Svensk sjöfart släpper ut mer än fritidsbåtar

Inrikes sjöfart står för en betydligt större andel av klimatpåverkande utsläpp jämfört med fritidsbåtar. Idag räknar myndigheter med det omvända förhållandet.

Naturvårdsverket och andra myndigheter räknar i dag med att fritidsbåtar släpper ut 60 procent av de klimatpåverkande gaserna som kommer från båt- och fartygsmotorer som rör sig mellan svenska hamnar. De beräkningarna bygger på hur mycket drivmedel som sålts för inrikes trafik, men har nu visat sig vara felaktiga. I själva verket står den kommersiella trafiken för 73 procent av utsläppen och fritidsbåtar för resterande 27 procent.
­– Vi har en ny metod för att skatta utsläppen från den kommersiella trafiken. Fartygsrörelserna kartläggs utifrån ais-transpondrarnas information och utgör underlaget för beräkningarna. Vi ser helt enkelt den faktiska trafiken och vet exakt vilka fartyg som trafikerar svenska hamnar, säger Fredrik Windmark, luftmiljöexpert på SMHI.
­
SMHI har presenterat resultaten av den nya beräkningsmodellen i en omfattande rapport med slutsatsen att förbrukningen av fossila bränslen, och därmed de klimatpåverkande gaserna, är dubbelt så stor från inrikes sjöfart som försäljningsstatistiken visar. Den stora skillnaden förklaras i att viktiga fartyg i linjetrafik som exempelvis Gotlandsfärjorna, och många fartyg med relativt små individuella utsläpp missas i de nuvarande beräkningarna.

Fritidsbåtars utsläpp beräknas även i fortsättningen med en helt annan metod som bygger på svar från cirka 10 000 båtägare i den återkommande båtlivsundersökningen. Eftersom de flesta fritidsbåtar saknar ais går det helt enkelt inte att tillämpa SMHI:s metod.

Beräkningarna av utsläpp kan påverka flera myndigheters beslut. Exempelvis är kommersiell sjötrafiks drivmedel skattebefriad och regeringens satsning förra året, på 45 miljoner till subvention av elutombordare, riktades mot fritidsbåtars förorenande tvåtaktare. Naturvårdsverket kommer att tillämpa SMHI:s nya modell från och med statistiken för 2018 som ställs samman i år. Men Lina Petersson på Transportstyrelsen tror inte att de nya beräkningarna kommer att påverka myndigheters beslut om fritidsbåtar.
– Det är ändå samma miljö- och klimatpåverkan från fritidsbåtar som vi räknat på tidigare,  även om det är en mindre andel. Jag tror inte att man saktar ner på takten för att minska fritidsbåtars utsläpp. Däremot kanske den kommersiella sjöfarten måste prioritera åtgärder mot klimatpåverkande utsläpp. Tidigare har man mest talat om flyget som nu visat sig ha en mindre andel av utsläppen för inrikes transporter.

Lina Petersson känner inte till några konkreta planer på reglering av fritidsbåtslivet av miljöskäl.
– Från Transportstyrelsens sida vill vi fortsätta att påverka med information istället för med förbud. Men om vi inte ser någon förändring av exempelvis användandet av tvåtaktare kanske man måste göra någon förändring, konstaterar Lina Petersson.

Fritidsbåtars och kommersiell fartygstrafiks totala klimatpåverkande utsläpp är en bråkdel av motsvarande utsläpp från vägtrafiken, 2 procent jämfört med över 90 procent från vägtrafik. Utsläppen från internationell trafik på vattnen runt Sverige är också mycket större än utsläppen från fartyg som går endast mellan svenska hamnar och som Sverige har ansvar för.

Enligt den nya beräkningsmetoden uppgick utsläppen av växthusgaser år 2016 (senaste tillgängliga jämförbara statistik) till 662 000 ton, varav den kommersiella trafiken står för 488 000 ton och resterande, 174 000 ton, kommer från fritidsbåtar. Flyget beräknas samma år ha släppt ut 554 000 ton växthusgaser.

Över 100 personer i Sverige beräknas i år dö en förtida död på grund av utsläppen från sjöfarten bara i Östersjön, enligt en undersökning från Göteborgs universitet. Dödsfallen som orsakas av sjöfarten har dock minskat drastiskt i Sverige sedan utsläppskraven skärpts de senaste tre åren, rapporterar SVT Nyheter.

LÄS MER: Utsläpp från inrikes transporter [Naturvårdsverket]

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

miljö, Naturvårdsverket, SMHI, transportstyrelsen