Livet ombord på Fingal: Johan

Åtta veckor på en liten båt. HAH inga problem, det kommer gå jättebra! Så tänkte jag först. Men sen slog det mig: åtta veckor i en behållare på ett blygt antal kubikmeter tillsammans med tre tonårstjejer! Visste inte om jag skulle ha panik eller vara exalterad.

Men sen tänkte jag efter, tre personer som gillar att segla, äventyra och skriva, och dessutom kan tänka sig att bo på en liten båt under en längre tid, vilka sorts människor kan det vara? Rent fördomsfullt låter det ju som riktigt härliga människor. Sen så bra mina fördomar bekräftades! De här tjejerna var ju hur coola som helst. De spelade ut mig i diverse livskunskaper.

Becka, matematiskt geni och hantverkare, jag menar hon kunde berätta för mig vilka kort jag hade när vi spelade poker för att hon räknade ut det!! Dessutom skulle hon förmodligen vinna i sjömanskap mot de flesta kaxiga seglarmän jag har träffat. Becka är heller inte speciellt rädd av sig, jag tror att om hon och Kapten Haddock skulle segla in i ett oväder tillsammans skulle han behöva dämpa sin dödsångest med sju flaskor whiskey och ihärdig bedjande innan Becka hade gått med på att reva segel.

Sanna, ojoj hennes rövarhistorier slår mina, även när jag kryddar dem som bäst. Men efter ett tag med Sanna förstod jag hur hon kunnat samla på sig en sådan arsenal av äventyrshistorier då hon är, i ytterst positiv bemärkelse, kaxig till livet. Att avstå ett möjligt äventyr, litet som stort, är inte ens ett alternativ för henne.

Ellen, med fotografiskt minne är de klart att man är smart men att hon efter två år på gymnasiet kan argumentera som om du hade på allvar läst politik två år på universitetet, det är bara orättvist. Förutom samma intressen hade vi skolats i samma humor, en inte direkt allmängiltig enligt min erfarenhet – fantastiskt! Som blivande författare så var dessutom hennes grammatiska begåvning en stor tillgång i skrivarbetet.

Med att en sådan superbesättning vad fanns då mitt bidrag? Efter att ha levt på otillagade snabbnudlar ett par dagar kom jag på det. Jag skulle med mitt matlagningsintresse se till att damerna, inklusive jag själv, inte fick skörbjugg. Eventuellt journalistiskt engagemang och lite seglarglädje kunde jag också medverka med.

Den här sommaren tycktes inte direkt få slut på sol som somrar i allmänhet brukar få, dessutom seglade vi med högtrycket och lyckades undvika de mesta oväder som trots allt nådde Sverige denna sommar. Med tanke på att Fingal var under ombyggnad, vilket till stor del var något givande, så hade hon lite problem att hålla tätt på sina ställen. Helt enkelt, hade vädersituationen varit annorlunda hade livet och det sociala samspelet ombord varit betydligt mer prövande.

/Johan