Långfärd Läsvärt
Kuling på Kattegatt och stiltje i Sundsvall
Vissa slörade i 19 meter per sekund på Kattegatt medan andra drev i stiltje utanför Sundsvall. Helgens 24-timmarsseglare upplevde helt olika väder, men verkar lika nöjda från norr till väst.
Att Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar arrangeras sent på våren och tidigt på hösten är en sanning med modifikation. Starterna går längs hela svenska kusten där det skiljer upp till en månad mellan årstiderna.
– Prognosen lovade friska sydvästvindar och vi satsade på en havsdistans i sydöstlig riktning ut till Vänta Litets grund cirka tio sjömil ut, säger Jan ”Janken” Åkerström från Sundsvall som seglade på Bella Ciao, en Lady Helmsman.
– Vi räknade med att runda och plocka någon till punkt utanför skärgårdarna på vägen tillbaka. Men på kvällen dog vinden helt och vi låg och drev i noll till noll meter per sekund och regn. Ingen vind var i sikte förrän på söndag morgon, så efter åtta timmar i stiltje valde vi att bryta på lördagkvällen, fortsätter Janken som ändå är nöjd.
– Vi kom ut och fick en riktigt fin seglingsupplevelse! Kristi flygare är den största sjösättningshelgen här uppe så det är ändå tidigt på säsongen att komma ut på havet. Men kanske ska vi göra som Bottenvikenkretsen och flytta vårseglingarna en helg senare.
Thomas Lundgren var skeppare ombord på Tootiki, en Wasa 530, som seglade en blåsig 48-timmars med start på torsdagen i Göteborgs skärgård och som hann över mot Skagen och sedan ner till Middelgrund mellan Anholt och Kullaberg innan det bar av uppåt Limfjordens mynning och så småningom till Läsö där västkustseglarna traditionellt samlas på lördagskvällen.
– De hade lovat 13–14 meter per sekund, men det blev lite blåsigare. Vi hade 19 ihållande som mest och visst gick det snabbt, säger Thomas Lundgren som helst seglar femdygnsvarianten 120-timmars.
– Det är något särskilt med att gå vakt på havet och tillsammans bli en besättning. Det gör man på 48-timmars och längre, men man hinner inte riktigt på ett dygn, tycker jag. I höst siktar vi på nästa 120-timmars.
Ett tiotal västkustbåtar samlades i Läsö hamn på lördagskvällen och besättningarna träffades traditionsenligt på Lyngfeldts hotel.
Stockholms skärgård och Roslagen bjöd på ”alla sorters väder”, enligt skepparen Stefan Pettersson på Scampin Vindil.
– Det var ett effektivt dygn och med 117 sjömil slog Vindil sitt distansrekord för 24-timmars. Vi såg flera andra orange vimplar längs vägen mellan söder om Ingarö till ytterskärgården och upp till Furusund och fick bland annat njuta av vedjakten Sofia Linneas sällskap på Nämdöfjärden i gryningen. Det blev en härlig helg och nu planerar vi höstregattan!
Nytt för i år var en start från Åland. Galeasen Albanus deltog och fick en startpunkt vid Rödhamn. Även skutan Ellen från Stockholm deltog.
Utöver havsregattorna arrangerades 24-timmars även i Mälaren och Vänern.
Bottenhavet hade vilat med 24-timmars några år och Janken Åkerström delar med sig av några lärdomar för kretsar som vill komma igång:
* Att inte enbart satsa på en lång havsdistans utan också ha alternativa rundningspunkter om man ”bara” seglar tolv timmar
* Att se till att 24-timmars blir av även om man inte är så många båtar. Nu är vi uppdaterade om hur man arrangerar 24-timmars, hur appen fungerar i praktiken och vi kommer igen till nästa vårregatta!
* Vi häruppe bör nog göra som Bottenvikskretsen och senarelägga vårregattan till andra helgen i juni…
24-timmarsseglingarna går ut på att segla så långt som möjligt på ett dygn eller längre. Utöver att tävla mot sig själv vill arrangörerna uppmuntra till att träna på navigation under dygnets alla timmar och öva upp samarbetet inom besättningarna med vaktgång. Flera arrangörer har frivilliga samlingar av skeppare och besättningarna inför och efter seglingarna.
Även kortare arrangemang på sex timmar anordnas på bland annat sjön Ekoln utanför Uppsala.
För att delta med egen båt eller som gast: kontakta arrangörerna i respektive SXK-krets via 24-timmars.nu.
LÄS MER: Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar
Johan Boström
johan@pakryss.se