Kanalvägen genom Holland

Stående mastvägen genom Hollands kanaler är både ett lugnare alternativ när kulingen piskar Nordsjön och ett mycket trevligt resmål i sig, på lagom avstånd från Sverige för en semestersegling.

Här följer faktadelen om kanalerna genom Holland. Hela artikeln på 6 sidor kan du läsa i På Kryss nummer 4-2011.

Kostnad: Att gå kanalerna är nästan gratis. En del broöppningar i norra delen av Holland kostar någon eller några hundralappar beroende på båtens längd. Men se till att ha småpengar – någon växel hinner man inte ordna när träskon på metspöt sänks ner till båten från slussvaktarkuren. Passagen genom Haarlem kostar € 6,35 för en båt under 10 meter, € 9,45 upp till 15 meter. Genom Amsterdam kostar det ingenting. Annars kostar en broöppning vanligen två till fyra Euro i Friesland.

Pengar: I Holland använder man euro, men oftast i form av kontanter eller bara sina egna lokala bankkort och tyvärr mer sällan utländska kreditkort. Se till att ha en bra kontantkassa, eftersom det ibland är långt mellan bankomaterna. Matpriserna är något lägre än i Sverige. Alkohol är billigare på Helgoland. Bränsle är billigare på Kanalöarna (om man kommer därifrån), Helgoland eller i Belgien.

Säkerhet: Använd flytväst för personlig säkerhet. Och många fendrar för att skydda båten vid slussning. Gå gärna sist in i slussarna. Undvik om möjligt att gå in i slussen samtidigt med stora pråmar, deras propellerströmmar kastar omkring båten och kan i värsta fall ge skador på båten.

Bränsle: Sjömackar finns på ganska många ställen, men de stänger tidigt. I värsta fall missar man dem och kan råka i trångmål när det är långt till nästa. Ha två-tre dunkar med reservbränsle.

Broar: Det finns tre-fyra broar som är kritiska därför att de bara öppnar några få gånger per dag. Detta gäller ofta järnvägsbroar på vältrafikerade tåglinjer.

Broexempel 1: Järnvägsbron i Dordrecht och Alblasserdamsebrug strax norr om stan öppnar ungefär varannan timme utom under rusningstrafik. Med lite tur kunde vi faktiskt komma under bron inne i Dordrecht på grund av vår relativt låga masthöjd, 11 meter.

Broexempel 2: Gouda är staden som noggrant måste passas in i tid. Här finns tre broar att passa. Spoorhefbruggen öppnar 06.00, 10.13, 13.13, 16.13 och 22.24 (21.13 på helgerna). McDonald´s finns i närheten.

Broexempel 3: Schiphol-Basculebrug (här var vi tvungna att vända eftersom de reparerade), en motorvägsbro under A9:an vid Amsterdams flygplats. Öppet 05.00-06.30, 12.30-13.30 och 20.00-21.00. Anges vara öppen bara en minut åt gången.

Broexempel 4: När man går genom Amsterdam måste man passera Singelgrachtbrug tågbro (6 meter hög) vid Haarlemmerplein. Denna bro öppnar bara några tiotal minuter runt tvåtiden på natten och då ska båtar passera åt båda hållen. Konvojer arrangeras varje kväll efter anmälan.

Alla tider ovan och är hämtade från Rijkswaterstaats officiella broschyr (2011). Men i själva verket stämde en del tider inte alls när vi var på plats. Man får söka information från elektroniska tavlor på kanalbanken och/eller ringa bro-/slussvakterna och fråga inför kritiska passerpunkter.

Djup och höjd: Minsta djup uppges till 2,5 meter (1,9 m i norra delen, läs mer här) annars normalt 3-4 meter. Minst masthöjd uppges till 30 meter.

Vatten: Dricksvattnet håller hygglig kvalitet i de flesta marinor. Fråga och provsmaka. Smakar det för mycket klor kan man köpa flaskvatten för att dricka.

Miljö: Det är ingen bra idé att pumpa ut vatten från toaletten direkt i de trånga kanalerna, något som också är förbjudet sedan 2009. Utpumpningsstationer finns på många platser, men i vilken grad de används vet jag inte. Vi valde att alltid gå på toaletter i land i stället för att använda toan ombord.

Gästhamnar: De många båtklubbarna längs vägen erbjuder nästan alltid plats. Ibland finns pub och restaurang på området förutom duschar och toaletter. Ofta rimligt prissatta runt 80-150 kronor för min åttametersbåt.

Naturhamnar: Finns faktiskt. Fast så ”naturliga” kanske de inte är, men i alla fall tillverkade öar med en liten hamn, ett par grillplatser och kanske också en badplats finns inne i de större vattnen. Nästan alltid gratis och ett bra sätt att träffa holländare. Ibland finns också små sidokanaler med en liten träskoning där man kan parkera.

Språket: De flesta pratar mycket bra engelska. ”Ik spreek geen Nederlands” (jag talar inte holländska) och ”Spreekt u Engels?” (talar ni engelska) kan vara bra att kunna. Hej (”dag” eller “hoi”) och tack (”dank u wel”) bör väl också ingå i ordförrådet. ”Klootzak” är ett invektiv som någon enstaka gång kan komma till användning. Att läsa holländska går ganska bra, eftersom det har samma germanska språkstam som våra skandinaviska språk.

Utrustning: En VHF hade vi inte ombord, men saknade det ett par gånger. Vi valde att ringa slussar och broar när vi ville ha information om öppningstider. En kraftig båtshake kan också vara ett bra tips, vi köpte en extra och hade två ombord.

Behörigheter: Kanalintyget sägs ska krävas och en del lär har blivit tillfrågade. Blå boken med Förarintyg/Kustskepparintyg lär fungera också.

Sjökort: Plottern var till föga nytta, eftersom den inte alltid visade vilken av alla olika kanaler som var den med öppningsbara broar. Det finns bra gratis broschyrer med tider och telefonnummer och rudimentära kartor. Det finns också två tunna kartböcker, ”Wateratlas”, där norra respektive södra delen av Staande Mastroute beskrivs i detalj. Tjugo euro per styck känns lite dyrt, när de lätt hade kunnat slås ihop för samma pris.

Nödvändiga böcker: En bok om CEVNI-reglerna bör finnas ombord. Dessutom ska ”ANWB Watersportalmanakde deel 1”, också finnas (på holländska) i båten (€ 19). Så även ”Binnenvaart Politie Reglement” (som finns att ladda ner som PDF, denna duger gott att ha med sig elektroniskt i datorn).

Information: Holländska kanalverket har en hemsida, www.rijkswaterstaat.nl, som man bör kolla (använd Google för att översätta från holländskan). Här står om avstängda broar och annat som kan vara bra att veta. Ladda gärna ner och skriv ut broschyren “Speciale uitgave over de Staande Mast Route 2011”.