något tjänstemannaansvar för direkta tjänstefel. Att SFV skulle starta en sjömätning av alla områden från 0-6 meter eller ens 3-6 meter, oavsett ett miljardregn, är ju rena fabler uppfunnet av en inkompetent oförmåga, som borde söka sig ett annat verksamhetsområde.
Det gamla kartunderlaget, parat med alla de utmärkta kartor och mätningar som HG redan utfört/ utför, räcker mer än väl för att tillgodose både kommersiell och fritids-relaterad sjöfart i dessa områden. Så SFV, släpp förtreten att blivit ”brädade av HG och bekräfta/godkänn/köp in deras produktion och kunskaper, i st f att ”gå över ån efter vatten”. Det blir långt mycket billigare än era fantasifoster. Ge Lantmäteriet på båten förutom deras redovisade landkonturer/-strukturer och lägg ihop det hela till en verklig och användbar ny sjökortsproduktion.
Jag har Eniro på sjön. Tråkigt om nu segelleder har reducerats. Hydrografik har de kort som funkar. Sjöfartsverket släpp fram deras kort helt och håller. Min första båt NYX 1970. 52 år på sjön i år. Mvh HH
Det är en veritabel skandal det Lantmäteriet/sjöfartsverket gjort. Delar Bengt Belfrages åsikt.
Jag kommer inte att köpa dom nya korten och uppmanar motvilligt alla andra att hålla fast vid sina
gamla kort.
Dom gamla korten kommer att bli hårdvaluta på Blocket.
Om jag uppdaterar mitt Navionicssjökort XG44 riskerar jag då att få Sjökortslyftets sjökort?
Angående Sjöfartsverket, Lantmäteriet och SGU:s hemställan. Jag tror många inte förstår belopp som ”en miljard”. Hundra packade hundralappar blir ca 1 cm – Då är en miljard lika med en kilometer packat med hundralappar.
Låter som ett fall för slöseriombudsmannen.
Undrar vad Hydrographica skulle ta för att sälja sin data till de tre? Troligtvis rätt mycket mindre. Eller?
Varför köper de inte bara in Hydrographica rättigheter så kan de publicera nogranna kort redan i höst utan att tära på skattepengarna?
Navionics har ju klarat det.
En myndighet som anger att totalkostnaden för att uppdatera sjökort för fritidsbåtar till en miljard kronor kan inte vänta sig att få anslag för det projektet. Så mycket är orimligt att lägga på ett problem som inte är särskilt stort, eftersom vi som rör oss på sjön sällan går dessa ännu inte kartlagda grund, fram till nu åtminstone. Det ger inte ett seriöst intryck utan verkar mera vara ett försök att rädda ansiktet i ett läge när man ställt till det rejält för sig. Jonas Ekblads text indikerar att det finns betydligt enklare lösningar.