Mitt På Kryss
Ordförande har ordet; nr 2-2012
Äntligen har det vänt, dagarna blir längre och solen börjar värma frusna båtägare. Båtmässorna är i full gång och våren är här.
Arbetet under båtpresenningarna tar fart och samvaron nere på båtklubben är härlig. Med stigande ålder har den sociala samvaron i klubben blivit viktigare och viktigare för mig. Jag har väl också blivit klokare och insett hur skört livet är och på vilken slak lina vi vandrar fram genom tillvaron. Olyckan är så lätt framme och är man då inte förberedd så kan det få katastrofala följder.
Under år 2011 dog 33 personer och 9 saknas efter fritidsbåtsolyckor. Vi har precis lämnat ett remissvar till Transportstyrelsen angående en rapport om strategin för säkrare båtliv år 2020. I denna rapport föreslår man som målsättning att antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor år 2020 ska minska till 25 stycken. Detta känns lite passivt, i vägtrafiken har man nollvision. Jag tycker vi bör ha det även på sjön. Det är bra att olika organisationer börjar satsa på sjösäkerhetsarbete. Jag hoppas att man sätter in tillräckliga resurser för forskning, analys och utredning av olyckor och hur man kunnat undvika dessa. Detta arbete bör omfatta inte bara båt och besättning, utan även andra faktorer som kan ha påverkat olycksförloppet, till exempel släckta fyrar eller bristande utmärkning.
Det huvudsakliga sjösäkerhetsarbetet måste vi som båtägare utföra själva, genom att vara mer aktiva och förutseende. Säkerhet innebär planering för hur man ska hantera olika situationer; det är utbildning, anskaffandet av säkerhetsprylar och genomgång med övriga ombord. Det bästa är att man förbereder sig så väl att det inte händer. Tänk igenom hur du ska agera om något händer; har du nödvändiga hjälpmedel och kunskap för att klara situationen?
Ute i kretsarna ordnas utbildningar och föredragskvällar där man får mycket bra information om säkerhetsfrågor. Tänk också på att alla ombord ska vara delaktiga i detta, inte bara skepparen. Vi har en sjöräddningsorganisation som gör ett fantastiskt jobb och vi ska vara mycket tacksamma över att den finns, men det viktigaste är ändå att vi som båtmänniskor gör allt vi kan för att undvika att hamna i nödläge.
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Så här ”ojade” jag mig.
Hej Lennart Myrhammar,
det går lite lång tid mellan våra kontakter
men det har att göra med På Kryss undermåliga
hantering av sina forum.
Nu har jag emellertid svarat på Din otrevliga
och som jag tycker osakliga kommentar på mitt
inlägg till Ordförande har ordet nr 2/2012.
Jag hade visserligen förväntat mig att
ordföranden själv skulle stå för sitt inlägg
men så blev inte fallet.
Och besviken blev jag. Står inte SXK Ordförande
för vad han skrivit i sin kolumn?
Därför är det bara Du och jag.
Vänligen,
Gustaf
Gustaf Eklöf har tillskrivit mig meddeslt vykort, som jag tackar för, och ojar sig över min otrevliga och sakliga kommentar.
Jag har åter läst min kommentar till Gustaf Eklöfs inlägg och finner ingen anledning att ändra mig utan låter var och en (be)döma.
Men hallå,
Det här var lustigt eller kanske snarare olustigt
Här går jag i polemik med Ordföranden i SXK och bevakar ett önskvärt svar i åtminstone ett kvartal.
Ett halvår senare dyker en upprörd Lennart Myrhammar upp. Detta upptäcker jag av en händelse ytterligare ett halvår senare.
Jag måste fråga, hur fungerar SXK’s forum? Har ni ingen moderator som skall sortera bort sådana här förolämpande personangrepp. Har ni ingen funktion som flaggar en person om att det kommit ett inlägg?
Bättring SXK.
Tillbaka till Lennart Myrhammar.
På något sätt verkar det som att Du känner dig väldigt insatt i hur jag tänker och agerar på sjön. Kanske dömer du andra efter dig själv, vad vet jag.
Jag är en varm anhängare av talesättet ”Skomakare bliv vid din läst”. Därför anser jag att det inte SXK’s sak att lämna ett remissvar i frågor som inte berör SXK’s verksamhet eller som man måhända inte heller har någon kompetens i.
Jag vill citera SXK’ egen programförklaring:
”Svenska Kryssarklubben bildades 1923 och är en allmännyttig ideell förening med ca 43 000 individuellt anslutna medlemmar. Kryssarklubben är för dig som älskar båt, hav och skärgård för segel eller motor. Syftet med föreningen är att stärka hågen för turist och långfärder till sjöss.”
Eftersom drunkningsolyckorna i absolut majoritet inträffar på insjöar och av herrar som stått upp i sin snurrebåt och utfört handlingar som bäst hade gjorts i ett öskar eller medhavd tomflaska, så är dessa olyckor helt utanför SXK’s möjligheter att påverka och dessutom helt utanför vår intressesfär.
Därför tycker jag det är bäst att lämna arbetet att minska dessa ytterst ledsamma och onödiga olyckor till de som kan nå den kategori människor det omfattar.
Alltså tvärtemot vad Lennart Myrhammar ordar om. Han har kanske inte förstått att det är mest ”landmänniskor” som olyckas. Och till den kategorin tillhör förhoppningsvis inte vi vanliga SXK-are.
Var han själv kategoriserar sig som vet jag dock inte.
Hej.
JAG blir bedrövad av Gustaf Eklöfs, GE nedan, kommentar som jag stötte på av en händelse. Åter en självisk medborgare med ”landsjukdomen” Me, myself and I och Sk-t i andra. På land är detta icke straffbart men till sjöss är det faktiskt det, vilket gör GE per automatik till sämsta sortens landkrabba.
När SXK nu äntligen fått en Ordförande med allmängiltiga vettiga åsikter blir det än mer sorgligt att läsa påhoppet från Gustaf Eklöf av flera skäl bl.a.:
1. OM Gustaf Eklöf är så cynisk att att han anser att gott sjömanskap endast mäts i egengruppen och då inte fler än X stryker med i egengruppen så struntar han i allt annat, är han FÖR sorglig.
2. OM man är något så när verklighetsförankrad torde man begripa att det egna uppförandet även präglar omgivningen och att man för mindre vana alltid är en förebild, god eller dålig.
Ett ex.; jag brukar vara mån om att bära en lite udda tuff flytväst när jag vet att ungar och vuxna utan större erfarenhet ser på liksom vara mån om att i den allmänna röran ombord se till tampar (mycket snören !) är uppstuckna och alla ljus fungerar etc t.ex. vid besök av J´s Nacka strand (SXK, Polisen, Båtförm. mfl),Fjäderholmarna mfl.
Det slår ALDRIG fel, alltid är det några ”kids” som frågar om grejor och sådant ombord.
Alltså, ditt eget lilla beteende min bäste GE, och därmed tusenfalt vår Ordf., präglar på sitt lilla sätt vår omgivning, ju mindre kunnig på vårt område dessto större prägel. Dessutom sitter inte alla i samma båt hela livet ! En av de jag vet som drunknade på en kräftskiva var en mycket van seglare ! Lik f-rbannat drattar han i IN-sjön vid mjärdupptagning, fastnar och drunknar….
Mao STÅ PÅ DIG bäste Ordf. och bäste GE, inse att du istället för att agera isolationistiskt utan önskan att bidra till andras säkerhet, vilken enligt undertecknad alltså är en ”landsjukdom”, agera för ett säkrare beteende genom att föregå och visa.
Jag läste i ordförandens ledare att SXK engagerade sig i fritidsbåtsolyckor med ett remissvar till Transportstyrelsen.
Nu undrar jag vad SXK riktigt har med den här saken att göra? Våra medlemmar bidrar inte i någon hög grad till olycksstatistiken.
SXK målgrupp är väl främst fritidsseglare i medelstora till stora fritidsbåtar?
Det verkar dessutom som att fjolårets olycksantal är ungefär oförändrat sedan tidigare år.
För några år sedan analyserade Jonas Ekblad förtjänstfullt denna och visade att det endast var ett fåtal olyckor
som kunde relateras till SXKs målgrupp. Den stora merparten var fritidsfiskare i små båtar på insjöar.
Alltså snarare något Sportfiskeförbundet borde engagera sig i.
Olyckor i vår värld som den tragiska utanför Harstena är mycket sällsynta och kan säkert inte förhindras med några insatser från Transportstyrelsen.
Men det är kanske det som står i remissvaret?