Härligt att äga båt ihop

I hela 43 år delade vännerna på segelbåten Amanda. Alla resor finns förevigade i femton svarta anteckningsböcker med vaxdukspärmar. I senaste numret av På Kryss berättar Kryssarklubbens Tomas Huldén om glädjen med att dela båt.

Det sa bara klick när de fyra vännerna såg en splitterny P 28 med vitt plastskrov och massor av mahogny i sittbrunnen och kajutan den där vinterdagen 1972 på Hallbergs varv på Orust. De bestämde sig snabbt för att köpa båten. Att alla kostnader skulle delas lika och att alla skulle hjälpas åt med vårrustning och övrigt underhåll var en självklarhet. Det enda de inte kom överens om var namnet. Det var först vid en omröstning ett år senare där även fruarna deltog som namnet Amanda vann.

Tomas Huldén berättar att sommaren delades upp i perioder enligt ett rullande schema. När en av delägarna flyttade efter några år blev det tre veckor per familj och veckoslut och storhelger fördelades särskilt. Viktigt var också att notera i loggboken varje dag båten användes. Det är i dag ett spännande tidsdokument att se tillbaka på med utförliga beskrivningar av seglingsrutter, natthamnar, bad, måltider, grundstötningar och andra äventyr.

Även om Amanda mest seglades familjevis gav delägarna sig också ut tillsammans vid flera tillfällen och de deltog också i några spännande 24-timmars och 48-timmarsseglingar i Kryssarklubbens regi de första åren. Några gånger blev det också gemensamma seglingar med fruarna och liksom en årlig redarmiddag med livligt prat om sommarens äventyr.

Med tre ägarfamiljer seglade Amanda fler dagar än de flesta båtar. Rekordet var 99 dagar och sedan sjönk antalet till 50–60 dagar per säsong.

Tomas Huldén tycker att det var en fantastisk upplevelse att äga en båt ihop. Väl ombord gick det att vara skeppare fullt ut och i land slapp han alla bekymmer. Och ett extra plus var förstås den fina gemenskapen!

 

Läs hela artikeln i senaste numret av på Kryss.