”Man måste få uppleva naturen för att bry sig om den”

Gratias rigg är byggd för att klättra i och kräver minst en besättningsperson i masten för att sätta toppseglet. Karolina Skog upptäckte att det inte är helt enkelt att klättra och samtidigt vara säkrad..

Miljöminister Karolina Skog är inte särskilt båtvan, men verkade känna sig hemma på Seglarskolans Gratia som hon var en del av besättningen på under måndagskvällen.
– Vi måste aktivt bjuda in unga till sån här gemenskap som Seglarskolan har. Trösklarna kan vara höga för den som inte har en familj eller vänner med ett aktivt båtliv, säger Karolina Skog.

Organisationen Svenskt Friluftsliv bjöd in regeringen till en sväng med Seglarskolans Gratia på måndagskvällen. På Gratia möter hundratals unga båtlivet för första gången varje år under sommarkurser och på kortare turer för bland annat skolungdomar. Segelfartyget underhålls och bemannas av frivilliga krafter, men utbildningarna som krävs för att uppfylla lagkraven för besättningen kostar en hel del. En del av kostnaderna bekostas av statliga bidrag som fördelas av Svenskt friluftsliv och syftet var att visa upp vad pengarna används till.
Men varför skickar regeringen miljöministern när det handlar om friluftsliv?
– Det är viktigt att man lär sig hur naturen fungerar för att vilja bry sig om den, säger Karolina Skog och använder begreppet ”ekologisk alfabetisering”.
– Man behöver hjälp med att förstå det man inte kan se, som livet under ytan. Men det vi ser häromkring oss nu lär man sig känna och förstå bäst genom att uppleva det – genom friluftsliv, säger Karolina när hon har tagit över rodret från befälhavaren Casper Vrede under korta slag på kryss genom Halvkakssundet med måsar och trutar runt riggen.
– Steg ett är att lära sig hur naturen fungerar och sen kommer ofta engagemanget för att skapa förutsättningar för en fungerande ekologi. Man måste få uppleva naturen för att bry sig om den, säger miljöpartisten Karolina Skog.

Många båtaktiva som vill ha ett hållbart båtliv upplever ändå att kraven är oproportionerligt höga på privatpersoner. Att jordbruket och transportsektorn ställer till med så mycket mer. Vad säger du till dem?
– Här i Östersjön måste vi ställa krav på alla som bidrar till utsläppen. Så akut är det. Samtidigt måste vi samarbeta med och ställa krav på länderna runt Östersjön. Reningsverket i Kaliningrad är ett exempel där vi till slut fick stopp på ett stort utsläpp. Men längs svenska kusten kan mindre lokala utsläpp ha stor betydelse för exempelvis en vik med känsligt växt- och djurliv. Alla utsläpp måste minska.

Hanna Björnfors, politiskt sakkunnig, och Karolina Skog, miljöminister, firar klyvaren på Gratia.

I dag är över 13 procent av svenska vatten skyddade som naturreservat, Natura 2000-områden eller nationalparker. Hur kommer arbetet med att freda vattnen att se ut i framtiden?
– Beslutet att inrätta ett skyddat område är ett steg. Sedan måste det avgöras vilka begränsningar som ska införas för att skyddet ska vara effektivt. Det arbetet återstår för de flesta skyddade områdena. Det vi också saknar i dag är ett skydd som representerar behovet för ekologin. Vilka arter och vilka typer av områden behöver skyddas bättre? Vi vet att känsliga områden i Bottenviken saknar skydd och behöver göra något åt det.
– Något som vi också jobbar med är att identifiera områden som behöver vara helt utan mänsklig påverkan. Förhoppningsvis har vi förslag på sådana områden ganska snart.

Vad skulle det innebära för båtlivet att skydda ett område på det sättet?
– Krav på låga ljudnivåer kan innebära begränsningar för motorbåtstrafik. Och både yrkes- och fritidsfiske kan regleras, men att ett område skyddas från mänsklig påverkan betyder absolut inte att man inte får vara där.

Vad oroar dig mest när det gäller havsmiljön?
– Läget för livet i Östersjön är akut. Fisken, som exempelvis, torsk måste få en chans att återhämta sig.

Finns det några framsteg som du glädjer dig åt?
– Det är en enorm aktivitet i arbetet mot plast i haven. Det har dröjt för länge, men nu finns det ett stort stöd för exempelvis en reglering av användningen av engångsplast. Att gensvaret är så stort tror jag beror på att plast är något konkret och tydligt. Alla som ser magen på en val full av plastskräp blir berörda.

Miljöministern vid rodret i samtal med Svenskt Friluftslivs ordförande Per Klingbjer. Fanny Wranne, till höger, är en av instruktörerna som arbetar ideellt med Seglarskolans ungdomsverksamhet.

Under seglatsen med Gratia från centrala Stockholm ut till inre skärgården hinner Karolina Skog klättra i riggen, hissa och fira segel och styra den 118-åriga ketchen under en intensiv kryss. Ministerns båtliv i övrigt består mest av ”kajakturer i Blekinge skärgård”, men det framgår tydligt att hon trivs ombord på segelfartyget tillsammans med den unga besättningen som ger instruktioner och hugger i när det behövs.
– Det blir så tydligt att man måste samarbeta för att segla ett sånt här fartyg. För att fler ska få uppleva det här måste vi sänka trösklarna. Utan en familj eller vänner med ett båtliv kan det vara ett stort steg att ta sig hit, och man vet inte att man är välkommen förrän man blir inbjuden, säger Karolina Skog som menar att man måste experimentera för att nå ut.
– Vi måste aktivt bjuda in unga till att få uppleva och ha roligt i naturen. Utöver att man blir medveten om hur naturen fungerar så mår man bättre av att röra på sig utomhus. Friluftsliv är en hälsofråga även på det sättet när stillasittandet ökar. Jag är inte främmande att använda ordet fostrande och tror att aktiviteter som exempelvis det här – att segla ett fartyg tillsammans med andra – är fostrande. Naturen är en bra plats att testa sina gränser och att lära sig ta ansvar.

Att kryssa ut från Stockholm innebär närkontakt med en och annan kaj om man vill utnyttja vindarna optimalt.

Johan Boström
johan@pakryss.se

miljö, natur, Östersjön, segling