Mitt På Kryss
Insändare: Vad kännetecknar en lättdriven båt?
I På Kryss 5/2014 s. 60-63 presenteras två båtar som båda sägs vara lättdrivna. Vad kännetecknar en lättdriven båt?
I denna betraktelse har det antagits att båtarna utformats optimalt beträffande tyngdpunktsläge, deplacementsfördelning, akterspegelarea, köl, roder och propeller. Alla dessa faktorer kan påverka högst avsevärt om de är illa valda, speciellt i de farter dessa båtar antas vara optimerade till. Beräkningen har endast tagit hänsyn till båtarnas längd-bredd-viktförhållande, allt annat lika.
En jämförelse mellan Grönstrand 9,8 x 2,5 m och Lundström 8,0 x 3,0 m visar att Lundström har ungefär dubbel så stort motstånd vid måttliga farter mellan 7 och 9 knop. Båda har ungefär samma invändiga volym som kan utnyttjas. Utifrån det följer också att båtarna väger lika mycket, kring 3,5 ton maximalt.
Den stora skillnaden ligger i L/V^0,33, den vågbildande längden i relation den totala vikten. Det kan skilja något beroende på olika belastningar och beräkningsmodeller, men den relativa skillnaden mellan båtarnas motstånd består.
Utöver detta ökar motståndet i sjö mer för den fetare båten. Skillnaden blir ännu större. Den fetare båten får dessutom större trimvinkel, sätter sig mer på aktern, än den slankare båten.
Båda båtarna har ungefär samma invändiga volym och vattenlinjearea, därmed samma lastkapacitet och total vikt. Om de utrustas på samma sätt borde båtarna kosta ungefär lika mycket.
Normalt konstrueras en båt kring ett idealiskt deplacement. Den totala vikten bör variera med +/- 20% kring detta. Om vikten är högre eller lägre så ändras båtens egenskaper avsevärt. Man har då förmodligen fel propeller och för stor eller för liten maskin som går på fel varvtal. Detta kan leda till att maskinen slits ut i förtid.
Att påstå att den fetare båten skulle vara lättdriven, såsom upphovsmannen påstår, kräver en fördjupad förklaring. Vad kännetecknar en lättdriven båt?
Tacksam för ett uttömmande svar och konstruktiv dialog
Jürgen Sass
Jürgen. Intressanta beräkningar och frågeställningar. Det ska vi gärna titta mer på i höst när det blir lite mer konstruktion i tidningen …
/Micke, red