Mitt På Kryss
Insändare: Kustbevakningen föreslås ansvara för sjöräddning
Jag har läst alla 107 sidorna och jag kan konstatera att utredare tycker att Sjöfartsverket hanterar huvudmannaskapet för sjöräddningen och den operativa ledningen av detta via JRCC, mycket bra. (Läs ursprunglig nyhetstext).
Som skattebetalare håller jag även med om att det sannolikt finns stora synergier (besparingar) att göra genom att slå samman Marinen och Kustbevakningen.
Jag är däremot mycket tveksam till att förändra huvudmannaskap och ledningen av sjöräddningsinsatser. De synergier som eventuellt står att finna i en sådan åtgärd förefaller som mycket ringa. Om de nu ens existerar.
Vid behov har sjöräddningsledaren enligt lag tillgång till alla samhällets resurser. Det är normalt enheter från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Lotsar och sommartid sjöpolisen som var för sig eller i samverkan bistår den nödställde. Enligt sjölagen är dessutom varje befälhavare på närliggande fartyg skyldiga att bistå.
Det är som jag ser det en stor poäng att huvudmannaskapet och den operativa ledningen i möjligaste mån är skilt från de utförande enheterna. Det skyddar verksamheten från sammanblandning med de huvuduppgifter som tex militär, polis och kustbevakning har.
Vi skall också betänka att Sjöräddningssällskapets 2000 frivilliga, helt ideellt och utan en krona från staten, dygnet runt och året om bemannar 165 båtar på 65 platser runt vår kust. Detta står för 70% av sjöräddningsinsatserna i Sverige. Utan en krona från dig och mig som skattebetalare.
Utredaren skriver: ”Med utgångspunkt i principerna för budgetering och redovisning är det naturligt för myndigheter att eftersträva egna resurser för att lösa sina uppgifter”. Kort sagt myndigheter letar alltid skäl att expandera sin verksamhet. Om huvudmannaskapet och den operativa ledningen för sjöräddning skulle flytta till Marinen/Kustbevakningen är det sannolikt att de över tid försöker göra mer av sjöräddning i egen regi. Detta i syfte att motivera ökade anslag. Då får vi på skattsedeln betala det Sjöräddningssällskapets frivilliga gör utan en enda skattekrona idag.
När det gäller helikopterfrågan finns det säkert synergier att utvinna den dagen försvaret får sina nya helikoptrar. Främst i drift och underhållskostnader. Men vi behöver ständigt beredda sjöräddningshelikoptrar i Sverige. Försvarets helikoptrar kan ju vara i Afghanistan eller på storövning med främmande makter och får ses som förstärkningsresurs när och om de finns tillgängliga. Och min personliga uppfattning är att sjöräddningshelikoptrar i första hand skall vara civila och inte militära.
Sammafattningsvis;
Som skattebetalare får man gärna sparas stora pengar genom att slå samman Marinen och Kustbevakningen. Låt Sjöfartsverket vara kvar som huvudman för Sjöräddning. Dom sköter det mycket bra. Var rädd om de miljarder som Sjöräddningssällskapets frivilliga årligen sparar åt skattebetalarna. Låt oss ha dedikerade (och civila) sjöräddningshelikoptrar men spara gärna pengar genom att samverka när det gäller drift och underhåll.
Detta är synpunkter från en vanlig båtmänniska, skattebetalare och väljare.
/Olle
Så har Peter Hjörne tyckt till i dagens GP:
https://www.gp.se/nyheter/ledare/1.1140961-peter-hjorne-havets-hjaltar
Det riktigt allvarliga menar jag (och säkerligen många med mig) är att utredaren med sitt förslag vill att försvarets helikoptrar – om de nu finns – skall ersätta de SAR-helikoptrar, som idag ingår i den sjöräddningsorganisation, som Sjöfartsverket är huvudman för. Vilka fördelar och samordningsvinster finns det med en sjöräddningsorganisation, som har helikoptrar utan utrustning och kapacitet för ytbärgning? Historien visar ju just det – från septemberstormen 1969 via Estoniakatastrofen och skridskoåkare utanför Trosa liksom andra allvarliga haverier – att det är helikoptrarna med deras förmåga att plocka upp levande människor från vattnet med hjälp av ytbärgarna som kan spela en avgörande roll när det gäller att rädda liv till havs.
Signaturen ”professionell sjöräddning” verkar däremot ha missat den grundläggande frågan i utredningsförslaget, då han (eller hon) menar att i stort sett alla sjöolyckor beror på fylleri och att Sjöräddningssällskapet bara har en uppgift att fylla när det gäller småbåtar. Låt mig då bara påminna när passagerarfärjan ”Winston Churchill” en vinterdag i nordlig kuling eller storm drev på Vingas nordsida. Vilka var det som bärgade passagerarna?; jo de gamla Vertol-helikoptrarna med ytbärgare samt Sjöräddningssällskapets båtar, som kunde ta sig in på läsidan av haveristen. Var var Kustbevakningen då??
Säger en som själv blev räddad till livet en vinternatt för snart nio år sedan, där Sjöfartsverkets lotsbåt och Sjöräddningens Hovåsbåt spelade en avgörande roll. Någon KBV såg jag däremot inte till.
Peter Hjörne påpekar avslutningsvis i sin ledare att han sitter i styrelsen för SSRS. Det gör min hustru också. Det är inte därför jag skriver detta utan det viktiga är att vi låter bli att ändra på ett vinnande lag, bara för ändrandets skull!
@Hasse: Om du med sjöräddningen menar SSRS så är det inte aktuellt. Däremot ett vanligt missförstånd. Huvudansvaret för sjöräddning ligger idag hos statliga Sjöfartsverket. Sammanblandningen existerar alltså redan.
Kustbevakningen är landets professionell sjöräddningsorganisation precis som t.ex. kommunernas brandväsen, SOS-alarm, och landstingens ambulanser. Här finns bara specialutbildade proffs, yrkesmän som utför sina arbetsuppgifter med precision och skicklighet oberoende om det gäller högsjöbogsering av en supertanker i orkanvindar eller en sjuktransport. Det är inget fel att frivillig organisationer som t.ex. sjöräddningssällskapet ”hjälper till” med bogseringar av småbåtar med motorstopp men dessa skall inte ha ansvar för eller utföra riktiga sjöräddningsärenden.
Sjöräddningsärenden bror ofta sjöfylleri och har kan kustbevakningen direkt ingripa och åtgärda, finns inte polisiär befogenhet i räddningsorganisationen är det risk att dessa kommer undan och inte lagföres.
Att Marinen med dess sjöbevakningscentral också underställs Kustbevakningen medför att totalbevakningen av svenskt vatten blir mycket effektivare, det är inte bara sjöräddning som Kustbevakningen skall utföra, att gripa svartspritsmugglare och mäniskosmugglare. Denna trafik med fritidsbåtar har tilltagit kraftigt sedan tullen skärpt kontrollerna vid Öresundsbron och vid hamnarna. Sammarbetet med Marinen betyder också att Kustbevakningen får en kraftig förstärkning av beväpningen med automatkanoner och sjömålsrobotar. Att det är behövligt vid jakten på sjöfylleristerna visar inte minst sommaren händelser där dessa kriminella medvetet kört på Kustbevakningens båtar i samband med jakt. Här hjälper inte pistolbeväpning. Får man en automatkanon riktat mot sin båt och ett skott framför stäven stannar nog den mest förhärdade sjöfyllerist.
Slutsats: Detta förslag är utmärkt och ökar säkerheten för alla.
Nä, det vore en grov miss att slå ihop sjöräddningen med marinen och kustbevakningen. Blanda ihop civilt med militärt och blanda ihop frivilligt med statligt…det låter som en dödlig cocktail…