Hem » Läsvärt, Nyheter, Säkerhet

Läsvärt   Nyheter   Säkerhet

Försvarets sjösäkerhet ifrågasätts

10 januari 2017 – 14:20 3 kommentarer

Statens haverikommission ifrågasätter Försvarsmaktens ansvarstagande för säkerheten ombord på gruppbåtarna som färdas i över 30 knop i skärgårdarna.

I oktober 2014 kolliderade en gruppbåt, så kallad G-båt, med en grön lysboj vid Klövholmen i Stockholms skärgård. Båten hamnade i marvatten och de fyra ombord simmade till en ö där de sedan fick hjälp. Olyckan inträffade under en övning i höghastighetsnavigering fram och tillbaka från Sandhamn till Gamla stan i Stockholm.
Både Försvarsmaktens och Statens haverikommission har utrett vad som hände och är i stort sett överens i sak om själva förloppet. En bildförstärkare av typen Mono 12 användes av föraren som navigerade med hjälp av ljuset från fyrsektorernas olika färger. Sjöfartsverkets Båtsportkort 2013, Möja – Dalarö, användes och vid olyckstillfället skulle föraren ha hållit sig inom den vita sektorn av Brantens fyr, akterut, men gjorde inte det och kolliderade med farledsmarkeringen.
Försvarsmakten menar att föraren slarvade genom att hålla utkik efter nästa fyr, medan Haverikommissionen menar att det är ett grundläggande fel att kombinera fyrledsnavigering med bildförstärkare.
En bildförstärkare återger allt ljus som grönt och därför går det inte att fastställa i vilken sektor man befinner sig. En bildförstärkare begränsar också det perifera seendet till cirka 40 grader och den enögda modellen som användes begränsar dessutom seendet åt det håll där förstärkaren är monterad, menar Haverikommissionen och Försvarsmakten ifrågasätter inte de slutsatserna.

Båtsportkortet som användes var uppslaget på nästa ledben.

Båtsportkortet som användes var uppslaget på nästa ledben.

Dessutom är G-båtens belysning inte anpassad till att man använder bildförstärkare eftersom den egna belysningen ombord kan störa. Haverikommissionen konstaterar att bildförstärkare är ”direkt olämplig att använda” vid fyrledsnavigering och menar att G-båtens egen belysning begränsar ”det visuella seendet under redan begränsade visuella förhållanden”.

Slutsatsen är att den direkta orsaken till olyckan var att uppsikten i båtens färdriktning inte var tillräcklig med hänsyn till båtens höga fart. Kombinationen av navigering i fyrbelyst farled och navigeringsmetoden med optiska styrmärken, understödd av bildförstärkare, var en bidragande orsak.
 ”Navigationsmetoderna stod delvis i konflikt med varandra och användandet av bildförstärkare störde påtagligt den visuella utkiken och möjligheten att upptäcka den boj man kolliderade med”, skriver Haverikommissionen.

G-båt

G-båtens skador efter kollisionen på styrbordssidan.

Men Försvarsmakten väljer i motsats till Haverikommissionens rekommendationer att inte införa nya regler för hur bildförstärkaren ska användas och inte heller ändra belysningen i båtarna. Det framgår av Försvarsmaktens svar på Haverikommissionens rapport som nådde Haverikommissionen i december. Försvarsmakten menar i sitt svar att de nuvarande reglerna räcker och överlåter till förbandet Amf 1 att genomföra en riskanalys av användande av bildförstärkare.
Haverikommissionen menar också att ett arbetspass ombord på en höghastighetsnavigerande g-båt borde begränsas i tid. Vid olyckstillfället hade besättningen varit ombord och arbetat i 15 timmar. Men Försvarsmakten menar att nuvarande regler inte behöver ändras.

Det är mycket ovanligt att Haverikommissionens rekommendationer i haveriutredningar inte följs. I kommissionens avslutande bedömning menar utredarna att Försvarsmaktens svar inte kan ”betraktas som tillfredsställande och rekommendationen bedöms därför inte som omhändertagen”.

Inom Försvarsmaktens flygverksamhet har bildförstärkare använts sedan tidigt 1990-tal och där  finns andra regler för användandet.

LÄNK: Sammanfattning och rekommendationer om olyckan med en G-båt [Statens Haverikommission]

LÄNK: Slutrapport om olyckan med en G-båt [Statens Haverikommission]

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

 

, ,

3 kommentarer »

  • Johan Boström skriver:

    Hej,
    Färden genom Göta kanal framstår av Marinbasens internutredning som vårdslös, och loggen har visat att hastigheter över 36 knop hölls i grävda delar. Vi har intervjuat skepparen på skonaren Aron som varit med förr och inte tycker att det var en särskild händelse att stridsbåten skapade en tryckvåg som satte rodret ur spel. Värt att notera är att det inte var en ordinarie stridsbåtbesättning ombord. Artikeln är publicerad här på pakryss.se

    När det gäller fyrledsnavigation har vi nu länkat till Haverikommissionens rapport om G-båtsolyckan i anslutning till denna artikel.

    /Johan Boström, På Kryss redaktion

  • Johan Fägerskiöld skriver:

    Svårt att uttala sig helt klart om 39 knop i Göta Kanal, eftersom den har olika känslighet på olika ställen, men visst kan det vara farligt och onödigt att träna på platser där folk och annat kan komma till skada. Vår krigsmakt är ju normalt väldigt försiktig så jag förmodar att de hade vidtagit några åtgärder åtminstone för att försäkra sig om att inte skada något.

    Annars är ju fyrar med olika karaktärer rätt svåra att hantera så man håller sig i rätt sektor akterifrån om man kör fort – egentligen rätt trassligt om man kör sakta också, beroende på sikt och karaktär. Men det som förundrar mig är om det förekom ljus som bländade förare eller utkik – sådant måste till varje pris undvikas, traditionellt brukar man ju ha något dämpat rött ljus.

    Johan

  • Ard Vromans skriver:

    Samma dag som nyheten ovan om att Statens haverikommission ifrågasätter Försvarsmaktens ansvarstagande för säkerheten ombord på gruppbåtarna släpps nyheten att en stridsbåt baserat i Karlskrona körde med 39 knop i Göta kanal i somras. Försvarsmakten ska ju kunna öva upp sina färdigheter så att de är tillämpbara när det finns behov. Macho-attityder eller buskörning hör dock inte hemma i våra farvatten under fredstid där allmänheten söker avkoppling och lugn & ro. Försvarsmakten bör visa en större lyhördhet.