Fördel bärplan i solorace jorden runt

Trots hårt väder är bärplansbåtarna i soloseglingen Vendee Globe hittills framgångsrika. Fyra av de sex ledande båtarna har bärplan och avståndet mellan täten och sista båten är nära 7000 sjömil.

På söndagen var tjugotvå av de tjugonio startande i Vendee Globe kvar i racet. Närmast målet att sluta cirkeln i mål är fransmannen Armel Le Cléach med britten Alex Thomson mindre än 100 sjömil bakom sig. Därefter är det glesare mellan båtarna och sist ligger Sébastien Destremau med nästan dubbla sträckan kvar jämfört med täten. Sébastien fastnade i stiltje, men har tagit tillfället i akt att njuta av kaffe på akterdäck i t-shirt och shorts samtidigt som täten kämpar i uppåt tio meter höga vågor, kuling och snö.

Le Cléach och Thomson har drabbats av omfattande lågtryck i Södra ishavet med utmanande vindar och vågor.
– Den största utmaningen i de här vattnen är att sjön framför fronterna går åt alla håll. Det är väldigt svårt att hitta en rytm och att åka fort utan att bryta sönder båten, säger Wouter Verbraak som inte själv deltar i soloseglingen, men som har mycket erfarenhet av vattnen söder om Australien och Nya Zeeland. Trots att bärplanen tidigare har lyfts fram som störst hjälp i inte alltför våldsam sjö ser Wouter fördelar med bärplantekniken.
– Foils gör det lättare att styra i Södra ishavets höga medsjö, nedför stora vågor, menar han.
De lyftande bärplanen är placerade i höjd med masten och minskar krängningen.

Samtidigt som tätbåtarna går rekordsnabbt har det hårda vädret och kollisioner med okända föremål lett till att flera skeppare har tvingats ge upp.
Fransmannen Vincent Riou låg på femte plats och var den bäst placerade utan bärplan när fästet till svängkölen gick sönder vid en kollision och han fick vända hemåt.

Kito de Pavant tvingades överge sin Bastide-Otio helt efter en kollison som skadade kölen.
– Det var en väldigt våldsam smäll. Jag seglade i kulingvindar och gjorde 15 – 20 knop i hög sjö. Men jag var försiktig och seglade med marginal bort från vinden. Då hörde jag en rejäl smäll och tänkte att det måste ha varit något hårt. Men när jag tittat akter om båten såg jag inget. Kollisionen bröt av den aktre delen av kölen och de aktre kölfästena hade också slitits av. När jag först tittade så hängde kölen kvar, men sen blev det snabbt sämre. Jag tog in segel och gick norrut, men förstod snart att det inte skulle gå. Jag tog ner storseglet och ringde tävlingsledningen, rapporterade Kito de Pavant i första rapporten efter händelsen.
De Pavants båt är av en äldre modell och på senare år har en ny säkrare konstruktion för kölen tagits fram.

Även Morgan Lagravière krockade med ett okänt föremål och fick så stora skador på det ena rodret att även han gav upp.

Fransmannen Romain Attanasio kolliderade också med ett okänt föremål och skadade båda rodren på sin Famille Mary. Men efter reparationer i en sydafrikansk vik kunde han återvända och ligger alltså inte sist.

En av favoriterna att vinna, Sébastien Josse, dök ner i en våg i trettio knop och skadade babords bärplan. Vågorna var runt fyra meter höga och vinden i kulingstyrka.
– När du seglar Vendee Globe så vet du att det ingår jobb på båten varje dag. Men då handlar det om att lappa och laga. Jag är en förstahjälpensköterska åt min båt, inte en kirurg, förklarade han i ett pressmeddelande när han gav upp.

Fransmannen Bertrand de Brochas fick dra sig ur sitt fjärde Vendée Globe efter att skrovet skadats och skapat ett enormt oljud ombord.

Den ende deltagaren från Asien, japanen Kojiro Shiraishi, bröt masten en natt i friska vindar och tvingades vända och tog sig på egen hand till Kapstaden.

Även Tanguy de Lamotte skadade övre delen av masten och var en av de första som tvingades ge upp.

De första båtarna har avverkat mer än halva sträckan mot mål och vinnaren beräknas återvända till franska Les Sables d’Olonne i mitten av januari.

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

långsegling, tävlingssegling, vendeeglobe