Historien om de finska pinnarna

De finska inofficiella sjömärkena är blåvita, för att undvika sammanblandning med de officiella märkena. Här syns nord-, syd-, ost-, västmärken och ett punktmärke.

Mats Hörström hade aldrig hört talas om dem, de finska pinnarna. Vid tillfället då hans finska kollega vid IALA, den internationella organisation som samlar aktörer kring frågor om navigering till sjöss, tog upp ämnet kallades de förvisso inte så. Namnet skulle de komma att få senare som arbetsnamn vid Transportstyrelsen.

Mats, som är nautisk handläggare på myndigheten, blev nämligen nyfiken och tyckte att de borde kunna införas även i Sverige, med tanke på att vi har motsvarande geografiska förhållanden med skärgårdsområden och farbara insjöar.

Så vad är då en finsk pinne? I det här sammanhanget rör det sig om inofficiella flytande sjösäkerhetsanordningar (SSA) – sjömärken i dagligt tal – som vem som helst får sätta ut för att markera exempelvis grund som är kända av lokalbefolkningen, men inte är markerade i officiella sjökort.

De inofficiella, finska sjömärkena har motsvarande funktion som kardinal- och punktmärken, men färgen är istället blå och vit för att inte riskera sammanblandning med officiella sjömärken, förklarar Mats Hörström.

För att få sätta ut officiella sjömärken, som har till uppgift att skydda för djupkurva, krävs tillgång av aktuell djupdata baserade på modern sjömätning som uppfyller norm enligt den nationella standarden, FSIS-44.

De inofficiella SSA i Finland, däremot, kräver varken tillstånd eller annat underlag än lokalkännedom av ägaren. De öppnar givetvis för felaktiga eller bristfälliga utmärkningar, men i Finland har detta inte varit något problem under de 20 år systemet har använts, berättade Mats IALA-kollega.

– Inför revideringen av regelverket kring SSA föreslog jag att vi i Sverige skulle införa motsvarande möjlighet, men fick avslag från Sjöfartsverket, säger Mats.

Deras argument var att sådan utmärkning inte skulle kunna redovisas i de officiella sjökorten, bland annat eftersom de inte uppfyller de krav på djupdataunderlag som gäller för de svenska officiella sjökortens utformning i övrigt. Sjöfartsverket är också angelägna om att deras sjökort motsvarar verkligheten, vilket innebär att det inte får finnas sjömärken som inte redovisas i aktuellt sjökort.

Där kunde historien om de finska pinnarna varit all. Men faktum är att de på sätt och vis ändå lever, i vart fall en variant av dem. När Kryssarklubbens S:t Annakrets märkte ut de två populära farlederna Kron- och Skutleden förra säsongen utnyttjade de den möjlighet som blev kontentan av diskussionerna kring finska pinnar.

– Det blev trots allt en lyckad kompromiss som innebär att det nu går att märka ut friliggande grund som finns redovisade i Sjöfartsverkets sjökort. Alltså finns nu möjlighet att få etablera denna typ av SSA efter att ha ansökt och mottagit ett tillstånd av Transportstyrelsen, säger Mats.

LÄS MER Enklare regler för sjömärken

redaktion@pakryss.se

navigering, sjömärken, ssa, transportstyrelsen