Gratitudes mast gick av under skutsegling

Den 3 oktober samlades västkustens skutor för en familjär samsegling i Göteborgs skärgård. Efter en stagvändning, när Gratitude åter sköt fart och vindlasten i riggen ökade igen, gick Gratitudes stormast av ovanför undervanten.

Skutträffen genomförs på Västkusten den första helgen i oktober. I år var den i Göteborgs södra skärgård. Men med tanke på den pågående coronapandemin blev det denna gång ingen gemensam middag för besättningarna och ingen gemensam prisutdelning.

Årets skutsegling gick inomskärs i ostlig vind som varierade mellan 10–15 meter per sekund där Seglarskolans fartyg Atlantica och Gratitude låg väl till. Nära slutet av banan hände det som inte ska hända. Efter en stagvändning, när Gratitude åter sköt fart och vindlasten i riggen ökade igen, gick Gratitudes stormast av ovanför undervanten. Toppstång, toppen av stormasten och gaffeln föll neråt, framåt på läsidan av fartyget. Vid tillfället seglades fartyget fullt, men normalt för att vara skutsegling. Gratitudes besättning fick snabbt ner mesanseglet och kunde glida utanför leden och nödankra. SSRS seglande räddningsfartyg Wilhelm R Lundgren låg bara båtlängder ifrån. På Lundgren bärgades seglen snabbt och de lade sig långsides Gratitude där ingen ombord hade kommit till skada.

Gratitude och Atlantica var bemannade med Seglarskolans egna befäl och alla ombord var vana skutseglare. När fartyget låg ankrat samlades metodiskt och under stor försiktighet de segel, tågvirke, stag och vant som hamnat i vattnet in. Storseglet och toppstången hängde kvar i den vingklippta masten.

Av säkerhetsskäl fick ingen gå upp i riggen för att besiktiga innan man var klar över risken för ras av ytterligare delar. För att få en bild av situationen hissades istället en ur besättningen på Wilhelm upp i Wilhelm R Lundgrens stormast för att ta bilder ovanifrån. Detta gav en bild av hur arbetet skulle gå vidare. När allt som gick att ta hand om på plats var säkrat kunde Gratitude för egen maskin köra till hemmahamnen Nya Varvet i Göteborgs hamns inlopp. Atlantica, som legat ”stand by” på avstånd eskorterade. På Nya Varvet samlades besättningarna på Gratitude och Atlantica i Seglarskolans riggverkstad för debriefing.
– Även om mastbrott är en otroligt tråkig händelse är vi mycket stolta över det sätt våra befäl har hanterat haveriet och vi kommer att bli ännu målmedvetnare i vår strävan att hålla de redan tekniskt välhållna fartygen i toppskick, säger Olle Wranne på Svenska Kryssarklubbens Seglarskola. Vi arbetar redan med att ta hand om även den känslomässiga press som kan uppkomma i stressade situationer och även detta har fungerat väl. Master går att laga – det viktigaste är att ingen kom till fysisk skada.