På Kryss fyller 90 år!

Svenska Kryssarklubbens tidning På Kryss startade i december 1930 och fyller nu 90 år. Det är Sveriges äldsta båttidning som idag har cirka 54 000 läsare. Kryssarklubben startade 1923 och fyller därmed 100 år om några år.

Att följa tidningen från första numret fram till i dag är som att läsa en historia om båtlivet i Sverige. Det som förenar de tidiga numren med dagens är engagemanget, kärleken till havet, reportagen om seglatser, tipsen på tekniska lösningar och att tidningen fungerar som ett kitt för medlemmarna.

– På Kryss är oerhört populär och en av våra bästa medlemsförmåner, säger Svenska Kryssarklubbens generalsekreterare Fredrik Norén.

Det som skiljer sig är hur båtlivet skildras vilket också speglar hur båtlivet var. I början av 1900-talet var båtliv och segling ett nöje för överklassen. Herrar i kravatt och fina damer i volangblus, ofta med inhyrd rorsman och gastar. På 1930-talet kom rätten till två veckors semester för alla, vilket fick båtlivet att expandera. Folkbåten kom 1942, en sjösäker segelbåt där hela familjen fick plats och som var billig att tillverka. Tidningen speglar detta med bilder på barnfamiljer som tillbringar sina semesterveckor på sjön.

På 1970-talet kom den stora båtboomen i och med de första serietillverkade plastbåtarna. Den första i Sverige, båten Fingal, tillverkades redan 1961 på Fisksätra varv i Stockholm. Mellan 1971–1974 ökade antalet fritidsbåtar med 100 000. Nu blev båtliv folkligt på riktigt. 1977 blir också Kryssarklubben en förening öppen för alla till skillnad mot tidigare då det krävdes en rekommendation för att bli medlem. Det gör att Kryssarklubbens medlemsantal växer i en rasande fart och På Kryss presenterar nya båtmodeller och även ritningar på gör-det-själv-båtar, som då var populärt.

På 1980-talet börjar kvinnorna synas ovan däck och får mer utrymme som seglare. Tidigare hade kvinnorna, om de överhuvudtaget skildrats i tidningen, varit förpassade under däck – även under seglatser. Redan på 1950-talet uttryckte en kvinna sin frustration över dåliga förvaringsutrymmen i de så kallade köken på båtarna. Ingen båtbyggare hade till exempel tänkt på fackhyllor för porslin.

På 1990-talet började båtboomen avta i Sverige liksom intresset för att bygga sin egen båt. Även medlemstillströmningen började stagnera något. Under det speciella året 2020 har dock Kryssarklubben sett en tillströmning igen då många har semestrat hemma i ljuset av pandemin. Framförallt yngre som kanske har köpt sin första båt och känt att de vill bli medlemmar i Kryssarklubben, både för att få kunskaper och bli en bättre båtförare. Kort sagt, få ut mer av sitt båtliv, vilket är hela syftet med Kryssarklubben.